Introduktion: Vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärt-kärlsjukdom. Den viktigaste åtgärden vid hjärtstopp är hjärt-lungräddning. Sjuksköterskan har ansvar att tillgodose patientens vårdbehov och kunna möta anhöriga vid hjärtstopp.Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR vid varje arbetsskift i sex månader. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av intervjuguide. Totalt deltog 18 ambulanspersonal. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisar två kategorier, självinsikt och motivation med underkategorier, omvärdera tidigare erfarenheter, att vilja förbättras och ökad trygghet. Deltagarna hade positiva erfarenheter efter att de tränat HLR kontinuerligt. Deltagarna kom till insikt att de behövde förändra någonting och blev motiverade till att förbättras.  Deltagarna ansåg sig tryggare i utförandet av HLR efter regelbunden träning. Slutsats: Genom regelbunden träning kan kunskapen i HLR upprätthållas och möjligheten ökar att fler liv kan räddas.

<p>Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier. Kategorierna beskriver tankar och reaktioner innan larmet, arbetet vid hjärtstopp, inskolning och fortbildning, reflektioner och tankar kring liv och död samt organisation. Konklusionen av arbetet är följande: informanterna beskriver att klar struktur behövs i dessa situationer och att en bra ledning är viktigt för ett välfungerande teamarbete. Hjärtstoppsteam räddar liv i nödsituationer och det är nödvändigt att det finns möjlighet till reflektion och delgivning av erfarenheter för att vidareutveckla arbetet.<strong> </strong></p> / <p>The purpose of this study is to gain insight into the nurse anesthesia experience of involving the work of the cardiac arrest emergency. The study has a descriptive exploratory design with a qualitative approach. The interviews were nine; three informants were men and six women. Professional experience was from nine months to 20 years. Processing of the transcribed material was done by content analysis. The results revealed five categories and 24 subcategories, categories describing thoughts and reactions before the alarm, the work of the cardiac arrest, training and acclimatization, reflections and thoughts about life and death and the organization. The conclusion of this work is as follows; informants describe the complete structure is needed in these situations and that good management is important for a good teamwork. Cardiac arrest team saves lives in emergencies and it is essential that there is an opportunity for reflection and sharing of experiences to further develop the work.</p>

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier. Kategorierna beskriver tankar och reaktioner innan larmet, arbetet vid hjärtstopp, inskolning och fortbildning, reflektioner och tankar kring liv och död samt organisation. Konklusionen av arbetet är följande: informanterna beskriver att klar struktur behövs i dessa situationer och att en bra ledning är viktigt för ett välfungerande teamarbete. Hjärtstoppsteam räddar liv i nödsituationer och det är nödvändigt att det finns möjlighet till reflektion och delgivning av erfarenheter för att vidareutveckla arbetet. / The purpose of this study is to gain insight into the nurse anesthesia experience of involving the work of the cardiac arrest emergency. The study has a descriptive exploratory design with a qualitative approach. The interviews were nine; three informants were men and six women. Professional experience was from nine months to 20 years. Processing of the transcribed material was done by content analysis. The results revealed five categories and 24 subcategories, categories describing thoughts and reactions before the alarm, the work of the cardiac arrest, training and acclimatization, reflections and thoughts about life and death and the organization. The conclusion of this work is as follows; informants describe the complete structure is needed in these situations and that good management is important for a good teamwork. Cardiac arrest team saves lives in emergencies and it is essential that there is an opportunity for reflection and sharing of experiences to further develop the work.

Om ett hjärta stannar, är döden endast tio minuter bort.  För att överleva ett hjärtstopp gäller det att ha marginalerna på sin sida. Faktorer som tid, plats och omgivning är helt livsavgörande.

Bakgrund: Tusentals människor i Sverige drabbas av hjärtstopp varje år, var av ca 5000 på sjukhus. Ett obehandlat hjärtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- lungräddning (HLR), inne på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En kvalitativ analys genomfördes med stöd av Forsberg och Wengström. Resultat: I resultatet framkom fem olika kategorier som handlade om sjuksköterskors upplevelser: upplevelser av att känna sig osäker, upplevelser av kaos och stress, upplevelser av otydligt ledarskap och oklara roller, upplevelser i samband med familjens närvaro, upplevelser av stöd från kollegor. Slutsatser: Att sjuksköterskor behöver höja sin kompetens, både under utbildning och fortlöpande under sin karriär. Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet och stress i samband med hjärtstopp och HLR. Detta kom att visa sig i olika uttryck och skepnader. Hjärtstoppsövningar och debriefing kunde bli en möjlighet för att träna, ventilera, dra lärdom av eventuella misstag och att få stöd av kollegor. Detta sammantaget skulle kunna minska stress och osäkerhet, inför kommande hjärtstoppssituationer.

Sudden cardiac arrest is still today one of the most common cause of death. In Sweden there is around 10 000 victims of sudden cardiac arrest each year. AED’s (Automatic external defibrillators) are becoming more and more common each year, but these AED’s are placed on public spaces and workplaces. But how can the concept a public AED be applied in a home environment. This project explores those possibilities aimed at sparsely populated areas where it can take longer for ambulance to arrive. During the project I talked to both professional's within emergency healthcare, heart patients and other people otherwise engaged in this particular topic or product to gain valuable information. During my research it became clear that CPR is far more important when it comes to saving lives. By performing CPR before defibrillation you gain a wider time frame and increase the chance of survival. The result is a more compact and more aesthetically pleasing in both form and colour in order for it to fit the home environment. It also takes into account the importance of CPR by making the AED teach CPR visually for the user. Since the survival rate increases if you perform CPR before defibrillator. The result is also integrated with a service called SMS lifesavers in order to promote awareness and a community for saving lives during sudden cardiac arrest.

Bakgrund Hjärt- och lungräddning (HLR) ökar patientens chans till överlevnad vid ett hjärtstopp. Det finns tillfällen där HLR inte ska utföras. Det är i så fall förutbestämt och det är endast en legitimerad läkare som har befogenhet att ta ett sådant beslut. Läkaren ska göra det i samråd med sjuksköterskan och patient och anhöriga ska i fall där möjlighet finns vara med och ta del i beslutet. Finns ett beslut om att inte starta hjärt- och lungräddning skriv det in i journalen med benämning EJ-HLR. Följs inte riktlinjerna kan det försvåra sjuksköterskans jobb då hen ska kunna bemöta patient och anhöriga i deras frågor kring beslutet.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av beslut kring EJ-HLR. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och och Pubmed. Sökorden bestod av ämnesord och fritextsökningar. Sökningarna utfördes på engelska och skedde i form av blocksökningar. Sökningarna byggdes upp utefter PEO-modellen där varje bokstav utgörs av ämnesord och fritext. Resultat: Resultatet visade att kommunikation mellan professionerna är en komponent som måste fungera för att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att förmedla information till patient och anhöriga. Sjuksköterskan är mer eller mindre delaktiga i beslut när det gäller EJ-HLR. Det som kan avgöra sjuksköterskans delaktighet är förmåga att tala samma språk som patient och anhörig och även läkarens inställning till hur mycket sjuksköterskan ska involveras i beslutsfattandet.  Konklusion:. Trots att riktlinjer finns råder oklarheter för sjuksköterskor när det kommer till beslut kring EJ-HLR. Detta för att riktlinjerna inte alltid följs då det är svårt att förhålla sig till bestämmelser då varje patientfall är unikt och måste behandlas utifrån patientens behov.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige, ungefär 4000 får behandling och cirka 300 överlever. Ett snabbt agerande och start av hjärt-och lungräddning (HLR) med en god kvalité kan öka patientens överlevnadschanser. Ambulanssjuksköterskorna utsätts för stora påfrestningar när de behöver fatta snabba beslut och behandla patienten på olika platser som kan brista i säkerhet i arbetsmiljön. Som ett hjälpmedel vid HLR har de Lund University Cardiac Assist System (LUCAS) som utför bröstkompressioner på patienten. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av hjärt-och lungräddningsituationer med och utan LUCAS. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Vid HLR skapas många tankar och känslor hos ambulanssjuksköterskorna och för dem är det av vikt för att arbetet ska fungera att kunna skapa goda arbetsförhållanden och upprätthålla ett professionellt förhållningssätt i den stressade situationen, både för dem själva, patienten och de anhöriga. Hjärt- och lungräddning kan ge emotionell påverkan och en känsla av otillräcklighet inför patient och anhöriga. Den egna arbetsmiljöns säkerhet och fysiska belastning påverkar ambulanssjuksköterskornas arbetssituation. Fokus ska läggas på att göra det bästa, och det finns verktyg och hjälpmedel för att känna sig säker i sin yrkesroll, ett av dessa hjälpmedel är LUCAS. Slutsats: För att minska den psykiska stressen vid HLR krävs möjlighet till stöd och verktyg i olika former och därefter kontinuerlig utbildning och övning samt arbetslivserfarenhet från ambulansen. För att kunna ge alla samma förutsättningar till bra vård behöver LUCAS utvecklas för att passa alla individer.

No description available.

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska rederier. Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även kvalitativa intervjuer.   Av resultatet framgår att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt. / Abstract   Whilst the on- board training was carried out, we considered the amount of training onboard on the behalf of CPR and AED to be unsatisfying.   The purpose of this study is to examine the guidelines for the equipment that should be held onboard, with regard to AED, onboard Swedish, Norwegian and Danish ships with focus on Sweden and Swedish companies.   The method used for this essay was carried out by sending out a question form by e-mail to all companies registered as members of “Sveriges Redareförening”. We sent different questions to the Scandinavian maritime administrations, and also performed interviews.   As shown in the result, 17 of the 22 companies that filled in the form answered that they have at least one AED onboard each of their ships and about half of the companies have had an incident onboard. It is apparent in our studies that no national or international requirements exist which are mandatory.