Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att förstå känslans betydelse för utövare inom kitesurfing, vågsurfing och friåkning inom skidor, där studien tar avstamp utifrån sex olika tematiska områden: livsstil och identitet, gemenskap, frihet och lek, människa och natur, behov och kropp och känslan (flow). För att besvara arbetets syfte formulerades tre frågeställningar: Hur upplevs utövandet av sporten i tid och rum, och vilka beskrivningar framträder? Av dessa beskrivningar, vilka av upplevelserna är mest framträdande? Hur visualiseras sportens känsla? Metod Studien är en abduktiv kvalitativ sådan som bygger på en etnografisk ansats med deltagande observationer och sex intervjuer med fotoelicitering. En man och en kvinna representerade från vardera sport, det vill säga kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor. Utifrån den intervjumall som skapats genomfördes semistrukturerade intervjuer som sedan ordagrant transkriberades i sin helhet. Det empiriska materialet systematiserades genom en fördjupande iterativ analysprocess i vilken det tidigare forskningsläget vävdes samman. Resultat Resultatet visar att samtliga deltagare såg sin sport som en livsstil som bidrog till meningssökande, identitetsskapande och en tillhörighet av att känna sig som hemma. Genom glädje, gemenskap, spänning, adrenalin och naturen med sina element skapades känslorna i upplevelserna som sågs som den största betydelsen för att vilja utföra och vara i sin sports kontext. Det var även av största vikt att sporten endast utfördes utifrån deras egen vilja, vilket handlade om ett behov av att få känna frihet. Slutsats Hela kontexten i dessa sporter ansågs vara av betydelse för att uppleva de emotionella upplevelserna, men framförallt hade glädjen och gemenskapen en stark inverkan. Deltagarna menade att känslorna var många och starka och att de alltid var kopplade till något vilket gjorde att de upplevde det svårt att kunna sätta ord på känslan.

Problemställning: Konsumentbeteendet showrooming är ett hot mot den fysiska butikens kundlojalitet. För att företag med fysiska butiker ska kunna bemöta detta beteende i deras lojalitetsarbete behöver de veta vad som får konsumenter att engagera sig i detta beteende och varför. Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelsen för showrooming genom att undersöka hur olika kanalattribut och produkttyper driver ett urval svenska konsumenter till att engagera sig i showrooming. Forskningsfråga: Vilka olika kanalattribut och produkttyper leder till att urvalet av konsumenterengagerar sig i showrooming? Vilka kanalattribut respektive produkttyper har störst påverkan på deras engagemang i showrooming? Resultat: Urvalet engagerade sig i showrooming och deras beteende påverkades av kanalattribut och produktkategorier men på olika sätt. Vidare visade det sig att vissa av attributen och produktkategorierna inte alls ledde till att urvalet engagerade sig i showrooming. Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit med kunskap om friåkningsbeteendet showrooming genom att bidra med kunskap om vilka kanalattribut och produktkategorier som får konsumenter att engagera sig i detta shoppingbeteende och varför / Problems: The consumer behaviour called showrooming is a threat towards the customer loyalty of the physical store. In order for these companies to great this behaviour in their loyalty work they need to know what leads to consumers engaging in this behaviour and why Purpose: The purpose of this study is to contribute to the understanding of showrooming through an investigation about how different channel attributes and product types leads a selection of Swedish consumers to engage in showrooming. Research question: Which different channel attributes and product types leads to the selection of Swedish consumers engaging in showrooming? Which channel attributes and product types have the biggest impact on the consumers engagement in showrooming? Result: The selection engaged in showrooming and their behaviour was affected by channel attributes and product categories, however, differently. Furthermore, it became visible that some channel attributes and product categories did not lead towards consumers engaging in showrooming. Knowledge contribution: This study has contributed with knowledge about the phenomena showrooming through contribution of what channel attributes and product categories leads towards consumers engaging in this consumer behaviour.