<p>Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning. Resultatet visar att upplevelsen av handledarrollen är för oklar och ostrukturerad och sjuksköterskorna upplever en tidsbrist i att handleda studenter. Lärarna upplever en konflikt i sin roll och studenterna ett dilemma med att applicera teoretisk kunskap till praktiskt färdighet. Slutsatsen är att en mer definierad och tydlig roll av handledaren ger sjuksköterskan stärkt yrkesidentitet och därmed en kvalitetssäkring för studenten i klinisk utbildning. Det är också absolut nödvändigt att avsätta mer tid för handledning, då det tar tid att lära. Fortsatt forskning behövs, för att klargöra och definiera teoretiska riktlinjer till praktisk tillämpning, som underlättar och möjliggör studenthandledning.</p>

Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning. Resultatet visar att upplevelsen av handledarrollen är för oklar och ostrukturerad och sjuksköterskorna upplever en tidsbrist i att handleda studenter. Lärarna upplever en konflikt i sin roll och studenterna ett dilemma med att applicera teoretisk kunskap till praktiskt färdighet. Slutsatsen är att en mer definierad och tydlig roll av handledaren ger sjuksköterskan stärkt yrkesidentitet och därmed en kvalitetssäkring för studenten i klinisk utbildning. Det är också absolut nödvändigt att avsätta mer tid för handledning, då det tar tid att lära. Fortsatt forskning behövs, för att klargöra och definiera teoretiska riktlinjer till praktisk tillämpning, som underlättar och möjliggör studenthandledning.

Egen erfarenhet av klinisk praktik inom såväl sjuksköterskeutbildning som intensivvårdsutbildning samt som handledare för studenter i grund och specialistutbildning inom intensivvård visar på att mötet och samspelet mellan hand- ledare och student är betydelsefullt för det fortsatta yrkeslivet. Hur kan den kliniska utbildningen förbättras? Jag anser att det är av största vikt att ta reda på hur studenterna upplever sin situation för att hjälpa handledarna under den kliniska utbildningen att ge det stöd studenterna har behov av. Om studenthandledningen förbättras blir intensivvårdsjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, detta kommer patienterna tillgodo genom förbättrad omvårdnad. I bakgrunden finns en miljöbeskrivning av intensivvården, en beskrivning av student- handledning och tidigare forskning inom området.Syftet är att belysa vad nyfärdiga intensivvårdsjuksköterskor upplever att de behöver stöd med för att utvecklas till intensivvårdsjuksköterskor under studenthandledning i den kliniska utbildningen.Studien har genomförts i form av intervjuer och analyserats utifrån en fenomenologisk ansats på livsvärldsteoretiskgrund. Resultatet beskrivs i form av en essens: att stöd innebär ”att stå bakom” följt av fem innebördselement som i sina delar belyser hur den nyfärdiga intensivvårdsjuksköterskan erfar stöd.Vald metod diskuteras samt att jag lyfter delar av resultatet mot tidigare forskning inom studenthandledning i klinisk utbildning i diskussions avsnittet. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>