<p>SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar.</p><p>För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige. På den skolan har jag intervjuat en idrottslärare och jag har genomfört en enkätundersökning i en niondeklass. Jag har även intervjuat politiker, skolverket, andra organisationer som marknadsför sig mot skolor och SkiStars marknadsavdelningar.</p><p>Utifrån informationen jag har fått in genom intervjuer och undersökningar har jag letat samband, dragit slutsatser och till slut utformat en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska marknadsföra alpin skidåkning mot grundskolan i framtiden. Marknadsföringsstrategin syftar till att skapa ett intresse för utförsåkning på lång sikt. För er som vill läsa om resultatet utan att behöva bläddra igenom massor av sidor med siffror och statistik så hänvisar jag till sidan 41 där en resultatsammanfattning</p><p>presenteras.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka energiförbrukningen under en veckas turåkning i de svenska fjällen. För att få svar på syftet används frågeställningarna:</p><p>- Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan vana respektive ovana skidåkare?</p><p>- Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan kvinnor och män?</p><p>Metod</p><p>För att ta reda på hur mycket energi som förbrukas vid arbete användes mätning med pulsklockor då detta är möjligt att genomföra i fjällmiljö. Den metod som i allmänhet används för beräkning av energiförbrukning vid arbete är mätning av syreupptagningen. Under en fjälltur är det emellertid inte praktiskt möjligt att mäta syreupptagningen. För att lösa detta problem utrustade vi samtliga försökspersoner med pulsklockor utifrån vetskapen att hjärtfrekvensen under arbete med stora muskelgrupper är approximativt linjärt proportionell mot syreupptagningen.</p><p>Förhållandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning är individuellt och bestämdes på laboratorium. Försökspersonerna genomförde därför ett kombinerat submaximalt och maximalt cykeltest på Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap på GIH före fjällturen.</p><p>I studien deltog 21 studenter från GIH, 10 kvinnor och 11 män. Medelåldern var 29,0 år, medelvikten 75,1 kg och medellängden 176,7 cm. Försökspersonerna delades in efter vana (11 st) och ovana (10 st).</p><p>Resultat</p><p>Som mått på energiförbrukningen används i studien den relativa syreupptagningen, d v s hur stor del av maximala syreupptagningsförmågan som utnyttjas.</p><p>Medelvärdet för energiförbrukningen för de vana skidåkarna var 34,3 % ± 6,4 % och för de ovana 41,7 % ± 8,8 %. För kvinnor var medelvärdet 42,6 % ± 6,5 % och för män 34,3 % ±8,2 %.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visar att det finns tendenser till skillnader i energiförbrukning beroende på skidvana och kön.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka energiförbrukningen under en veckas turåkning i de svenska fjällen. För att få svar på syftet används frågeställningarna: - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan vana respektive ovana skidåkare? - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan kvinnor och män? Metod För att ta reda på hur mycket energi som förbrukas vid arbete användes mätning med pulsklockor då detta är möjligt att genomföra i fjällmiljö. Den metod som i allmänhet används för beräkning av energiförbrukning vid arbete är mätning av syreupptagningen. Under en fjälltur är det emellertid inte praktiskt möjligt att mäta syreupptagningen. För att lösa detta problem utrustade vi samtliga försökspersoner med pulsklockor utifrån vetskapen att hjärtfrekvensen under arbete med stora muskelgrupper är approximativt linjärt proportionell mot syreupptagningen. Förhållandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning är individuellt och bestämdes på laboratorium. Försökspersonerna genomförde därför ett kombinerat submaximalt och maximalt cykeltest på Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap på GIH före fjällturen. I studien deltog 21 studenter från GIH, 10 kvinnor och 11 män. Medelåldern var 29,0 år, medelvikten 75,1 kg och medellängden 176,7 cm. Försökspersonerna delades in efter vana (11 st) och ovana (10 st). Resultat Som mått på energiförbrukningen används i studien den relativa syreupptagningen, d v s hur stor del av maximala syreupptagningsförmågan som utnyttjas. Medelvärdet för energiförbrukningen för de vana skidåkarna var 34,3 % ± 6,4 % och för de ovana 41,7 % ± 8,8 %. För kvinnor var medelvärdet 42,6 % ± 6,5 % och för män 34,3 % ±8,2 %. Slutsats Studien visar att det finns tendenser till skillnader i energiförbrukning beroende på skidvana och kön.

SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar. För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige. På den skolan har jag intervjuat en idrottslärare och jag har genomfört en enkätundersökning i en niondeklass. Jag har även intervjuat politiker, skolverket, andra organisationer som marknadsför sig mot skolor och SkiStars marknadsavdelningar. Utifrån informationen jag har fått in genom intervjuer och undersökningar har jag letat samband, dragit slutsatser och till slut utformat en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska marknadsföra alpin skidåkning mot grundskolan i framtiden. Marknadsföringsstrategin syftar till att skapa ett intresse för utförsåkning på lång sikt. För er som vill läsa om resultatet utan att behöva bläddra igenom massor av sidor med siffror och statistik så hänvisar jag till sidan 41 där en resultatsammanfattning presenteras.

Det sker över tiotusen skidrelaterade olyckor i de svenska bergen varje år. De bestående men som uppstår vid en olycka är oftast inte direkt kopplade till olyckan i sig utan tiden man får vänta på marken i det hårda klimatet innan professionell hjälp anländer. Med produkten SkiSafe så kan man minska denna väntetid avsevärt och på så vis också minska risken för bestående men. Med SkiSafe så kan man med hjälp av en knapptryckning förmedla vad som inträffat och var det har hänt.   Projektgruppen vill i första steget utrusta all den säkerhetspersonalen som finns på de svenska skidorterna med SkiSafe. Då produkten kommunicerar via lokala radionät så uppstår inga datatrafiksavgifter eller abonnemangsavgifter. Oberoende av hur mycket kommunikation som förs med SkiSafe så kommer det aldrig att komma en räkning i slutet av månaden.   Framtiden för SkiSafe ser ljus ut och redan i dagsläget arbetar vi med version 2.0. Nästa version kommer inledningsvis att rikta sig till de 2,4 miljoner turister som besöker de svenska fjällen varje år. När denna marknad är mättad så kommer vi att ta ut SkiSafe på en världsmarknad. SkiSafe 2.0 kommer att vara mindre till storleken, mer pedagogisk samt försäkra den skadade att hjälp är på väg. Genom att erbjuda kunderna möjlighet att följa sin skidåkning på internet i efterhand kommer vi att ge skidanläggningar en återkoppling från sina kunder även efter skidresans slut.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att se hur motiverade alpina skidgymnasieelever är för sitt deltagande i idrotten. ·       Drivs alpina skidgymnasieelever av inre eller yttre motivation? ·       Ändras motivationen från första året till sista året? Metod Denna studie har en kvantitativ ansats för att den ska kunna svara på frågeställningen. En kvantitativ metod används också för att kunna jämföra mätbara enheter. Studien är gjord i samarbete med svenska skidförbundet. Deltagarna i denna studie är elever i årskurs 1-4 på alpina skidgymnasium. Det är 95 elever som deltar i studien av ca 200 skidgymnasieelever. Frågeformulär som ingår i undersökningen är The Sport Motivational Scale- II (Pelletier et al. 2013, s. 329-341) som är översatt till svenska (Johansson, &amp; Olsson 2014). Enkäten innehåller 18 påståenden som täcker sex motivationsformer, tre påståenden inom varje motivations riktning. Resultat Resultatet av undersökningen visade att alpina skidgymnasieelever drivs till största del av en inre motivation. Det har även visat vara en förändring av motivation från första året till sista året. Slutsats Med resultatet som påvisats i denna studie, att skidgymnasieelever drivs av en inre motivation, samt att den yttre motivationen förändras från första till sista året, bör tränare och lärare på skidgymnasium ta detta i beaktning. Vikten av ett självbestämmande klimat har påvisat gynnar idrottarna (Gillet et al. 2009, s. 155-161). Därför bör tränare och lärare förespråka och tillämpa ett självbestämmande klimat i sin pedagogik och lärande.​

Bakgrund: Elever som studerar vid alpina skidgymnasium i Sverige löper en ökad skaderisk under sin studietid och då framförallt i de nedre extremiteterna. Det visar sig även att de elever som skadar sig får mentala konsekvenser till följd av skadan till exempel i form av identitetsförlust eller utanförskap. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva hur ungdomar, som studerar på svenska alpina skidgymnasium upplever utbildningens preventiva åtgärder för att undvika, samt minska antalet skador vid träning och tävling för eleverna. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. De intervjuer som gjordes utfördes var semistrukturerade. För att rekrytera informanter togs kontakt med ett alpint skidgymnasium som författarna tilläts besöka och genomföra studien på. Efter genomförda intervjuer analyserades materialet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av datamaterialet resulterade i två huvudkategorier: Skadeprevention från utbildningen, Upplevelser ur elevens perspektiv. Samtliga huvudkategorier har egna underkategorier. Konklusion: Analysen av materialet visade att informanterna upplevde att det fanns ett behov av att öka det skadepreventiva arbetet från utbildningens sida för att kunna minska riskerna för skador.

<p>Sammanfattning</p><p>Turismen runtom i världen omsätter varje år flera miljarder kronor och denna omsättning förväntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa står för en stor del av världens internationella turister och enbart från Sverige reste 10 miljoner människor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet är skidsemestrar. Under säsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att åka till utländska skidorter. Ett ökat intresse för skidresor innebär även ett ökat potentiellt kundunderlag för företagen i branschen. För att göra dessa potentiella kunder till verkliga kunder krävs kunskap om kundens köpbeteende. Resultatet av denna studie baseras på olika faktorer. Dessa är konsumentens egenskaper, både demografiska och psykografiska samt vilka attribut som skidresan innehåller. Tidigare forskning har visat hur samband kan uppstå mellan dessa faktorer. En konsuments egenskaper kan påverka hur han eller hon uppfattar ett attribut och därmed också köpbeslutsprocessen i helhet. Studiens omfattning gällande attribut är begränsad till pris, restid, skidåkning, samt fest och afterski. Detta leder fram till problemformulering och syfte.</p><p>Problemformulering</p><p>- Hur påverkar en konsuments personliga egenskaper och attityder dennes värdering av</p><p>en skidsemester?</p><p>Syftet med studien bygger på problemformuleringen; ”genom att undersöka om de personliga egenskaperna påverkar värderingen av en skidresas attribut vill vi öka förståelsen för hur dessa eventuella samband ser ut.”</p><p>Denna studie har även ett delsyfte där vi ”vill undersöka om beslutsprocessen angående skidresor till Alperna skiljer sig mellan studenter som har varit där förut och vill åka tillbaka mot dem som inte varit där men vill åka dit.”</p><p>Studien utgår från en kvantitativ ansats där vi använder oss av att deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet kommer från 100 besöksenkäter som lämnats ut till studenter vid Umeå Universitet. Detta material har sedan behandlats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Teorierna i studien berör främst konsumentens beslutsprocess, personliga egenskaper samt attribut.</p><p>Slutsatserna angående personliga egenskapers samband med värderingen av skidresors attribut är följande;</p><p>Attributet Påverkas mest av</p><p>Pris kön, livsstil, reslust/självbild</p><p>Tid ålder, kultur, reslust/självbild</p><p>Skidåkning ålder, inkomst, genus, kultur, livsstil</p><p>Fest och Afterski kön, inkomst, kultur, reslust/självbild</p><p>Angående delsyftet drogs följande slutsatser;</p><p>• De som har varit i Alperna söker mer aktivt efter information än de som inte varit där.</p><p>• De som har varit i Alperna har bättre kunskap om marknadens olika aktörer än de som inte varit där.</p><p>• De som har varit i Alperna är mer villiga att ordna sin resa på egen hand än de som inte varit där.</p><p>• De som har varit i Alperna påverkas lite starkare av vänners åsikter vid köp av skidresa än de som inte varit där.</p>

Sammanfattning Turismen runtom i världen omsätter varje år flera miljarder kronor och denna omsättning förväntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa står för en stor del av världens internationella turister och enbart från Sverige reste 10 miljoner människor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet är skidsemestrar. Under säsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att åka till utländska skidorter. Ett ökat intresse för skidresor innebär även ett ökat potentiellt kundunderlag för företagen i branschen. För att göra dessa potentiella kunder till verkliga kunder krävs kunskap om kundens köpbeteende. Resultatet av denna studie baseras på olika faktorer. Dessa är konsumentens egenskaper, både demografiska och psykografiska samt vilka attribut som skidresan innehåller. Tidigare forskning har visat hur samband kan uppstå mellan dessa faktorer. En konsuments egenskaper kan påverka hur han eller hon uppfattar ett attribut och därmed också köpbeslutsprocessen i helhet. Studiens omfattning gällande attribut är begränsad till pris, restid, skidåkning, samt fest och afterski. Detta leder fram till problemformulering och syfte. Problemformulering - Hur påverkar en konsuments personliga egenskaper och attityder dennes värdering av en skidsemester? Syftet med studien bygger på problemformuleringen; ”genom att undersöka om de personliga egenskaperna påverkar värderingen av en skidresas attribut vill vi öka förståelsen för hur dessa eventuella samband ser ut.” Denna studie har även ett delsyfte där vi ”vill undersöka om beslutsprocessen angående skidresor till Alperna skiljer sig mellan studenter som har varit där förut och vill åka tillbaka mot dem som inte varit där men vill åka dit.” Studien utgår från en kvantitativ ansats där vi använder oss av att deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet kommer från 100 besöksenkäter som lämnats ut till studenter vid Umeå Universitet. Detta material har sedan behandlats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Teorierna i studien berör främst konsumentens beslutsprocess, personliga egenskaper samt attribut. Slutsatserna angående personliga egenskapers samband med värderingen av skidresors attribut är följande; Attributet Påverkas mest av Pris kön, livsstil, reslust/självbild Tid ålder, kultur, reslust/självbild Skidåkning ålder, inkomst, genus, kultur, livsstil Fest och Afterski kön, inkomst, kultur, reslust/självbild Angående delsyftet drogs följande slutsatser; • De som har varit i Alperna söker mer aktivt efter information än de som inte varit där. • De som har varit i Alperna har bättre kunskap om marknadens olika aktörer än de som inte varit där. • De som har varit i Alperna är mer villiga att ordna sin resa på egen hand än de som inte varit där. • De som har varit i Alperna påverkas lite starkare av vänners åsikter vid köp av skidresa än de som inte varit där.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att förstå känslans betydelse för utövare inom kitesurfing, vågsurfing och friåkning inom skidor, där studien tar avstamp utifrån sex olika tematiska områden: livsstil och identitet, gemenskap, frihet och lek, människa och natur, behov och kropp och känslan (flow). För att besvara arbetets syfte formulerades tre frågeställningar: Hur upplevs utövandet av sporten i tid och rum, och vilka beskrivningar framträder? Av dessa beskrivningar, vilka av upplevelserna är mest framträdande? Hur visualiseras sportens känsla? Metod Studien är en abduktiv kvalitativ sådan som bygger på en etnografisk ansats med deltagande observationer och sex intervjuer med fotoelicitering. En man och en kvinna representerade från vardera sport, det vill säga kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor. Utifrån den intervjumall som skapats genomfördes semistrukturerade intervjuer som sedan ordagrant transkriberades i sin helhet. Det empiriska materialet systematiserades genom en fördjupande iterativ analysprocess i vilken det tidigare forskningsläget vävdes samman. Resultat Resultatet visar att samtliga deltagare såg sin sport som en livsstil som bidrog till meningssökande, identitetsskapande och en tillhörighet av att känna sig som hemma. Genom glädje, gemenskap, spänning, adrenalin och naturen med sina element skapades känslorna i upplevelserna som sågs som den största betydelsen för att vilja utföra och vara i sin sports kontext. Det var även av största vikt att sporten endast utfördes utifrån deras egen vilja, vilket handlade om ett behov av att få känna frihet. Slutsats Hela kontexten i dessa sporter ansågs vara av betydelse för att uppleva de emotionella upplevelserna, men framförallt hade glädjen och gemenskapen en stark inverkan. Deltagarna menade att känslorna var många och starka och att de alltid var kopplade till något vilket gjorde att de upplevde det svårt att kunna sätta ord på känslan.