No description available.

Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar för personer över 65 år. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Prognosen är dålig och kan bidra till en försämrad livskvalité. Den största anledningen till sjukhusinläggningar för patienter med hjärtsvikt är att egenvården inte följs. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att främja egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metoden grundade sig på Polit & Becks niostegsmodell för hur en litteraturstudie kan genomföras. Databassökningar genomfördes i CHINAL och PubMed och de artiklar som identifierades bearbetades i en urvalsprocess bestående av tre steg. I steg tre granskades artiklarna i olika granskningsmallar och efter urvalsprocessen kvarstod nio stycken artiklar. Resultatet presenterades i fyra teman: utbildning, individanpassa, socialt stöd och övervakning som alla visat sig vara viktiga komponenter för att uppnå en god egenvård. Slutsatsen var att utbildning är en viktig del i främjandet av egenvård. Sjuksköterskan bör individanpassa informationen och framförallt försäkra sig om att informationen som ges förstås av patienten. Ett sätt att försäkra sig om att informationen förstås är att inkludera anhöriga. Med hjälp av övervakande åtgärder ökar följsamheten till egenvården.

Introduktion: Hjärtsvikt är ett tillstånd med påverkan på patienters livskvalitet ur ett multidimensionellt perspektiv. Det är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar för patienter över 65 år. Livskvalitet är ett brett begrepp som innefattar en persons subjektiva upplevelse av sin livssituation. Syfte: Att identifiera och belysa vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter som lever med kronisk hjärtsvikt. Metod: Denna litteraturstudie grundar sig på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning utfördes enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar, vilket resulterade i tolv vetenskapliga artiklar. Ur dataanalysen framträdde tre huvudkategorier. Resultat: De tre huvudkategorierna, fysiska faktorer, emotionella faktorer och sociala faktorer, består av de olika faktorer som på något vis påverkar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Slutsats: Det finns ett flertal faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos hjärtsviktspatienter. Det är viktigt att sjukvårdspersonal uppmärksammar de faktorer som går att påverka för att kunna främja fysiskt, emotionellt och socialt välmående, då det bidrar till ökad upplevelse av livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt.

Bakgrund: Hjärtsvikt anses vara ett folkhälsoproblem globalt och det ökar ständigt. Personer som lever med hjärtsvikt får en påverkan på det dagliga livet så som sociala, psykiska och fysiska begränsningar i vardagen. För att personerna ska uppmärksamma sina symtom för att undvika försämring av tillståndet behöver sjuksköterskan informera och vägleda personerna.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren-Graneheims tolkning av innehållsanalys och gjordes med en manifest innehållsanalys med latenta budskap. Resultat: Det blev tre kategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil, Känslomässiga reaktioner och Livet har en mening. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde en tilltagande trötthet som medgav stora begränsningar i fysisk aktivitet och det hindrade dem från att leva sina vardagliga liv. Det fanns dock också positiva aspekter. Vidare forskning i Sverige kan ge en bättre förståelse för hur personer i Sverige upplever sin hjärtsvikt. Det kan också behövas forskning på hur yngre personer upplever att leva med hjärtsvikt.

Introduktion: Runt 250 000 personer i Sverige är drabbade av hjärtsvikt. Det finns olika grader av hjärtsvikt som påverkar patienters dagliga liv på olika nivåer vilket kan påverka patienters livskvalité. Livskvalité är ett brett begrepp som är multidimensionellt. Patientutbildning är en del av sjuksköterskans profession och syftar till att hjälpa patienter förbättra sin egen hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientutbildningens betydelse för livskvalitén hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Under litteraturstudien har Polit och Beck (2016) niostegsmodell använts. Till litteratursökningen användes databaserna Cinahl och PubMed. Databassökningen resulterade i 10 artiklar samt två artiklar som söktes manuellt. Artiklarna granskades kritiskt och utgjorde därefter materialet för litteraturstudiens resultat. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två huvudteman vilka var En förändrad tillvaro och Kunskap och trygghet med totalt fem underteman. Slutsats: Litteraturstudien påvisar att patientutbildning kan påverka patienter med hjärtsvikt då livskvalitén generellt har förbättrats för de patienter som erhållit patientutbildning. Litteraturstudien visar att patientutbildning kan ge en förändrad fysisk funktion, socialt och emotionellt stöd, förmåga att utföra egenvård samt ge kunskap, förståelse och kontroll över tillståndet.

No description available.

<p>Background: Heart failure is a complex condition which means that the hearts capacity topump blood is reduced. The aim of this study was to investigate how patients with heartfailure considered their knowledge and the information they received about their disease andself-care.Method: Patients suffering from heart failure, hospitalized at section 30 E (n=13), andpatients visiting the nurse led heart failure clinic (n=4) at Akademiska sjukhuset in Uppsala,were requested to participate in the study. The patients answered questions about knowledgeand information concerning self-care and their disease. Data were analyzed using SPSS 15.0.Results: The patients valued their knowledge about the disease as lower than their knowledgeabout self-care. The study showed that all the patients found the information they hadreceived about their self-care better than the information they had received about theirdisease. The results also showed that the better the patients considered the information abouttheir disease the better they had interpreted the knowledge about their disease.Conclusion: The patients valued their knowledge and the information the received about selfcarehigher than about the disease. This indicates that is it easier to understand the self-care. Itis hard to generalize the conclusion due to the number of participating patients in the studywas small (n=17).</p> / <p>Bakgrund: Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd som innebär att hjärtats förmåga att pumpablod är nedsatt. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt uppfattar sinkunskap och den information de fått angående sin sjukdom samt egenvård.Metod: Patienter med hjärtsvikt, akut inlagda på vårdavdelning 30 E (n= 13) samt patientersom besökte hjärtsviktsmottagningen på Akademiska sjukhuset (n= 4) i Uppsala, tillfrågadesatt svara på enkäter. Patienterna svarade på frågor om kunskap och den inforation de fåttangående sjukdom och egenvård. Data matades in och bearbetades i SPSS 15.0.Resultat: Patienterna uppfattade sin kunskap om sin sjukdom sämre än sin uppfattadekunskap om egenvård. Uppfattningen om den information patienterna fått om egenvårdskattades bättre än uppfattningen om den information de fått om sin sjukdom. Resultatenvisade också att ju bättre patienten uppfattade sin kunskap om sin sjukdom som bra destobättre uppfattade patienten information den har fått om sin sjukdom som bra.Slutsats: Patienterna uppfattade sin kunskap och den information de fått om egenvård bättreän om sjukdomen. Detta antyder att patienterna har lättare att ta till sig egenvården.Slutsatserna är svåra att generalisera då deltagandet var litet (n=17).Nyckelord: Hjärtsvikt, information, kunskap, egenvård</p>

Hjärtsvikt ökar i både incidens och prevalens i industrialiserade länder. Sjukdomen resulterar i att många av dessa patienter får symtom så som trötthet och andfåddhet. Dessa symtom bidrar i sin tur till att individernas liv påverkas och att deras livskvalitet sänks. Trots att prevalensen av hjärtsvikt är relativt lika hos män och kvinnor är majoriteten av all forskning på ämnet gjord på män. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med hjärtsvikt upplever sin hälsa och livskvalitet. Metoden som valts för att uppnå syftet är en litteraturbaserad studie. Artikelsökning genomfördes i databaser och även en manuell sökning genomfördes. Åtta publicerade, vetenskapliga och kvalitativa artiklar analyserades till resultatet. Genom analys av artiklarna identifierades tre huvudkategorier och två subkategorier. Huvudkategorierna är ”Förändringar och förluster”, ”Att acceptera sin livssituation” och ”Upplevelsen av stöd från omgivningen”. Subkategorierna tillhör huvudkategorin ”Förändringar och förluster” och heter ”Fysiska” och ”Sociala”. Kategorierna skildrar kvinnornas upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikten påverkade kvinnornas vardag och bidrog till både fysiska och sociala förändringar.  Kvinnorna kände att livet var meningsfullt genom att glädjas åt de aktiviteter de fortfarande klarade av. Stöd från anhöriga och vänner ansågs vara en trygghet när det betraktades som pålitligt.

Background: Heart failure is a complex condition which means that the hearts capacity topump blood is reduced. The aim of this study was to investigate how patients with heartfailure considered their knowledge and the information they received about their disease andself-care.Method: Patients suffering from heart failure, hospitalized at section 30 E (n=13), andpatients visiting the nurse led heart failure clinic (n=4) at Akademiska sjukhuset in Uppsala,were requested to participate in the study. The patients answered questions about knowledgeand information concerning self-care and their disease. Data were analyzed using SPSS 15.0.Results: The patients valued their knowledge about the disease as lower than their knowledgeabout self-care. The study showed that all the patients found the information they hadreceived about their self-care better than the information they had received about theirdisease. The results also showed that the better the patients considered the information abouttheir disease the better they had interpreted the knowledge about their disease.Conclusion: The patients valued their knowledge and the information the received about selfcarehigher than about the disease. This indicates that is it easier to understand the self-care. Itis hard to generalize the conclusion due to the number of participating patients in the studywas small (n=17). / Bakgrund: Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd som innebär att hjärtats förmåga att pumpablod är nedsatt. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt uppfattar sinkunskap och den information de fått angående sin sjukdom samt egenvård.Metod: Patienter med hjärtsvikt, akut inlagda på vårdavdelning 30 E (n= 13) samt patientersom besökte hjärtsviktsmottagningen på Akademiska sjukhuset (n= 4) i Uppsala, tillfrågadesatt svara på enkäter. Patienterna svarade på frågor om kunskap och den inforation de fåttangående sjukdom och egenvård. Data matades in och bearbetades i SPSS 15.0.Resultat: Patienterna uppfattade sin kunskap om sin sjukdom sämre än sin uppfattadekunskap om egenvård. Uppfattningen om den information patienterna fått om egenvårdskattades bättre än uppfattningen om den information de fått om sin sjukdom. Resultatenvisade också att ju bättre patienten uppfattade sin kunskap om sin sjukdom som bra destobättre uppfattade patienten information den har fått om sin sjukdom som bra.Slutsats: Patienterna uppfattade sin kunskap och den information de fått om egenvård bättreän om sjukdomen. Detta antyder att patienterna har lättare att ta till sig egenvården.Slutsatserna är svåra att generalisera då deltagandet var litet (n=17).Nyckelord: Hjärtsvikt, information, kunskap, egenvård

<p>Hjärtsvikt ökar i både incidens och prevalens i industrialiserade länder. Sjukdomen resulterar i att många av dessa patienter får symtom så som trötthet och andfåddhet. Dessa symtom bidrar i sin tur till att individernas liv påverkas och att deras livskvalitet sänks. Trots att prevalensen av hjärtsvikt är relativt lika hos män och kvinnor är majoriteten av all forskning på ämnet gjord på män. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med hjärtsvikt upplever sin hälsa och livskvalitet. Metoden som valts för att uppnå syftet är en litteraturbaserad studie. Artikelsökning genomfördes i databaser och även en manuell sökning genomfördes. Åtta publicerade, vetenskapliga och kvalitativa artiklar analyserades till resultatet. Genom analys av artiklarna identifierades tre huvudkategorier och två subkategorier. Huvudkategorierna är ”Förändringar och förluster”, ”Att acceptera sin livssituation” och ”Upplevelsen av stöd från omgivningen”. Subkategorierna tillhör huvudkategorin ”Förändringar och förluster” och heter ”Fysiska” och ”Sociala”. Kategorierna skildrar kvinnornas upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikten påverkade kvinnornas vardag och bidrog till både fysiska och sociala förändringar.  Kvinnorna kände att livet var meningsfullt genom att glädjas åt de aktiviteter de fortfarande klarade av. Stöd från anhöriga och vänner ansågs vara en trygghet när det betraktades som pålitligt.</p>