Bakgrund: Delaktighet som kan definieras som en persons involverande i en livssituation, har en central betydelse för barns utveckling och är ett av de viktigaste behandlingsmålen inom dagens hälso- och sjukvård. Barn med funktionsnedsättning upplever ofta begränsningar i sin delaktighet. Syfte: Att undersöka hur interventioner har utformats för att främja delaktighet hos barn med funktionsnedsättning samt om dessa interventioner har haft effekt. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes i databaserna PubMed samt CINAHL plus. Resultat: Litteraturöversikten inkluderade tjugoåtta kvantitativa interventionsstudier, tio randomiserade kontrollerade studier (RCT), två pseudo RCT studier, nio jämförelsestudier samt sju fall/pilotstudier. Majoriteten av studierna innehöll interventioner inom ICF- komponenten aktivitet, där fitnessträning, bassängträning och målorienterad aktivitetsträning var vanligt förekommande. Tjugofyra av studierna hade utfallsmått inom ICF-komponenten delaktighet. Tjugotvå studier bedömdes vara av medelhög kvalitet, fem medelhög på gränsen till hög kvalitet samt en medelhög på gränsen låg kvalitet. Det sammanvägda vetenskapliga underlaget enligt GRADE bedömdes måttligt starkt för RCT studierna och begränsat för observationsstudierna. Slutsats: Interventionsinnehåll inom ICF-komponenten aktivitet med fokus på fysiska aktiviteter var vanligast förekommande, framför allt kondition- och styrketräning. Effekterna för interventioner inom ICF- komponenten aktivitet visade för lika stor andel studier på signifikanta effekter som ingen signifikant effekt på utfallsmåttet delaktighet. Interventionsupplägg varierade och likaså utvärderingsinstrument. Majoriteten av studierna var av medelhög kvalitet och evidensvärdet bedömdes som måttligt starkt för RCT studier och för observationsstudier som begränsat.  Nyckelord: Barn, funktionsnedsättning, delaktighet, interventioner

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig. Arbetsterapeuter kan möjliggöra gott spirituellt mående för patienterna via kreativa aktiviteter. Rehabilitering för denna patientgrupp ska vara holistisk och ta hänsyn till de friska aspekterna i patientens liv. Majoriteten av arbetsterapeuternas arbetstid tillbringas med icke direkta patientaktiviteter och de möter fler patienter med metastaser än patienter med primär sjukdom. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter kan bistå patienten med tekniker och strategier för att övervinna fatigue. För palliativa patienter är det viktigt att hitta nya sätt att acceptera sig själv i situationen och skapa mening i livet. Rehabilitering inom palliativ vård kan leda till att patienterna får ökad kontroll, självständighet, värdighet samt snabbare anpassar sig till sin sjukdom.

<p>Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att interventioner som kombinerade träning och kognitiv inriktning hade bäst effekt för att lindra fatigue under en längre tid. Vikten av tro på patientens upplevelse av både smärta och fatigue visades sig vara betydelsefullt för att komma vidare i livet. Att stödja patienten med kunskap och engagemang från flera yrkeskategorier belystes som viktiga delar i vården av patienter med FM. Vidare forskning kring teambaserad vård behövs för att tydliggöra resultatet ytterligare.</p>

Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att interventioner som kombinerade träning och kognitiv inriktning hade bäst effekt för att lindra fatigue under en längre tid. Vikten av tro på patientens upplevelse av både smärta och fatigue visades sig vara betydelsefullt för att komma vidare i livet. Att stödja patienten med kunskap och engagemang från flera yrkeskategorier belystes som viktiga delar i vården av patienter med FM. Vidare forskning kring teambaserad vård behövs för att tydliggöra resultatet ytterligare.

Introduktion: Diarré är en vanlig biverkning vid strålbehandling av cancer i abdomen och pelvis. Diarré som biverkning uppstår i cirka 80% av fallen där patienter får strålbehandling mot nämnda cancerområden vilket påverkar de drabbade både psykiskt, fysiskt och socialt. Syfte: Att beskriva interventioner vid diarré relaterat till strålbehandling av cancer i abdomen och pelvis. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt en niostegsmodell baserad på Polit och Beck. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalen genomfördes med på förhand utvalda kriterier. Ytterligare artiklar hittades med manuella sökningar. 11 artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till databearbetningen där tre teman identifierades. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman. Tillskottsbaserade interventioner i form av probiotika och oralt glutamin. Egenvårdsbaserade interventioner som information från sjuksköterska, kostförändringar samt träning. Övriga interventioner var inkontinensskydd och alternativ behandling. Slutsats: Strålbehandlingsinducerad diarré har visat sig vara ett stort problem. Trots detta är bristen på evidensbaserade omvårdnadsstrategier omfattande. Även fast artiklarna i denna litteraturstudie använde olika metoder så kom de fram till ungefär samma sak. Det är upp till individen att hantera diarrén utifrån sina egna unika förutsättningar med hjälp av interventioner i form av probiotikatillskott, information från sjuksköterska samt egenvård men ytterligare forskning behövs absolut inom ovan nämnda områden.

Utvecklingen av ny teknik som datorer och Internet går snabbt framåt och i dagsläget är många varor och tjänster enbart eller delvis tillgängliga via denna teknik. Mätningar har visat att äldre personer över 65 år använder Internet i betydligt lägre grad än de i yrkesverksam ålder. Dessa skillnader i användning gör att äldres hälsa och delaktighet i samhället kan påverkas negativt. För att den nya digitala tekniken ska kunna gynna äldre krävs att de ges möjligheten att lära sig hur den används och vilka fördelar den kan medföra. Syftet med denna studie var därför att identifiera och beskriva insatser som genomförts för att bibehålla eller utveckla äldres aktivitet, hälsa och delaktighet via Internet samt effekterna av dessa. Metoden som använts är en beskrivande litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. Vid analys av data framkom interventioner som gjorts i grupp, individuella interventioner samt interventioner med både inslag av individ -och grupp moment. Vidare fanns även karaktäristiska likheter och skillnader i effekter vilka var minskad känsla av ensamhet och depression, ökat självförtroende och självkänsla samt ökad känsla av delaktighet. Resultatet visar att interventioner i grupp var vanliga samt att Interventioner med olika utformning och syften resulterade i likartade effekter.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.  Resultat: Det finns ett antal sätt att främja barns fysiska aktivitet. Att renovera lekplatser, öka tillgången till gräsmattor och stimulerande lekutrustning, schemalägga fysisk aktivitet och att ge barnen uppmuntran och stöd ökade deras fysiska aktivitet. I diskussionen klargjordes det att flera av de studerade insatserna hade ägt rum i förskolan. Studien belyste ytterligare vikten av socialt stöd och att åldersanpassa miljö och utrustning, så att barns fysiska aktivitet kan främjas. Slutsats: Slutsatsen av denna studie var att föräldrar och skolor kan göra mycket för att främja barns fysiska aktivitet. Barn är mycket beroende av den uppmuntran och det stöd de får av andra och det är därför viktigt att människor i barns omgivning tar sitt ansvar i främjandet av barns fysiska aktivitet.

Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer (klarsynthet, ältande och negativ emotionsreglering), psykologiska färdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska färdigheter) och prestation med utgångspunkt från Birrer, Morgan och Röthlin’s (2012) modell. Som underlag för studienanvändes en enkät som sammanlagt 242 idrottare besvarade. Medelåldern var 18,42 år (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 män. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  påverkansmekanismer och psykologiska färdigheter. Den befintliga studien fann inget direkt samband mellan dispositionell mindfulness och prestation. Däremot så fanns samband mellan dispositionell mindfulness och ältande, ältande och coping och coping och prestation. De psykologiska färdigheter som hade signifikanta samband med samtliga åverkansmekanismer var coping och emotionell kontroll. Utifrån de huvudresultaten så kan slutsatsen dras att de psykologiska färdigheterna coping och emotionell kontroll är centrala i Birrer et al.´s (2012) modell, inte minst coping då det även finns ett signifikant samband med tävlingsprestation. Den befintliga studiens hypotes, att Birrer et al.´s föreslagna modell (2012) stämmer, kunde efter genomförd studie till stor del bekräftas vilket motiverar vidare studerande av modellen. / The aim of this study was to examine mindfulness and it´s connection with performance in sports. By examining the correlations between dispositional mindfulness, three mechanisms of action (Clarity, rumination and negative emotion regulation), four psychological skills (Motivation, coping, emotion control skills and motor control skills) and performance  according to Birrer, Morgan and Röthlin´s (2012) model. As a foundation for the study a survey was used which were answered by 242 athletes, average age was 18,42 years (SD=0,26) it was 69 women and 172 men. Correlation analysis and regression analysis were done and showed what correlations and predications that were given in the study. This study  didn´t find any direct correlations between dispositional mindfulness and performance. On the other hand correlations were found between dispositional mindfulness and rumination, rumination and coping and coping and performance. The psychological skills that had significant correlations with all of the mechanisms of action were coping and emotional control. From the main results can the conclusion be made that the psychological skills coping and emotional control are essential in the model from Birrer et al (2012). The hypothesis of this study, that Birrer et al.´s (2012) model is accurate, could after completion of the study be in many ways confirmed. This motivates further studies on this model.

Studiens syfte var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera en speciallärares och en logopeds syn på framgångsfaktorer när det gäller språkutvecklande arbete med elever som har språkstörning. Syftet var också att beskriva och analysera speciallärarens och logopedens arbetssätt för språkutveckling hos elever med språkstörning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi använde oss av en kvalitativ metod och gjorde en fallstudie som till viss del är inspirerad av hermeneutiken. Urvalet till studien är strategiskt eftersom studien genomfördes på en skola där de organiserat en språkgrupp. I språkgruppen arbetar en logoped och en speciallärare tillsammans med sex barn som har språkstörning. Under två dagar genomförde vi sex observationer som följdes av lika många korta samtalsintervjuer. Vi gjorde även två längre halvstrukturerade intervjuer, en med specialläraren och en med logopeden. Studiens resultat visade att det arbete som specialläraren och logopeden uppfattade som framgångsrikt arbete med elever som har språkstörning har stöd i tidigare forskning. De utvecklande arbetssätt som framkom i vår studie handlar om att utveckla elevernas språk och kommunikationsförmåga, ge regelbundna individuella interventioner, ha positiva och nära relationer med sina elever, ge eleverna tid att uttrycka sig och att bli lyssnade på. Studien visade att stöd, struktur och strategier är viktigt för elevernas lärande. I studien kom vi fram till att tecken som stöd är en viktig strategi för denna elevgrupp för att utveckla elevernas språk- och kommunikationsförmåga. Denna strategi hade bristfälligt stöd i tidigare forskning. Vi anser därmed att mer forskning behövs när det gäller betydelsen av tecken som stöd för barn med språkstörning. Vår förhoppning är att denna fallstudies resultat ska vara användbart för andra pedagoger i deras arbete med elever som har språkstörning. Genom resultatet kan de förhoppningsvis känna stöd samt utveckla arbetet, med elever som har språkstörning, i den egna verksamheten.

The aim of the study was to investigate how teachers, special education teachers and principals describe their schools work with children in reading and writing difficulties. How do they reason about reading and writing difficulties and the cause of it? This study also investigates what kind of support students with these difficulties get in school. Six teachers, two special education teachers and two principals were interviewed. The result showed that the schools are aware of reading and writing difficulties. Special education teachers, teachers and principals agreed that causes related to reading and writing difficulties were educational as well as teaching and heredity. All respondents agreed that different interventions are necessary and that early identification and interventions are very important, although good core education is what is the most important. Interventions that were used at the schools were mainly managed by the teacher in the class and in the classroom. The study implicates that special education teachers and special education are needed in the schools.