<p>Studiens syfte var att undersöka lagidrottares upplevelser av hur lagsammanhållning påverkar prestationen. Studien utgick från följande frågeställningar: (1) Upplever undersökningsdeltagarna att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation? (2) Hur ser ett sådant eventuellt samband ut? (3) Genom vilka faktorer påverkar i sådana fall lagsammanhållningen prestationen? En semistrukturerad intervjuguide utvecklades för studiens syfte och intervjuer genomfördes med sex manliga och sex kvinnliga lagidrottare. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare beskrev ett positivt samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna menar att det är ett flertal faktorer som gör att lagsammanhållningen är viktig för prestationen. Två huvudkategorier kunde identifieras utifrån hur dessa faktorer påverkar prestationen, nämligen uppgiftssammanhållning och social sammanhållning. Fem underkategorier skapades utifrån de mest frekvent nämnda faktorerna. Två av underkategorierna hamnade under kategorin uppgiftssammanhållning: enighet och samarbete och motivation och ansträngning medan tre hamnade under social sammanhållning: feedback och peppning, stöd och trygghet och glädje. Merparten av funna resultat går i linje med tidigare forskning.</p>

Studiens syfte var att undersöka lagidrottares upplevelser av hur lagsammanhållning påverkar prestationen. Studien utgick från följande frågeställningar: (1) Upplever undersökningsdeltagarna att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation? (2) Hur ser ett sådant eventuellt samband ut? (3) Genom vilka faktorer påverkar i sådana fall lagsammanhållningen prestationen? En semistrukturerad intervjuguide utvecklades för studiens syfte och intervjuer genomfördes med sex manliga och sex kvinnliga lagidrottare. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare beskrev ett positivt samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna menar att det är ett flertal faktorer som gör att lagsammanhållningen är viktig för prestationen. Två huvudkategorier kunde identifieras utifrån hur dessa faktorer påverkar prestationen, nämligen uppgiftssammanhållning och social sammanhållning. Fem underkategorier skapades utifrån de mest frekvent nämnda faktorerna. Två av underkategorierna hamnade under kategorin uppgiftssammanhållning: enighet och samarbete och motivation och ansträngning medan tre hamnade under social sammanhållning: feedback och peppning, stöd och trygghet och glädje. Merparten av funna resultat går i linje med tidigare forskning.

Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer (klarsynthet, ältande och negativ emotionsreglering), psykologiska färdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska färdigheter) och prestation med utgångspunkt från Birrer, Morgan och Röthlin’s (2012) modell. Som underlag för studienanvändes en enkät som sammanlagt 242 idrottare besvarade. Medelåldern var 18,42 år (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 män. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  påverkansmekanismer och psykologiska färdigheter. Den befintliga studien fann inget direkt samband mellan dispositionell mindfulness och prestation. Däremot så fanns samband mellan dispositionell mindfulness och ältande, ältande och coping och coping och prestation. De psykologiska färdigheter som hade signifikanta samband med samtliga åverkansmekanismer var coping och emotionell kontroll. Utifrån de huvudresultaten så kan slutsatsen dras att de psykologiska färdigheterna coping och emotionell kontroll är centrala i Birrer et al.´s (2012) modell, inte minst coping då det även finns ett signifikant samband med tävlingsprestation. Den befintliga studiens hypotes, att Birrer et al.´s föreslagna modell (2012) stämmer, kunde efter genomförd studie till stor del bekräftas vilket motiverar vidare studerande av modellen. / The aim of this study was to examine mindfulness and it´s connection with performance in sports. By examining the correlations between dispositional mindfulness, three mechanisms of action (Clarity, rumination and negative emotion regulation), four psychological skills (Motivation, coping, emotion control skills and motor control skills) and performance  according to Birrer, Morgan and Röthlin´s (2012) model. As a foundation for the study a survey was used which were answered by 242 athletes, average age was 18,42 years (SD=0,26) it was 69 women and 172 men. Correlation analysis and regression analysis were done and showed what correlations and predications that were given in the study. This study  didn´t find any direct correlations between dispositional mindfulness and performance. On the other hand correlations were found between dispositional mindfulness and rumination, rumination and coping and coping and performance. The psychological skills that had significant correlations with all of the mechanisms of action were coping and emotional control. From the main results can the conclusion be made that the psychological skills coping and emotional control are essential in the model from Birrer et al (2012). The hypothesis of this study, that Birrer et al.´s (2012) model is accurate, could after completion of the study be in many ways confirmed. This motivates further studies on this model.

Syftet med denna studie var att undersöka unga idrottares upplevelser i en topprestation. Studiens frågeställningar var: ·        Vilka upplevelser har unga idrottare i en topprestation? ·        Upplever unga idrottare flow i en topprestation? ·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga idrottare?  Utifrån syfte och frågeställningar valdes mätinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 består av ett påståendeformulär som mäter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow. Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga tränare vid idrottsgymnasier för att finna unga idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga idrottare, män och kvinnor i åldrarna16-20 år som utövat fotboll, ishockey eller orientering på elitnivå. Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande Umeå Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel.  Påståendeformuläret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsställelse, tydliga mål, koncentration på uppgiften, känsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning. Vidare upplevde de att handlingar och tankar kunde utföras automatiskt, tydlig återkoppling av resultatet i prestationen och avsaknad av osäkerhet. Undersökningsgruppen upplevde en viss förändrad tidsuppfattning i sin topprestation. Resultatet av studien visar att undersökningspersonerna upplevde en hög grad av flow i sina topprestationer. Bakomliggande faktorer till de unga idrottarnas topprestationer är kroppsliga dimensioner, fysiologiska faktorer, motoriska faktorer, psykologiska faktorer och sociologiska faktorer.  En slutsats av denna studie är att oavsett kön eller typ av idrott framkommer följande karaktäristiska faktorer när de upplevt en topprestation; trygg, säker, automatiserad, fokuserad och en känsla av kontroll. Dessa faktorer sammantaget tycks skapa en tydlig upplevelse av tillfredsställelse och glädje.

Research within regulatory fit framework has shown that athletes perform better when in a state of regulatory fit. This state occurs when there is a match between a player’s chronic regulatory focus and the framing of the given task. In a counterbalanced within-groups experimental design, bowling players (N = 34) performed various rounds of the same ecologically-valid pin-setting configuration under two different experimental conditions: in a promotion manner (aspiration to make the spare) and in a prevention manner (obligation not to miss the spare). Results showed no significant relationship between regulatory fit and bowling performance. Findings are discussed in terms of task difficulty and experimental manipulation in relation to regulatory fit theory. / Forskning inom ramverket för regulatory fit har visat att idrottare presterar bättre när de befinner sig i ett tillstånd av regulatory fit. Detta tillstånd uppstår när det finns en överensstämmelse mellan en spelares kroniska regulatory fokus och framingen av den givna uppgiften. I en motbalanserad inomgruppsdesign genomförde bowlare (N = 34) flera omgångar av en ekologiskt valid kägeluppställning, fördelad på två olika experimentella förhållanden: ena på ett promotion-sätt (strävan efter att spärra), den andra på ett prevention- sätt (skyldighet att inte missa spärren). Resultatet visade inget signifikant samband mellan regulatory fit och förbättrad prestation. Vidare diskuteras resultatet utifrån uppgiftens svårighet och de experimentella manipulationerna, i relation till regulatory fit teorin.

Bakgrund: Det finns i tidigare studier beskrivna problem så som implementering och följsamhet när det gäller skadeförebyggande träningsprogram (SPP) för fotbollsspelare.   Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och undersöka om kvinnliga och manliga fotbollslag i Stockholm utför ett SPP samt om det finns något samband med deras tillgång till medicinsk personal. Syftet är också att undersöka om det finns någon skillnad på tillgången till medicinsk personal och utförande av SPP mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare.   Metod: Enkäten skickades ut till 133 manliga och kvinnliga fotbollsspelare från samma fotbollsklubb. Enkäten innehöll 14 frågor om tillgång till medicinsk personal, information om skadeförebyggande träning samt utförande av SPP.   Resultat: Totalt 82 fotbollsspelare besvarade enkäten.  Majoriteten av deltagarna uppgav att de har tillgång till medicinsk personal. Fler manliga än kvinnliga fotbollsspelare har tillgång till medicinsk personal (P=0,018). Ingen korrelation visades mellan att ha tillgång till medicinsk personal och att ha fått information om skadeförebyggande träning (P=0,45). 66% av deltagarna angav att de utför ett SPP. Tillgång till medicinsk personal korrelerade med utförande av ett SPP (P=0,04).   Slutsats: Medicinsk personal verkar ha en betydelse när det gäller utförande av ett skadeförebyggande träningsprogram. Vidare forskning krävs inom området för att motivera fotbollslag att ta hjälp av medicinsk personal / Background: There are described problems with implementation and compliance in previous studies when it comes to Injury Prevention Programs (IPP) for soccer players.   Aim: The aim of this study was to examine if female and male soccer teams in Stockholm are performing an IPP in relation to their access to medical staff. The aim was also to examine if there are any difference between male and female soccer players in their access to medical staff and performing of an IPP.   Method: The survey was delivered to 133 male and female soccer players from the same soccer club. The survey involved 14 questions about medical staff, information about injury prevention training and performance of an IPP.   Results: Totally 82 soccer players answered the survey. The majority of the participants indicated that they have access to medical staff. More male than female soccer players indicated access to medical staff (P=0,018). No correlation was found between access to medical staff and have gotten information about injury prevention training (P=0,45). 66% of the participants indicated that they were performing an IPP. The access to medical staff correlated to the performing of an IPP (P=0,04).   Conclusion: Medical staff seems to have an impact when it comes to performing of an IPP. Further research is needed to motivate soccer teams to take advantage of medical staff with their injury prevention training.

Sammanfattning Bakgrund: Idrott på elitnivå definieras sällan som hälsosamt. Individer som utvecklar en elitidrottskarriär, ställs inför olika val och ofta kan dessa val vara avgörande för såväl hälsan som för den idrottsliga prestationen på såväl kort som lång sikt. För en idrottare kan kroppen ses som ett verktyg och för att lyckas prestera optimalt är det viktigt att göra val som leder mot detta mål. Viktigt i detta sammanhang är bland annat att uppnå en balans mellan fysisk belastning och återhämtning i strävan att uppnå en prestationsförbättring och för att undvika ohälsa. Flera studier visar på ett otillräckligt energiintag hos idrottare och de konsekvenser detta kan medföra samtidigt som det saknas studier gjorda på idrottares kostkunskap i samband med idrottande. Syfte: Syftet med denna studie är dels att beskriva unga idrottares kunskaper om kost, dels också deras upplevda begriplighet och hanterbarhet om denna kunskap kopplat till idrottsutövande och kropp. Teori: I denna studie tolkas och analyseras resultatet av intervjuerna i huvudsak med hjälp av Antonovskys (1987, 1991) hälsoteori och huvudbegrepp. Vidare tolkas och analyseras respondenternas utsagor med hjälp av Self-determination theory (Deci &amp; Ryan 2007). Metod: För att undersöka unga idrottares syn på kost med koppling till idrott och hur denna syn påverkar kostval, är en intervjuundersökning som datainsamlingsmetod vald. Datainsamlande metod var semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier för deltagande var att respondenterna skulle gå på ett idrottsgymnasium i Sverige och ha friidrotten som sin huvudidrott. Med detta urval söktes seriösa idrottare med såväl en idrottslig historia som en idrottslig framtid framför sig. Urvalet av respondenter var avsiktstyrt och unga friidrottare mellan 16 och 18 år, inom skilda grenar och kön valdes ut (fyra män och sex kvinnor). En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod och en hermeneutisk kunskapsansats låg som teoretisk grund för tolkningar av resultaten. Resultat: Ur beskrivningskategorierna utvecklades två teman, där det ena var medvetenhet och det andra var respondenternas hanterbarhet. Underkategorier i det första temat var kostmedvetenhet, normmedvetenhet och känslomedvetenhet. Underkategorier i det andra temat var kunskap, trygghet och kroppskännedom. Diskussion: Det fanns en upplevelse av påverkan av samhällets normer vad gäller en normativ kroppssyn. Respondenterna upplevde sig trygga både i sig själva och i sin miljö och de gjorde kostval som kändes rätt för just dem. För att unga idrottare ska kunna göra kostval som är positiva både för deras idrottsliga prestation och hälsa behöver de ha kunskap kring vad det innebär att äta tillräckligt och på ett bra sätt vilket det rådde osäkerhet kring om de faktiskt hade. Målet för den unga idrottaren är att prestera men vägen dit och livet i stort ska därför kännas meningsfullt. De behöver ha en känsla av sammanhang. / Abstract Background: Sports at the elite level are not always associated with what is defined as health. Individuals, such as current studies young athletes, are faced with many choices during one day and often these choices can be crucial for both health and athletic performance in both the short and the long term. For the athlete, the body is a tool and to achieve optimal performance it is important to make choices that favor them towards this goal. They should strive to achieve a balance between physical stress and recovery in striving to achieve a performance improvement and to avoid illness. Several studies show an insufficient energy intake in athletes and the consequences this can have at the same time as there are no studies done on athletes' views on diet knowledge and sport. Purpose: The purpose of this study is partly to describe young athletes' knowledge of diet, also their perceived comprehensibility and manageability about this knowledge linked to sports practice and body. Theory: In this study, the results of the interviews are interpreted and analyzed mainly with the help of Antonovsky's (1987, 1991) health theory and main concepts. Furthermore, respondents' statements are interpreted and analyzed using Self-determination theory (Deci &amp; Ryan 2007). Method: To investigate and increase the understanding of young athletes' views on diet and body and how this view affects their dietary choices in practice, a qualitative method was considered most appropriate. The data collection took place through semi-structured interviews. The inclusion criteria for participation were that the respondents would attend a sports high school in Sweden. The sample of respondents was intentionally controlled and young athletes between the ages of 16 and 18 were selected in different branches and genders (four men and six women). A qualitative content analysis was used as the method of analysis. For further in-depth, the results obtained in this study were discussed and compared with previous research and theories. Categories and themes are discussed with the support of Antonovsky's health theories. The discussion is done through a hermeneutic "back and forth process" between parts and whole that builds on each other. Furthermore, respondents' behavior was interpreted and analyzed using self-determination theory (self-determination theory), which is a theory of motivation. Result: Two themes were developed from the description categories, one of which was awareness and the other was the manageability of the respondents. Subcategories in the first theme were diet awareness, norm awareness and emotional awareness. Subcategories in the second theme were knowledge, security and body awareness. Diskussion: There was an experience that many were influenced by society's norm, for example a certain body ideal. Respondents who felt safe in themselves and in their environment made diet choices that felt right for them in their bodies. In order for young athletes to be able to make diet choices that are positive for both their athletic performance and health, they need to have knowledge of what it means to eat enough and in a good way. The goal for the young athlete is to perform in athletics, but the way there and life in general should feel meaningful. They need a sense of context.

Idrottare ställs ständigt inför höga prestationskrav och kritisk bedömning. Idrottare kan därmed tänkas känna skam när de misslyckas med sin prestation eller upplever motgångar. Maladaptiv hantering av skam kan få negativa följder för motivation, prestation och välmående inom idrott. Syftet med denna tvärsnittsstudie var att kartlägga skambenägenhet, skamhanteringsstrategier, självmedkänsla och idrottsprestation bland idrottsgymnasieelever (n = 51, 17–21år, Md = 18 år) samt att undersöka hur dessa egenskaper är associerade med varandra. Datainhämtning utfördes med hjälp av pappersenkäter innehållande självskattning av idrottsprestation, Test of Self Conscious Affect, Compass of Shame Scale och Self-Compassion Scale-Short form. Resultatet visade att deltagarna främst använde sig av självnedvärderande skamhanteringsstrategier. Oberoende t-test visade att individuella idrottare var mer skambenägna samt använde sig av internaliserade skamhanteringsstrategier i större utsträckning än lagidrottare. Låg självmedkänsla visade samband med ökad användning av de internaliserade strategier. Självskattad idrottsprestation hade ingen relation till skambenägenhet, däremot till vilka skamhanteringsstrategier som används. Resultaten signalerar att unga idrottare kan vara i behov av stöd för att hantera skam i sitt idrottande. I synnerhet kan individuella idrottare vara i särskilt behov. Därav kan det vara viktigt att unga idrottare möjliggörs utveckling av adaptiv skamhantering. Koncept av självmedkänsla kan ha potential som stöd i detta.

Med den ökande konkurrensen bland idrottare får mentala skillnader en allt större betydelse. Denna studie syftade till att undersöka om personlighet kan ha samband till prestation inom sporten bowling. För att undersöka detta fick svenska bowlingspelare besvara en enkät som inkluderade frågor om olika prestationsmått inom bowling samt personlighesformulär. Totalt inkom 121 svar vilka inkluderades i analyserna. Deltagarna hade ett åldersspann på 18 till 74 år (M = 41,89, SD = 14,24), samt en könsfördelning på 39 kvinnor (≈ 32,2 %) och 82 män (≈ 67,8 %). Personlighet har i denna studie utgått från The five-factor model of personality, även kallad femfaktormodellen, samt Grit. Resultaten från korrelations- och regressionsanalyser visade att spelare med höga värden på Grit generellt spelade i högre divisioner, medan personer med låga värden på neuroticism generellt sett hade högre snitt, vilket är ett mått på hur många poäng/serie spelaren har i genomsnitt. Resultaten visar därmed att vissa personlighetsdrag kan spela en roll för prestation inom bowling. Dock var resultaten inte helt entydiga då dessa personlighetsfaktorer endast var relaterade till specifika prestationsmått. Övriga personlighetsfaktorer kunde inte signifikant associeras med prestation inom bowling. Framtida studier bör undersöka om andra personlighetsfaktorer än de som inkluderades i denna studie, såväl som kognitiva aspekter som perception och beslutsfattande, kan relateras till prestation inom bowling. / With the intensifying competition among athletes', individual differences in mental attributes have a greater impact. This study aimed to investigate if personality traits have a relationship with performance in the sport of bowling. To investigate this, Swedish bowlers responded to a questionnaire that included questions about their their history as bowlers and as well questions about their personality. In total, 121 responses were received and included in the analyses. The participants had an age range of 18 to 74 years (M = 41,89, SD = 14,24), and a gender distribution of 39 women (≈32,2 %) and 82 men (≈ 67,8 %). In this study, personality was conceptualized accordning to The five-factor model of personality and Grit. Results from the correlation- and regression analysis overall showed that players with high levels of Grit played in higher divisions, while individuals with low levels of neuroticism generally had a higher series average, which is a measure on how many points the player has as an average taking all games into account. The results thus show that personality can have an impact on performance in bowling. However, the results were unequivocal because these personality traits were only related to specific performance outcomes.No other personality traits were significantly associated with performance within bowling. Future studies should investigate if other personality factors than those included in the present study, and as well as cognitive aspects such as perception and decision making, can be related to performance in bowling.

Syftet med undersökningen var att undersöka skillnader i elitidrottssatsande gymnasieungdomars attributionsstil vid motgång jämfört med framgång. I studien undersöktes skillnader mellan individuella- jämfört med lagidrotter samt skillnader mellan kvinnor och män. Totalt deltog 209 idrottare (76 kvinnor och 133 män), varav 85 individuella idrottare och 124 lagidrottare. Metoden bestod av en digital enkät uppbyggd på två situationer; en period av motgång och en period av framgång. För de båda situationerna mättes intern attribution, stabil attribution och upplevd påverkansgrad. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan situationerna, där orsaksförklaringen vid framgång i högre grad beskrevs bero på utövaren själv (intern attribution) än vid motgång. Även graden av stabil attribution var högre vid framgång, alltså att orsaksförklaringen ansågs komma att bestå framöver. Vidare visade resultatet att män i högre utsträckning gör interna attributioner än vad kvinnor gör. Och slutligen påvisades att individuella idrottare i högre utsträckning använde sig av interna attributioner jämfört med lagidrottare och även att individuella idrottare upplever en högre grad av påverkan. / The aim of the study was to investigate differences in the attribution style of high school youth participating in elite sports in the event of adversity compared to success. The study examined differences between individual versus team sports as well as differences between women and men. A total of 209 athletes participated (76 women and 133 men), of which 85 were individual athletes and 124 were team athletes. The method consisted of a digital survey built on two situations; a period of adversity and a period of success. For both situations, internal attribution, stable attribution and perceived degree of influence were measured. The result showed significant differences between the situations, where the causal explanation in the case of success was described to a greater degree as being due to the practitioner himself (internal attribution) than in the case of failure. The degree of stable attribution was also higher in the case of success, meaning that the causal explanation was considered to persist in the future. Furthermore, the results showed that men more often use internal attributions, than woman do. And finally, it was shown that individual athletes used internal attributions to a greater extent compared to team athletes and also that individual athletes experience a higher degree of influence the situation.