Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tävling samt få en fördjupad förståelse för när den pressade situationen uppstår. Frågeställningarna var: 1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer? 2. När uppstår de pressade situationerna? 3. Finns det någon skillnad och/eller samband mellan kvinnliga och manliga golfspelare? Metod Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra personer. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva golfspelare mellan 20 och 30 år. Urvalet grundades på ett strategiskt urval där goda meriter både nationellt och internationellt och att spelarna hade spelat som professionell golfspelare i minst 2 år. Vi använde oss av en halvstrukturerad intervju där vi intervjuade två män och två kvinnor. Resultat Det framkom i intervjuerna att alla spelarna agerar på sitt individuella sätt när de kommer i en pressad situation. Det var bara en av intervjupersonerna som trivdes i en stressad situation. De pressade situationerna uppkommer vid olika tillfällen, allt från innan tävlingen, under pågående runda eller när tekniken sviker. Familjen och personer som står spelarna nära har en stor betydelse i hur spelarna agerar och trivs på golfbanan. Intervjupersonernas syn på hur kvinnor och män agerar och hanterar stressade situationer är att männen blir mer aggressiva än vad kvinnorna blir, annars så tror de inte skillnaderna är så stora mellan män och kvinnor. Slutsats Slutsatser som vi kan dra utifrån denna studie är att våra informanter påverkas av press och stress på något sätt, antingen positivt eller negativt. Enligt våra informanter så är de stressade situationerna ytterst individuella. Hanteringen av de stressade situationerna är också individuella. Av egen kunskap och stor erfarenhet från de här situationerna vet vi att mentalträning är en viktig del om man ska lyckas i golf. Det krävs en mentalstyrka för att hantera de pressade situationerna på ett bra sätt. Det är hur man hanterar den pressade situationen som är det viktiga och det har en stor inverkan på resultatet.

Föreliggande studie grundar sig på teorier kring inre och yttre motivation, amotivation samt tävlingsrelaterad kognitiv och somatisk ängslan/oro. Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka tävlingsrelaterad ängslan/oro och olika motivationsmönster hos lagidrottare på elitnivå, samt att undersöka möjligheten att predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån typ av motivation. Ett frågeformulär, grundat på två validerade instrument om motivation och tävlingsrelaterad ängslan/oro delades ut till 54 lagidrottande kvinnor och män på elitnivå. Resultaten visade att kvinnorna hade högre grad av yttre motivation, samt kognitiv och somatisk ängslan/oro än männen. Vidare visades resultaten inte kunna predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån grad av inre eller yttre motivation. Amotivation visade sig däremot vara en signifikant prediktor för den kognitiva ängslan/oron inför tävling. Resultaten diskuterades mot bakgrund av idrottarnas ålder, erfarenhet och det faktum att idrotten utövas som ett yrke eller som en syssla vid sidan av ett annat yrke.

Introduktion. Mental träning är ett begrepp som innefattar olika faktorer och har visats kunna ha en positiv inverkan på fysisk prestationsförmåga inom idrott. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elitsatsande längdskidåkares användning av olika mentala strategier under träning och tävling samt huruvida användandet av dessa påverkas av idrottarens tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder. Metod. Frågeformuläret som användes var ett specifikt frågeformulär avseende tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder och frågeformuläret TOPS (Test of Performance Strategies) användes för att undersöka 48 elitlängdskidåkares (20,2±2,6 år (medel±SD)) användning av 10 olika mentala strategier. Resultat. Resultaten visade att de som tävlar på en lägre nivå i större utsträckning använde den mentala strategin inre samtal under träning (p=0,029) och tävling (p=0,020). Aktiva med större träningsvolym använde i större utsträckning aktivering (p=0,039) och inre samtal (p=0,024) under träning och automatisering (p=0,037) och känslokontroll (p=0,035) under tävling. Avseende könskillnader använde de manliga elitlängdskidåkarna i större utsträckning de mentala strategierna målsättning (p=0,040) under träning och känslokontroll (p=0,047) under tävling. Avseende ålder noterades inga signifikanta skillnader. Konklusion. Sammanfattningsvis observerades en del skillnader under träning och/eller tävling, utifrån olika tävlingsnivå, träningsvolym och kön.

Utifrån den senaste tidens nyheter om konståkningens krav, mina egna erfarenheter samt senaste forskningsresultat uppstod frågan om huruvida forskningen gällande identitet inom konståkning och idrott överlag är bristfällig. Syftet med denna studie var att kartlägga före detta konståkares identitetsupplevelser under och efter karriären. Genom intervjuer med sex finska före detta konståkare om deras upplevelser och erfarenheter under karriären och övergången och även efter karriären, erhölls information om identitetsupplevelser som definierar temat snarare än hittar en sanning. Datainsamlingen genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer som pågick under 30-70 minuter. Dessa intervjuer gav data om konståkarnas tankar, erfarenheter och upplevelser av sina karriärer och livet efter karriärer, vilka presenteras och analyseras I avsnittet om resultatanalys. Resultatet visade att identitetsupplevelser under karriären är bland alla respondenter är starkt förknippade med konståkningen men att bland annat socialisering, social stöd, jagupplevelse, stigma och personlighet påverkar konståkares identitetsupplevelser. Efter karriären börjar konståkares personligheter och jagupplevelse utanför konståkningen växa i nya identiteter. Konståkningsidentitetet försvinner inte helt. Därför finns det oftast en längre sökningsfas efter karriären då konståkarna vill uppleva likadana jagupplevelser och stigma som de upplevde under karriären. Detta kommer till uttryck genom nya hobbys och inom den nya livsstilen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att se hur motiverade alpina skidgymnasieelever är för sitt deltagande i idrotten. ·       Drivs alpina skidgymnasieelever av inre eller yttre motivation? ·       Ändras motivationen från första året till sista året? Metod Denna studie har en kvantitativ ansats för att den ska kunna svara på frågeställningen. En kvantitativ metod används också för att kunna jämföra mätbara enheter. Studien är gjord i samarbete med svenska skidförbundet. Deltagarna i denna studie är elever i årskurs 1-4 på alpina skidgymnasium. Det är 95 elever som deltar i studien av ca 200 skidgymnasieelever. Frågeformulär som ingår i undersökningen är The Sport Motivational Scale- II (Pelletier et al. 2013, s. 329-341) som är översatt till svenska (Johansson, & Olsson 2014). Enkäten innehåller 18 påståenden som täcker sex motivationsformer, tre påståenden inom varje motivations riktning. Resultat Resultatet av undersökningen visade att alpina skidgymnasieelever drivs till största del av en inre motivation. Det har även visat vara en förändring av motivation från första året till sista året. Slutsats Med resultatet som påvisats i denna studie, att skidgymnasieelever drivs av en inre motivation, samt att den yttre motivationen förändras från första till sista året, bör tränare och lärare på skidgymnasium ta detta i beaktning. Vikten av ett självbestämmande klimat har påvisat gynnar idrottarna (Gillet et al. 2009, s. 155-161). Därför bör tränare och lärare förespråka och tillämpa ett självbestämmande klimat i sin pedagogik och lärande.​

<p>Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades. Färdigheterna ansågs påverka prestationen och resultatet i hög grad vid tävlingssammanhang. Eleverna som satsade på en professionell karriär och som hade börjat med mental träning vid 15 årsålder eller tidigare hade mest nytta av den mentala träningen på utbildningen. Mental träning föreslås ingå tidigare i idrottsträningen och utbildningen för att idrottare ska prestera ännu bättre.</p>

<p>Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Resultatet visade att det var stora skillnader mellan spelarnas generella och specifika visualiseringsupplevelser. Resultatet visade även att på en stor dynamik i spelarnas visualiseringsmönster. Förändringar i spelarnas visualiseringsmönster kan förklaras utifrån Action Theory (Nitch, 1985). Vidare visade studie att spelarnas medvetenhet ökade under undersökningsperioden. Framtida forskning rekommenderas att beakta såväl minnets roll, som idrottarnas medvetenhet.</p> / <p> The objectives of this study were to: (1) examine 2 elite soccer’s players’ general imagery experiences; (2) examine the elite soccer players’ specific imagery experiences in relation to trainings; (3) how soccer players’ imagery experiences changed between the different investigations and (4) how the soccer players’ awareness about their imagery experiences changed during the study period. Two elite soccer players (both men), 22 and 24 years, old participated in this study. The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) was used as an instrument. The results showed that it was major differences between the players’ general and specific imagery experiences. The results showed a big dynamic in the players’ imagery patterns. The changes can be explained using the Action Theory (Nitch, 1985). Furthermore the players’ awareness increased during the study period. In future research it is recommended to consider both the role of the memory and the athletes’ awareness.</p>

<p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik.</p><p>Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi?</p><p>Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga.</p><p>Resultat</p><p>3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk. När det kommer till att hantera stressade gymnaster under tävling menar bl.a. ledare A att de har olika strategier under tävling och att gymnasterna har berättat hur de vill bli bemötta under tävlingen. Ledare B menar att det beror lite på vilken gymnast det är och handlar utifrån det. B menar även att det är bara något man gör automatiskt. Ledare C menar att de jobbar med det hemma i hallen för att på det sättet vara förberedda. Ledare C menar också att om gymnasten/gymnasterna är stressade så kan de få sätta sig ner en stund för att lugna ner sig. Ledare D trycker på att det handlar om att ha kul och bara gå in på tävlingsgolvet och göra sitt bästa.</p><p>Slutsats</p><p>Baserat på de intervjuade ledarnas svar kan man se att de agerar på ett bestämt sätt under stressade tävlingssituationer, dock kan tyckas att ledarna möjligen borde ha en handlingsplan med enkla övningar som de kan använda sig av vid pressade/stressade situationer. Baserat på de fyra intervjuerna som genomförts vore det lämpligt att de aktuella ledarna tränade mer på hur de bemöter stressade gymnaster i tävlingssituationer.</p></p>

Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades. Färdigheterna ansågs påverka prestationen och resultatet i hög grad vid tävlingssammanhang. Eleverna som satsade på en professionell karriär och som hade börjat med mental träning vid 15 årsålder eller tidigare hade mest nytta av den mentala träningen på utbildningen. Mental träning föreslås ingå tidigare i idrottsträningen och utbildningen för att idrottare ska prestera ännu bättre.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik. Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi? Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer? Metod Kvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga. Resultat 3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk. När det kommer till att hantera stressade gymnaster under tävling menar bl.a. ledare A att de har olika strategier under tävling och att gymnasterna har berättat hur de vill bli bemötta under tävlingen. Ledare B menar att det beror lite på vilken gymnast det är och handlar utifrån det. B menar även att det är bara något man gör automatiskt. Ledare C menar att de jobbar med det hemma i hallen för att på det sättet vara förberedda. Ledare C menar också att om gymnasten/gymnasterna är stressade så kan de få sätta sig ner en stund för att lugna ner sig. Ledare D trycker på att det handlar om att ha kul och bara gå in på tävlingsgolvet och göra sitt bästa. Slutsats Baserat på de intervjuade ledarnas svar kan man se att de agerar på ett bestämt sätt under stressade tävlingssituationer, dock kan tyckas att ledarna möjligen borde ha en handlingsplan med enkla övningar som de kan använda sig av vid pressade/stressade situationer. Baserat på de fyra intervjuerna som genomförts vore det lämpligt att de aktuella ledarna tränade mer på hur de bemöter stressade gymnaster i tävlingssituationer.