<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Huvudsyftet med denna studie är att undersöka andelen som har eller har haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium, samt om ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottsgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades 35 enkäter till elever som studerar det tredje och fjärde året på något av de alpina riksidrottsgymnasierna, med födelseåren 1983-1984. Urvalet utgjordes av de elever som hade längst erfarenhet från ett skidgymnasium, och som därmed eventuellt kunde ha mer erfarenhet av ryggsmärtor. Svarsfrekvensen var hög, 90 procent. Av de personer som deltog i studien var könsfördelningen 18 kvinnor och 14 män.</p><p>Resultat</p><p>Andelen som har eller haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium var 65 procent. En klar majoritet av underökningsgruppen ansåg att ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga, till vilken grad var individuellt. 80 procent uppgav att de får ryggsmärta vid styrketräning. Studien fann inga samband vad gällande ryggsmärtor mellan könen.</p><p>Slutsats</p><p>Det var en väldigt stor andel av eleverna i undersökningen som hade eller hade haft ryggsmärtor. Eleverna upplevde även att ryggsmärtorna påverkade deras åkförmåga. I studien fann man ett samband mellan styrketräning och ryggsmärtor, vilket kan tyda på flera orsaker, men det stora antalet elever med ryggsmärtor tyder på att detta är ett problem inom svensk utförsåkning.</p>

Sammanfattning Syfte Huvudsyftet med denna studie är att undersöka andelen som har eller har haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium, samt om ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga. Metod Undersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottsgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades 35 enkäter till elever som studerar det tredje och fjärde året på något av de alpina riksidrottsgymnasierna, med födelseåren 1983-1984. Urvalet utgjordes av de elever som hade längst erfarenhet från ett skidgymnasium, och som därmed eventuellt kunde ha mer erfarenhet av ryggsmärtor. Svarsfrekvensen var hög, 90 procent. Av de personer som deltog i studien var könsfördelningen 18 kvinnor och 14 män. Resultat Andelen som har eller haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium var 65 procent. En klar majoritet av underökningsgruppen ansåg att ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga, till vilken grad var individuellt. 80 procent uppgav att de får ryggsmärta vid styrketräning. Studien fann inga samband vad gällande ryggsmärtor mellan könen. Slutsats Det var en väldigt stor andel av eleverna i undersökningen som hade eller hade haft ryggsmärtor. Eleverna upplevde även att ryggsmärtorna påverkade deras åkförmåga. I studien fann man ett samband mellan styrketräning och ryggsmärtor, vilket kan tyda på flera orsaker, men det stora antalet elever med ryggsmärtor tyder på att detta är ett problem inom svensk utförsåkning.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att se hur motiverade alpina skidgymnasieelever är för sitt deltagande i idrotten. ·       Drivs alpina skidgymnasieelever av inre eller yttre motivation? ·       Ändras motivationen från första året till sista året? Metod Denna studie har en kvantitativ ansats för att den ska kunna svara på frågeställningen. En kvantitativ metod används också för att kunna jämföra mätbara enheter. Studien är gjord i samarbete med svenska skidförbundet. Deltagarna i denna studie är elever i årskurs 1-4 på alpina skidgymnasium. Det är 95 elever som deltar i studien av ca 200 skidgymnasieelever. Frågeformulär som ingår i undersökningen är The Sport Motivational Scale- II (Pelletier et al. 2013, s. 329-341) som är översatt till svenska (Johansson, &amp; Olsson 2014). Enkäten innehåller 18 påståenden som täcker sex motivationsformer, tre påståenden inom varje motivations riktning. Resultat Resultatet av undersökningen visade att alpina skidgymnasieelever drivs till största del av en inre motivation. Det har även visat vara en förändring av motivation från första året till sista året. Slutsats Med resultatet som påvisats i denna studie, att skidgymnasieelever drivs av en inre motivation, samt att den yttre motivationen förändras från första till sista året, bör tränare och lärare på skidgymnasium ta detta i beaktning. Vikten av ett självbestämmande klimat har påvisat gynnar idrottarna (Gillet et al. 2009, s. 155-161). Därför bör tränare och lärare förespråka och tillämpa ett självbestämmande klimat i sin pedagogik och lärande.​

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med denna studie är att identifiera och observera trötthet inom alpin skidåkning samt hur den utvecklas under en träningsperiod. Vidare kommer det undersökas om det primärt är perifer, central eller mental trötthet som utvecklas och om de samverkar med varandra. Frågeställning 1: Påverkas alpina elitskidåkare av trötthet och hinner de återhämta sig mellan träningspassen under en period på fem dagar? Frågeställning 2: Finns det något samband mellan åkarnas mentala och muskulära trötthet?   Metod Detta är en kvantitativ experimentell studie som undersökte hur alpina elitskidåkare påverkades av trötthet under en träningsperiod på fem dagar. I studien deltog sex manliga alpina elitskidåkare som genomförde två skidpass per dag. Före och efter respektive skidpass testades deltagarnas reaktionsförmåga, Squat Jump, Repeated Counter Movement Jump samt upplevda mentala och fysiska status för att identifiera eventuell mental och muskulär trötthet.   Resultat Studien resulterade i en signifikant utvecklad mental trötthet (P&lt;0.05) under träningsperioden medan inga muskulära trötthetseffekter kunde identifieras. Åkarna återhämtade sig muskulärt mellan passen medan mental trötthet inte återgick till normala nivåer. Det fanns inget samband mellan åkarnas mentala och muskulär trötthet medan sambandet mellan muskulär och mental trötthet korrelerade starkt (r=0.9).   Slutsats Studien resulterade i en primärt utvecklad mental trötthet under perioden medan muskulär trötthet inte påvisades. Därav är det mental trötthet som främst påverkar alpina elitskidåkare medan perifer och central trötthet är något som åkarna verkar återhämtar sig från mellan pass. Eftersom det inte fanns något samband mellan muskulär och mental trötthet beror den utvecklade tröttheten inte på fysiologiska utan på psykologiska faktorer. Den utvecklade mentala tröttheten kan då istället ha berott på den totala träningstiden alpinisterna utsattes för under perioden eller på för höga respektive för låga stressnivåer vilket kan orsaka en ökad mental trötthet hos idrottare.

Alla ska ha lika stor möjlighet att utöva idrott på lika villkor. Parasport är idrott till för personer med någon form av funktionsnedsättning såsom synnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsenedsättning. Inom parasport finns alpin skidåkning som går ut på att ta sig ned för backen så snabbt som möjligt i en utstakad bana. Utbudet av professionell utrustning för både alpint och andra sporter som är möjlig att individanpassa mot idrottsutövarens behov är mycket begränsad om än inte obefintlig. Projektet initierades av landslagstränaren för alpina parasportförbundet, Henrik Bergqvist. Syftet med detta projekt är att möjliggöra en bättre tackling av en slalomkäpp för paraalpinåkare med förkortad underarm. Målet med projektet är att ta fram ett konceptunderlag för att kunna tillverka ett alpint slalomarmskydd. Konceptunderlaget kommer innefatta tredimensionella ritningar för produkten samt materialval och tillverkare. Denna rapport omfattar en produktutvecklingsprocess innehållande fem faser, förstudie, produktspecificering, konceptgenerering, utvärdering och val av koncept, prototyp och detaljkonstruktion. Resultatet av projektet genererades i ett konceptunderlag för ett slalomarmskydd till paraalpinåkare med förkortad underarm. Detta koncept har funktionen att tackla bort slalomkäppen samtidigt som den ska vara ergonomisk mot underarmen, och ha ett material som tål de påfrestningar som skyddet kommer utsättas för. Projektet och dess resultat överlämnas till uppdragsgivaren med goda förutsättningar att vidare kunna tillverka detta slalomarmskydd. / Everyone should have an equal opportunity to practice sports on equal terms. Parasport is sports for people with some form of disability such as visual impairment, intellectual disabilities or mobility impairment. In parasport, there is alpine skiing that involves getting down the slope as quickly as possible in a marked course. The range of professional equipment for both alpine and other sports that can be individually adapted to the athlete's needs is very limited, although not non-existent.   The project was initiated by the national team coach for the alpine parasport association, Henrik Bergqvist. The purpose of this project is to enable a better tackle of a slalom gate for para-alpine skiers with a shortened forearm. The goal of the project is to produce a concept material to be able to manufacture an alpine slalom arm guard. The concept material will include three-dimensional drawings for the product as well as material selection and manufacturers.   This report covers a product development process that includes five phases, feasibility study, product specification, concept generation, evaluation and selection of concepts, prototype and detailed design.   The result of the project was generated in a concept data for a slalom arm protection for para-alpine skiers with a shortened forearm. This concept has functions to tackle the slalom gate while at the same time being ergonomic against the forearm and having a material that can withstand the stresses to which the protection will be exposed.   The project and its results are handed over to the client with good conditions to be able to further manufacture this slalom arm guard. / <p>Betyg 2021-07-16</p>