Introduktion: Vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärt-kärlsjukdom. Den viktigaste åtgärden vid hjärtstopp är hjärt-lungräddning. Sjuksköterskan har ansvar att tillgodose patientens vårdbehov och kunna möta anhöriga vid hjärtstopp.Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR vid varje arbetsskift i sex månader. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av intervjuguide. Totalt deltog 18 ambulanspersonal. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisar två kategorier, självinsikt och motivation med underkategorier, omvärdera tidigare erfarenheter, att vilja förbättras och ökad trygghet. Deltagarna hade positiva erfarenheter efter att de tränat HLR kontinuerligt. Deltagarna kom till insikt att de behövde förändra någonting och blev motiverade till att förbättras.  Deltagarna ansåg sig tryggare i utförandet av HLR efter regelbunden träning. Slutsats: Genom regelbunden träning kan kunskapen i HLR upprätthållas och möjligheten ökar att fler liv kan räddas.

<p>Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning. Resultatet visar att upplevelsen av handledarrollen är för oklar och ostrukturerad och sjuksköterskorna upplever en tidsbrist i att handleda studenter. Lärarna upplever en konflikt i sin roll och studenterna ett dilemma med att applicera teoretisk kunskap till praktiskt färdighet. Slutsatsen är att en mer definierad och tydlig roll av handledaren ger sjuksköterskan stärkt yrkesidentitet och därmed en kvalitetssäkring för studenten i klinisk utbildning. Det är också absolut nödvändigt att avsätta mer tid för handledning, då det tar tid att lära. Fortsatt forskning behövs, för att klargöra och definiera teoretiska riktlinjer till praktisk tillämpning, som underlättar och möjliggör studenthandledning.</p>

Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning. Resultatet visar att upplevelsen av handledarrollen är för oklar och ostrukturerad och sjuksköterskorna upplever en tidsbrist i att handleda studenter. Lärarna upplever en konflikt i sin roll och studenterna ett dilemma med att applicera teoretisk kunskap till praktiskt färdighet. Slutsatsen är att en mer definierad och tydlig roll av handledaren ger sjuksköterskan stärkt yrkesidentitet och därmed en kvalitetssäkring för studenten i klinisk utbildning. Det är också absolut nödvändigt att avsätta mer tid för handledning, då det tar tid att lära. Fortsatt forskning behövs, för att klargöra och definiera teoretiska riktlinjer till praktisk tillämpning, som underlättar och möjliggör studenthandledning.

Introduktion: Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet. Den snabba kunskapsutvecklingen ställer stora krav på att sjuksköterskor har den kompetens som erfordras för att möta dagens och morgondagens behov i vården. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för att genom kontinuerligt lärande upprätthålla sin yrkeskompetens.   Syfte:Syftet med studien var att undersöka om det finns tid avsatt för att söka evidensbaserad kunskap under arbetstid samt om det finns ett samband mellan sjuksköterskors användande av Vårdhandboken och deras resultat på ett kunskapstest.   Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv design och kvantitativ ansats. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkätstudie utsänd till sjuksköterskor på fyra avdelningar på ett sjukhus. Resultat: Studiens resultat kunde inte påvisa ett samband mellan frekvensen av kunskapssökning i Vårdhandboken och antal rätt svar på studiens kunskapstest. Studien kan däremot lyfta sjuksköterskornas upplevelse av att tiden saknas för att kunna söka evidensbaserad kunskap under arbetstid. Slutsats: Detta var en begränsad studie p.g.a. tid och resurser. Sambandet mellan frekvensen av besök i vårdhandboken och resultat på ett kunskapstest som författarna undersökte men inte kunde finna, kan eventuellt påvisas i en större studie gjord på liknande sätt. En stor del av undersökningsgruppen uppger att det är brist på tid till evidensbaserad kunskapssökning under arbetstid. Det var 68,3 % som uppgav att det inte finns någon tid avsatt för det ändamålet.

OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKTSJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS – EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIEMALIN STÅHLCAMILLA VON GERTTENStåhl, M & von Gertten, C. Omvårdnad vid hjärtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens – en systematisk litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Prevalensen av patienter med hjärtsvikt ökar ständigt i både Sverige och andra länder. Sjuksköterskans roll blir alltmer omfattande och syftet med denna littera-turstudie var att sammanställa litteratur gällande vilka omvårdnadsåtgärder som genomförs vid omvårdnad av patienter med hjärtsvikt, samt vilken klinisk kompe-tens sjuksköterskan behöver ha. Metoden var en systematisk litteraturstudie som i genomförandet inspirerades av Goodmans (SBU, 1993) modell. Totalt inkludera-des tio vetenskapliga artiklar, vilka har granskats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet kunde delas in i fem huvudkategorier; Sjuksköterskans undervisande roll, uppföljning/rehabilitering, observationer/bedömningar, dokumentation och klinisk kompetens. Patienter med hjärtsvikt behöver mer stöd och utbildning i egenvårdsåtgärder. Patientutbildning i syfte att lära ut egenvårdsåtgärder är ofta bristfällig och komplex. Även sjuksköterskor behöver mer utbildning i vad som skall läras ut för att möta patienters behov. Uppföljning/rehabilitering var av stor betydelse för att förbättra symtom och livskvalitet. De vanligast förekommande omvårdnadsåtgärderna var observationer och bedömningar av olika slag. Sjukskö-terskan har en viktig uppgift att tidigt upptäcka och se försämringar. Resultaten visade även att vården av patienter med hjärtsvikt bör ligga på en högre kompe-tensnivå och utföras av dem som genomför den bäst, nämligen experterna.Nyckelord: hjärtsvikt, interventioner, klinisk kompetens, observationer, patientut-bildning, sjuksköterskans roll. / NURSING CARE AND HEART FAILURETHE NURSE´S CLINICAL COMPETENCE - A SYSTEMATIC REVIEWMALIN STÅHLCAMILLA VON GERTTENStåhl, M & von Gertten, C. Nursing care and heart failure. The nurse´s clinical kompetence – a systematic review. Degree project, 10 credit points. Nursing pro-gramme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.The prevalence of patients with heart failure is constantly increasing both in Swe-den as well as in other countries. The role of nurse´s is becoming more extensive and the aim of this literature review was to compile literature concerning which nursing activities have the greatest importance when caring for patients with heart failure, and the clinical competence the nurse need to possess. The method was a systematic literature review and was inspired of the model of Goodman (SBU, 1993). A total of ten scientific articles were included, which have been examined and analysed in accordance to scientific criteria. The result was divided into five maincategories; the nurse´s teaching role, follow up/rehabilitation, observa-tions/assessments, documentation and clinical competence. Patients with heart failure need more support and education about selfcare measures. Patienteduca-tion aiming to teach selfcare measures is often insufficient and complex. Also nurses need more education in what to teach to meet patients´needs. Follow up/rehabilitation was of great importance to improve symtoms and quality of life. The most common nursing care activities were observations and various types of assessments. The nurse has an important task to early discover and see deteriora-tions. The results showed that caring for patients with heart failure should be done with a higher level of clinical competence and be performed by thouse who per-form it best, namely the experts. Keywords: clinical competence, heart failure, interventions, nurse´s role, observa-tions, patient education.

Bakgrund: Vården förflyttas alltmer till patientens hem. Detta ställer högre krav pådistriktssköterskorna inom hemsjukvården. En utmaning kan vara att hantera övergången från kurativ till palliativ vård och de svåra samtal som kan medfölja. Samtalen är ofta av existentiell karaktär och berör svåra ämne.  Trots detta är det ovanligt med utbildning i samtalsteknik eller handledning via arbetsplatsen. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av existentiella samtal vid palliativ vård i hemmet.  Metod: Studien genomfördes med explorativ kvalitativ design med induktiv ansats. Totalt intervjuades 14 sjuksköterskor med erfarenhet från palliativ hemsjukvård. Informanterna var övervägande kvinnor, med lång yrkeslivserfarenhet, och majoriteten hade vidareutbildning inom relevanta specialiteter.  Intervjuerna skedde via telefon utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) Resultat: Existentiella samtal i hemsjukvården var vanligt förekommande och genomfördes utan föregående utbildning i samtalsteknik. Det förekom inte heller handledning på arbetsplatserna. Samtalen skedde oförberett och distriktssköterskorna förhöll sig till samtalen genom att lyssna på patienten. Distriktssköterskorna ville ge patienten sin tid och fulla uppmärksamhet, vilket inte alltid var möjligt i verksamheten. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenhet är att konsten att hantera existentiella samtal var något som kom med klinisk erfarenhet snarare än inlärd kunskap. Avsatt tid, handledning eller utbildning i ämnet hade varit önskvärt för att kunna bemöta patienternas behov på ett säkrare och mer beprövat sätt.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens. Relationen mellan dessa kategorier förhöll sig hierarkiskt i förhållande till i vilken grad specialistsjuksköterskans kompetens uppfattades. Slutsats: Skötarens uppfattningar ger uttryck för att det finns ett starkt behov av specialistsjuksköterskans kompetens samtidigt som man inte kan se hur den urskiljer sig från skötarens egen kompetens. Områden i specialistsjuksköterskans kompetens som har stor betydelse för och kompletterar skötarens egen kompetens värdesätts särskilt, såsom specialistsjuksköterskans arbetsledarroll, samarbetsförmåga, somatiska kunskap och helhetsbild av psykiatrin i övrigt. / Aim: The aim of this study was to describe how psychiatric aides’ understand the competence of specialist nurses in psychiatric care. Methods: In order to analyze this phenomenon, a phenomenographic interview study with qualitative design was carried out. Semi-structured interviews were conducted with nine psychiatric aides, working in psychiatric in-patient care at the time of the interview. In order to find the variation among the understandings, the transcribed material was processed and analyzed through an analyze method including seven steps. Results: Four categories of understandings were identified: invisible competence, unobvious competence, visible competence and obvious competence. The relationship between these different categories took a hierarchical structure in relation to the degree of which the specialist nurse competence was understood. Conclusions: The understandings of the psychiatric aides expresses the dependence of the specialist nurse's competence while at the same time one cannot see how it distinguishes itself from the psychiatric aides’ own competence. Areas of the specialist nurse competence that are of great importance for the psychiatric aides and complement their competence are especially valued, such as: the specialist nurse’s leadership, ability to cooperate, somatic knowledge and overall knowledge of psychiatry.