<p>Aim: </p><p>The purpose with this study was to examine if there is burnout or symptoms of burnout among Swedish alpine coaches. The study would also investigate if the place of work have any meaning of developing burnout symptom or to become burnout. How the coaches think that their working situation could be any better is also going to be lightened.</p><p>Method: </p><p>The participants in this study were all full time paid alpine coaches in Sweden. Total amount of participator was 28. 13 of them worked on ski gymnasium, 4 worked on ski collage and 11 worked in SSF (Swedish Ski Federation). To measure burnout MBI (Maslach Burnout Inventory) were chosen. To measure how the coaches were feeling KSQ (Karolinska Sleep Questionnaire) that measure the sleep, RPWB (Ryff´s Psychological Well-Being scales) that measure well-being, and EI (Emotional Intelligence) that measures emotions was sent, and it also was sent other measurements. The answers was analysed thru frequencies and contents analysis. Also personal interviews was made just to better investigate how coaches working situation is.</p><p>Results: </p><p>The result shows from the MBI that the average on the burnout dimension emotional exhaustion has raised from 2004 until 2005 (18,2-24,3). At closer analysis it shows that 42% had high burnout scores which mean that they will be at risk of burnout. Of these 42% there were 18% that also had high burnout scores 2004. The differences between the groups was that among these who had high burnout scores on the emotional exhaustion on MBI there was 55% that worked for the Ski Federation and 33% worked on ski gymnasiums or ski collage. Also nights away from home were different and the Ski Federation group was away at least 120 nights and the other group was away mostly 120 nights per year. Spent hour at work was different where the employees on Ski Federation during a week of hard work where at work at an average of 84,6 hours and the other group spent 67,7 hours per week at work.</p><p>Discussion: </p><p>This study shows that the main part of the coaches in Sweden is feeling well but there is about 40% that is prone to burnout. Reasons for that could be that these individuals are working to many hours and that’s why they don’t recover well. Employees on the federation seems to be more prone to burnout than there colleagues on ski gymnasiums and ski collages. The reasons seems to be that they are away from home more and this could be handled for example with a rotating schedule were they could be home more</p> / <p>Syfte: </p><p>Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av utbrändhet och utbrändhetssymptom bland alpina tränare i Sverige. Studien skulle också utreda vilken betydelse arbetsplatsen har för risken att utveckla utbrändhetssymptom eller att bli utbränd. Hur tränarkåren anser att deras arbetssituation skulle kunna göras bättre kommer också att belysas.</p><p>Metod: </p><p>Deltagarna i studien var alla alpina tränare som är heltidsanställda i Sverige. Totalt antal deltagare i studien var 28 stycken. Av dessa jobbade 13 tränare på skidgymnasium, 4 stycken jobbade på skidhögskolor och 11 stycken tränare arbetade inom SSF (Svenska Skidförbundet). För att mäta utbrändhet valdes mätinstrumentet MBI (Maslach Burnout Inventory). För att mäta hur tränarna mår skickades KSQ (Karolinska Sleep Questionnaire) med som mäter sömnvanor, RPWB (Ryff´s Psychological Well-Being scales) mäter välbefinnande, EI (Emotionell Intelligens) mäter känslomässigt hur människor mår och även andra mätinstrument medföljde. Svaren sammanställdes genom frekvenssammanställningar och innehållsanalyser. Även personliga intervjuer gjordes för att bättre utreda tränares arbetssituation.</p><p>Resultat:</p><p>Resultaten visar utifrån MBI-instrumentet att genomsnittet på utbrändhetsdimensionen känslomässig utmattning har ökat från 2004 till 2005 (18,2-24,3). Vid närmare analyser visar det sig att 42% ligger högt på utbrändhetsskalan för år 2005 och är således i riskzonen för att utveckla utbrändhet. Av dessa 42% var det 18% som också låg högt år 2004. Skillnader mellan grupperna var bla. att utav de som låg högt på MBI skalan på den känslomässiga utmattningen så arbetade 55% inom SSF och 33% arbetade på skidgymnasier eller skidhögskolor. Även nätter borta skiljde sig åt där SSF-gruppen var borta minst 120 dagar per år och den andra gruppen var borta som mest 120 dagar per år. Även nedlagda arbetstimmar var olika där anställda på SSF under en period med mycket arbete jobbade i snitt 84,6 timmar/vecka och den andra gruppen jobbade 67,7 timmar/vecka.</p><p>Diskussion: </p><p>Studien tyder på att huvuddelen av de svenska tränarna mår bra men att cirka 40% ligger i riskzonen för att utveckla utbrändhet. Orsaker kan vara dessa individer arbetar för många timmar och återhämtar sig därför dåligt. Anställda inom skidförbundet verkar ligga mer i riskzonen för att utveckla utbrändhet än deras kollegor på skidgymnasier och högskolor. Orsakerna kan vara att de är borta mer ifrån hemmet och detta skulle kunna gå att lösa med till exempel ett roterande schema där de får vara hemma lite mer.</p>

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidåkare slutar respektive fortsätter tävla i längdskidåkning på elitnivå.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>Vad fick de elitaktiva att fortsätta?</p><p>Vad fick de elitaktiva att sluta?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där vi gjorde intervjuer med åtta informanter. Vi ville komma ner på djupet och få reda på hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört ämne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som är elitaktiva samt har varit elitaktiva inom längdskidåkning i åldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter både nationellt och internationellt. Det var tre kvinnor och fem män. Vi ville ha ett koncentrerat åldersspann för att de skulle ha en någorlunda klar bild av sin elitaktiva karriär.</p><p>Resultat</p><p>Det framkom i intervjuerna att de som slutat tyckte att det inte fanns någon konsekvent plan för hur deras fortsatta satsning skulle bedrivas. De kände att det inte fanns någon som trodde på dem och motivationen sjönk. När de blev seniorer blev det för seriöst och därmed tråkigare att träna och tävla. De som fortsatt berättar om en glädje över skidåkningen och större fokus på själva utförandet av träningen vilket innebär att prestationen blev bättre.</p><p>Slutsats</p><p>Vi kan se att de som har slutat har varit drivna av en större yttre motivation. Ära, berömmelse och framgång var den stora drivkraften som fick dem att tävla och lägga ner tid på träning. Att uppnå dessa saker var deras stora mål. De som har fortsatt hade en annan inställning till skidåkningen där de fokuserade mer på själva processen att träna för att sedan om möjligt kunna skörda framskjutna placeringar. De valde att ha processorienterade mål istället för resultatorienterade mål. Detta blev sedan avgörande för fortsatt satsning eller ej.</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidåkare slutar respektive fortsätter tävla i längdskidåkning på elitnivå. Frågeställningarna är: Vad fick de elitaktiva att fortsätta? Vad fick de elitaktiva att sluta? Metod Vi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där vi gjorde intervjuer med åtta informanter. Vi ville komma ner på djupet och få reda på hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört ämne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som är elitaktiva samt har varit elitaktiva inom längdskidåkning i åldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter både nationellt och internationellt. Det var tre kvinnor och fem män. Vi ville ha ett koncentrerat åldersspann för att de skulle ha en någorlunda klar bild av sin elitaktiva karriär. Resultat Det framkom i intervjuerna att de som slutat tyckte att det inte fanns någon konsekvent plan för hur deras fortsatta satsning skulle bedrivas. De kände att det inte fanns någon som trodde på dem och motivationen sjönk. När de blev seniorer blev det för seriöst och därmed tråkigare att träna och tävla. De som fortsatt berättar om en glädje över skidåkningen och större fokus på själva utförandet av träningen vilket innebär att prestationen blev bättre. Slutsats Vi kan se att de som har slutat har varit drivna av en större yttre motivation. Ära, berömmelse och framgång var den stora drivkraften som fick dem att tävla och lägga ner tid på träning. Att uppnå dessa saker var deras stora mål. De som har fortsatt hade en annan inställning till skidåkningen där de fokuserade mer på själva processen att träna för att sedan om möjligt kunna skörda framskjutna placeringar. De valde att ha processorienterade mål istället för resultatorienterade mål. Detta blev sedan avgörande för fortsatt satsning eller ej.

Aim: The purpose with this study was to examine if there is burnout or symptoms of burnout among Swedish alpine coaches. The study would also investigate if the place of work have any meaning of developing burnout symptom or to become burnout. How the coaches think that their working situation could be any better is also going to be lightened. Method: The participants in this study were all full time paid alpine coaches in Sweden. Total amount of participator was 28. 13 of them worked on ski gymnasium, 4 worked on ski collage and 11 worked in SSF (Swedish Ski Federation). To measure burnout MBI (Maslach Burnout Inventory) were chosen. To measure how the coaches were feeling KSQ (Karolinska Sleep Questionnaire) that measure the sleep, RPWB (Ryff´s Psychological Well-Being scales) that measure well-being, and EI (Emotional Intelligence) that measures emotions was sent, and it also was sent other measurements. The answers was analysed thru frequencies and contents analysis. Also personal interviews was made just to better investigate how coaches working situation is. Results: The result shows from the MBI that the average on the burnout dimension emotional exhaustion has raised from 2004 until 2005 (18,2-24,3). At closer analysis it shows that 42% had high burnout scores which mean that they will be at risk of burnout. Of these 42% there were 18% that also had high burnout scores 2004. The differences between the groups was that among these who had high burnout scores on the emotional exhaustion on MBI there was 55% that worked for the Ski Federation and 33% worked on ski gymnasiums or ski collage. Also nights away from home were different and the Ski Federation group was away at least 120 nights and the other group was away mostly 120 nights per year. Spent hour at work was different where the employees on Ski Federation during a week of hard work where at work at an average of 84,6 hours and the other group spent 67,7 hours per week at work. Discussion: This study shows that the main part of the coaches in Sweden is feeling well but there is about 40% that is prone to burnout. Reasons for that could be that these individuals are working to many hours and that’s why they don’t recover well. Employees on the federation seems to be more prone to burnout than there colleagues on ski gymnasiums and ski collages. The reasons seems to be that they are away from home more and this could be handled for example with a rotating schedule were they could be home more / Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av utbrändhet och utbrändhetssymptom bland alpina tränare i Sverige. Studien skulle också utreda vilken betydelse arbetsplatsen har för risken att utveckla utbrändhetssymptom eller att bli utbränd. Hur tränarkåren anser att deras arbetssituation skulle kunna göras bättre kommer också att belysas. Metod: Deltagarna i studien var alla alpina tränare som är heltidsanställda i Sverige. Totalt antal deltagare i studien var 28 stycken. Av dessa jobbade 13 tränare på skidgymnasium, 4 stycken jobbade på skidhögskolor och 11 stycken tränare arbetade inom SSF (Svenska Skidförbundet). För att mäta utbrändhet valdes mätinstrumentet MBI (Maslach Burnout Inventory). För att mäta hur tränarna mår skickades KSQ (Karolinska Sleep Questionnaire) med som mäter sömnvanor, RPWB (Ryff´s Psychological Well-Being scales) mäter välbefinnande, EI (Emotionell Intelligens) mäter känslomässigt hur människor mår och även andra mätinstrument medföljde. Svaren sammanställdes genom frekvenssammanställningar och innehållsanalyser. Även personliga intervjuer gjordes för att bättre utreda tränares arbetssituation. Resultat: Resultaten visar utifrån MBI-instrumentet att genomsnittet på utbrändhetsdimensionen känslomässig utmattning har ökat från 2004 till 2005 (18,2-24,3). Vid närmare analyser visar det sig att 42% ligger högt på utbrändhetsskalan för år 2005 och är således i riskzonen för att utveckla utbrändhet. Av dessa 42% var det 18% som också låg högt år 2004. Skillnader mellan grupperna var bla. att utav de som låg högt på MBI skalan på den känslomässiga utmattningen så arbetade 55% inom SSF och 33% arbetade på skidgymnasier eller skidhögskolor. Även nätter borta skiljde sig åt där SSF-gruppen var borta minst 120 dagar per år och den andra gruppen var borta som mest 120 dagar per år. Även nedlagda arbetstimmar var olika där anställda på SSF under en period med mycket arbete jobbade i snitt 84,6 timmar/vecka och den andra gruppen jobbade 67,7 timmar/vecka. Diskussion: Studien tyder på att huvuddelen av de svenska tränarna mår bra men att cirka 40% ligger i riskzonen för att utveckla utbrändhet. Orsaker kan vara dessa individer arbetar för många timmar och återhämtar sig därför dåligt. Anställda inom skidförbundet verkar ligga mer i riskzonen för att utveckla utbrändhet än deras kollegor på skidgymnasier och högskolor. Orsakerna kan vara att de är borta mer ifrån hemmet och detta skulle kunna gå att lösa med till exempel ett roterande schema där de får vara hemma lite mer.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Huvudsyftet med denna studie är att undersöka andelen som har eller har haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium, samt om ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottsgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades 35 enkäter till elever som studerar det tredje och fjärde året på något av de alpina riksidrottsgymnasierna, med födelseåren 1983-1984. Urvalet utgjordes av de elever som hade längst erfarenhet från ett skidgymnasium, och som därmed eventuellt kunde ha mer erfarenhet av ryggsmärtor. Svarsfrekvensen var hög, 90 procent. Av de personer som deltog i studien var könsfördelningen 18 kvinnor och 14 män.</p><p>Resultat</p><p>Andelen som har eller haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium var 65 procent. En klar majoritet av underökningsgruppen ansåg att ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga, till vilken grad var individuellt. 80 procent uppgav att de får ryggsmärta vid styrketräning. Studien fann inga samband vad gällande ryggsmärtor mellan könen.</p><p>Slutsats</p><p>Det var en väldigt stor andel av eleverna i undersökningen som hade eller hade haft ryggsmärtor. Eleverna upplevde även att ryggsmärtorna påverkade deras åkförmåga. I studien fann man ett samband mellan styrketräning och ryggsmärtor, vilket kan tyda på flera orsaker, men det stora antalet elever med ryggsmärtor tyder på att detta är ett problem inom svensk utförsåkning.</p>

Sammanfattning Syfte Huvudsyftet med denna studie är att undersöka andelen som har eller har haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium, samt om ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga. Metod Undersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottsgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades 35 enkäter till elever som studerar det tredje och fjärde året på något av de alpina riksidrottsgymnasierna, med födelseåren 1983-1984. Urvalet utgjordes av de elever som hade längst erfarenhet från ett skidgymnasium, och som därmed eventuellt kunde ha mer erfarenhet av ryggsmärtor. Svarsfrekvensen var hög, 90 procent. Av de personer som deltog i studien var könsfördelningen 18 kvinnor och 14 män. Resultat Andelen som har eller haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium var 65 procent. En klar majoritet av underökningsgruppen ansåg att ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga, till vilken grad var individuellt. 80 procent uppgav att de får ryggsmärta vid styrketräning. Studien fann inga samband vad gällande ryggsmärtor mellan könen. Slutsats Det var en väldigt stor andel av eleverna i undersökningen som hade eller hade haft ryggsmärtor. Eleverna upplevde även att ryggsmärtorna påverkade deras åkförmåga. I studien fann man ett samband mellan styrketräning och ryggsmärtor, vilket kan tyda på flera orsaker, men det stora antalet elever med ryggsmärtor tyder på att detta är ett problem inom svensk utförsåkning.

No description available.

No description available.