Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Syfte och frågeställningar Syftet var att utforska elitfotbollstränares tankar kring mental färdighetsträning samt skapa en förståelse för och hur tränarna implementerar detta. I studien besvaras följande frågeställningar: Vilken syn har elitfotbollstränare på mental färdighetsträning inom svensk elitfotboll? Hur och i vilken omfattning tillämpar tränarna mental färdighetsträning mot fotbollspelarna? Samt hur och i vilken omfattning tillämpar tränarna de fyra mentala färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal och avslappning mot sina fotbollsspelare?   Metod I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra fotbollstränare som alla är tränare eller har haft erfarenhet av tränarskap på elitnivå, tränarnas ålder var 31- 57 år. Semistrukturerade intervjuer gjordes och frågorna i intervjuguiden var inriktade på vilka egenskaper samt vilka mentala färdigheter som tränarna förespråkade. Tränarna fick också frågor om fyra specifika mentala färdigheter.   Resultat Tränarna är överens om att mental färdighetsträning är viktigt för spelare på elitnivå. Resultatet visar dock på att tränarnas kunskap kring begreppet mental färdighetsträning är varierande. Vilket leder till att användandet skiftar mellan tränarna. Vissa mentala färdigheter har alla tränare erfarenhet av att arbeta med.   Slutsats Av de fyra specifika färdigheterna som tränarna får besvara frågor om är det endast en färdighet som alla tränare har en utarbetad plan för. Ingen av de specifikt valda mentala färdigheterna anser tränarna själva är den viktigaste mentala färdigheten. Alla fyra tränarna håller med om att mental färdighetsträning kan bidra till positiva effekter på prestationen däremot råder det skillnader i hur detta arbete ska gå till. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka användningen av den psykologiska strategin inre samtal under och i samband med match bland svenska seniorelitspelare i bordtennis. Vilka typer av inre samtal använder svenska seniorelitspelare sig av under och i samband med match? Varför använder sig svenska seniorelitspelare av inre samtal under och i samband med match? Hur påverkar inre samtal svenska seniorelitspelares prestation under match? Metod Studiens ansats var kvalitativ där intervjuer i halvstrukturerad form användes. Fem stycken seniorelitspelare intervjuades med erfarenhet av att spela i högsta ligan i Sverige eller Danmark. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analysen skedde med hjälp av deduktiv samt induktiv kodning av data. Resultat Studiens resultat visade på att positiva, negativa samt motiverande inre samtal användes av spelarna. Instruktionsbaserade inre samtal användes av flera av spelarna. Orsakerna till användning var för att skapa prestationsförbättring eller förbättra psykologiska faktorer. I det stora hela ansåg ett antal av spelarna att de inre samtalen var positiva för deras prestation, men det fanns spelare som ansåg att det berodde på situationen eller att det var negativt på grund av användning av negativa inre samtal. Slutsats Inre samtal är en viktig del av prestationen för bordtennisspelare. En positiv användning kan leda till att fler spelare kan lyckas bättre i framtiden. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar                                                                                                   Syftet har varit att kartlägga erfarenheter av och attityder till Self-talk (ST) i samband med idrottslig prestation bland elitboxare inom svensk Amatörboxning. Vad har boxarna för erfarenheter av ST i samband med prestation? Hur ser boxarna på kopplingen mellan ST och prestationsförmågan? Tränar boxarna på att förbättra sitt ST? Metod                                                                                                                                       Den kvalitativa forskningsmetod som använts för att besvara frågeställningarna är halvstrukturerade intervjuer av fem manliga och kvinnliga svenska landslagsboxare på seniornivå i åldrarna 20 – 31 år. Resultat                                                                                                                              Boxarna delade med sig av sina många och rika erfarenheter av ST i samband med match och träning. De redogjorde för upplevelser av positivt ST som främjande för prestationen genom dess fördelaktiga inverkan på självförtroende, motivation, koncentration och anspänning. Användning av undervisande ST skildrades av boxarna för att understödja teknikträning, genom ledord påminna om teknik och taktik, bekräfta väl genomförda tekniker och tillsammans med visualisering användas för taktisk planering. Många exempel kring negativt ST gentemot prestationen lyftes upp varav somliga även beskrev negativt ST som direkt attackerande mot den egna personen. Samtliga boxare upplevde en tydlig koppling mellan ST och prestationsförmågan. Alla använde sig inte av planerade och systematiska metoder för att utveckla sitt ST men samtliga var mycket positivt inställda till ST som en prestationshöjande färdighet och uttryckte nyfikenhet och intresse av att lära sig metoder för att förbättra ST. Tre av boxarna tränade medvetet på att förbättra ST vilket skedde på egen hand och med hjälp av tränare eller mental rådgivare. Slutsats                                                                                                                               Studien har visat att de intervjuade boxarna bedriver Self-talk i dess olika former och att de upplevde att ST påverkar prestationen. Dock hade inte alla verktyg för att styra ST vilket gjorde att dessa oftare blev ”offer” för negativt ST genom att angripa, förtrycka och underminera sig själva och sin prestation genom ST. Samtliga av studiens deltagare uttrycker ett behov och en önskan av att systematiskt träna på att förbättra ST.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens användande av de idrottspsykologiska färdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match. Frågeställningarna som hjälpte till att besvara syftet var: – Använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? – Hur använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? – När använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?   Metod Undersökningen har en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Tre manliga coacher från 46-48 år med erfarenhet av att vara head-coacher på elitnivå (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in på band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjälp av meningskodning.   Resultat Samtliga av coacherna använder sig av både visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. Två av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen säger att han inte gör det medvetet, dock säger han att han gör det mer än vad han själv tror. Både visualisering och inre samtal har flera olika funktioner för coacherna, som stresshantering, förberedelse, analys och utvärdering. De två idrottspsykologiska färdigheterna används både före, under och efter match för coachernas egen prestation.   Slutsats Dessa elitishockeycoacher använder sig av visualisering och inre samtal för att prestera genom andra under match. Coacherna anser att de två idrottspsykologiska färdigheterna har stora effekter och påverkar deras prestationer positivt.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur manliga brottare på elitnivå hanterar ängslan inför och under ett svenskt mästerskap. De frågeställningar som använts för att uppfylla syftet är: Vilka copingstrategier använder sig rutinerade brottare av inför en match jämfört med mindre rutinerade brottare? Upplevs ängslan i huvudsak som positiv eller negativ för prestationen? Finns det skillnader i hur rutinerade brottare hanterar ängslan jämfört med mindre rutinerade brottare inför och under ett SM? Metod Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkät, Competitive State Anxiety Inventory-2R (CSAI-2R) som 18 manliga brottare (viktklass74 kg) mellan 17 och 32 år, fick fylla i. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut efter tidigare internationella prestationer på seniornivå. Därefter delades de in i två undersökningsgrupper: rutinerade brottare och mindre rutinerade brottare. Resultat Resultatet visar på små skillnader mellan rutinerade och mindre rutinerade brottare i hur man hanterar ängslan inför och under ett SM. De copingstrategier som brottarna använder sig av liknar mer rutiner, t.ex. att ta på sig skorna i en speciell ordning. Resultatet visar även att de rutinerade brottarna skattar sitt självförtroende högre än de mindre rutinerade. Slutsats Vår slutsats är att hur brottarna hanterar ängslan inför ett SM varierar och är väldigt individuellt. Det kan vara allt ifrån att man har vissa rutiner som gör en lugn till att man har tydliga copingstategier så som t.ex. visualisering. De rutinerade brottarna upplever nästan ingen ängslan inför ett SM utan förklarar mer hur ängslan upplevs inför ett större internationellt mästerskap. Medan de mindre rutinerade brottarna skattar en mer upplevd ängslan inför SM. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att hur en brottare mår och presterar har en koppling till självförtroende och vilka copingstrategier man använder sig av. / Abstract Aim and Questions The aim with this study is to examine how male elite wrestlers cope with anxiety before and during a Swedish Championship. The questions we have used to reach this aim are: What coping strategies do experienced wrestlers use before a match compared to lesser experienced wrestlers? Is anxiety experienced as facilitative or debilitative to their performance? Are there any differences in how experienced wrestlers cope with anxiety compared to less experienced wrestlers before and during a Swedish Championship? Method In this study we have used both quantative and a qualitive procedures to gather relevant information, whereby the quantative method consisted of a survey, Competitive State Anxiety Inventory-2R (CSAI-2R) that 18 male wrestlers (weight class 74kg) age 17 to 32, were asked to complete. The qualitive method consisted of four interviews. The subjects in the interviews were chosen based upon earlier international competitive results on a senior level. Subsequently they were divided into two groups: experienced wrestlers and less experienced wrestlers. Results The results showed a small difference between experienced and less experienced wrestlers in how they handle anxiety before and during a competition (SM). The coping strategies the wrestlers used could be viewed as special organized routines, i.e. to put on the shoes in a specific way. The results also showed that the experienced wrestlers viewed there self-confidence higher than those of the less experienced wrestlers. Conclusions Our conclusion is that the way wrestlers handle anxiety before a competition is individual. It can be all from having individual routines that help keep one calm, to having specific coping strategies such as visualization. The experienced wrestlers within this study experienced little to no anxiety before a competition (contest) more so they explained how they perceived anxiety before an international competition. The less experienced wrestlers experienced a higher amount of anxiety. In conclusion we believe that the way a wrestler feels and performs is coupled to self-confidence and the coping strategies they employ.

Syftet med denna studie är att undersöka och granska hur gymnasielärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar och ser på sitt arbete med att motivera elever att prestera i ämnet idrott och hälsa. Studien ska bidra till att ge ökad förståelse och en bättre insyn i hur idrottslärarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lämpade för detta arbete. Resultatet visar på att motivationsarbetet skiljer sig åt beroende på vilken skola man som lärare är verksam på, men kanske framförallt på hur man är som individ. Studien visar även på att det finns en hel del fallgropar men även generella vägar man kan gå för ett positivt motivationsarbete som lärare. Vidare så har studien belyst lärarutbildningen men även skolornas arbete inom området motivation, även här var åsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbättras vad gäller motivationsarbetet.

Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning. Metod: Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats. Resultat: Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning. Man måste också ha bra sociala egenskaper för att kunna fungera bra i ett lag. Klubbarna arbetar med mental träning till viss del både genom idrottspsykologer anslutna till klubben och genom ett dagligt, naturligt arbete inom organisationen. Jag fann också att mental träning är ett relativt nytt fenomen i ishockey, och att det därför finns ett visst motstånd för att utöka arbetet med det. Nyckelord: Ishockey, elitserien, idrottspsykologi, mental träning.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tävling samt få en fördjupad förståelse för när den pressade situationen uppstår.</p><p>Frågeställningarna var:</p><p>1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer?</p><p>2. När uppstår de pressade situationerna?</p><p>3. Finns det någon skillnad och/eller samband mellan kvinnliga och manliga golfspelare?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra personer. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva golfspelare mellan 20 och 30 år. Urvalet grundades på ett strategiskt urval där goda meriter både nationellt och internationellt och att spelarna hade spelat som professionell golfspelare i minst 2 år. Vi använde oss av en halvstrukturerad intervju där vi intervjuade två män och två kvinnor.</p><p>Resultat</p><p>Det framkom i intervjuerna att alla spelarna agerar på sitt individuella sätt när de kommer i en pressad situation. Det var bara en av intervjupersonerna som trivdes i en stressad situation. De pressade situationerna uppkommer vid olika tillfällen, allt från innan tävlingen, under pågående runda eller när tekniken sviker. Familjen och personer som står spelarna nära har en stor betydelse i hur spelarna agerar och trivs på golfbanan. Intervjupersonernas syn på hur kvinnor och män agerar och hanterar stressade situationer är att männen blir mer aggressiva än vad kvinnorna blir, annars så tror de inte skillnaderna är så stora mellan män och kvinnor.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatser som vi kan dra utifrån denna studie är att våra informanter påverkas av press och stress på något sätt, antingen positivt eller negativt. Enligt våra informanter så är de stressade situationerna ytterst individuella. Hanteringen av de stressade situationerna är också individuella. Av egen kunskap och stor erfarenhet från de här situationerna vet vi att mentalträning är en viktig del om man ska lyckas i golf. Det krävs en mentalstyrka för att hantera de pressade situationerna på ett bra sätt. Det är hur man hanterar den pressade situationen som är det viktiga och det har en stor inverkan på resultatet.</p>