Aim: The purpose with this study was to examine if there is burnout or symptoms of burnout among Swedish alpine coaches. The study would also investigate if the place of work have any meaning of developing burnout symptom or to become burnout. How the coaches think that their working situation could be any better is also going to be lightened. Method: The participants in this study were all full time paid alpine coaches in Sweden. Total amount of participator was 28. 13 of them worked on ski gymnasium, 4 worked on ski collage and 11 worked in SSF (Swedish Ski Federation). To measure burnout MBI (Maslach Burnout Inventory) were chosen. To measure how the coaches were feeling KSQ (Karolinska Sleep Questionnaire) that measure the sleep, RPWB (Ryff´s Psychological Well-Being scales) that measure well-being, and EI (Emotional Intelligence) that measures emotions was sent, and it also was sent other measurements. The answers was analysed thru frequencies and contents analysis. Also personal interviews was made just to better investigate how coaches working situation is. Results: The result shows from the MBI that the average on the burnout dimension emotional exhaustion has raised from 2004 until 2005 (18,2-24,3). At closer analysis it shows that 42% had high burnout scores which mean that they will be at risk of burnout. Of these 42% there were 18% that also had high burnout scores 2004. The differences between the groups was that among these who had high burnout scores on the emotional exhaustion on MBI there was 55% that worked for the Ski Federation and 33% worked on ski gymnasiums or ski collage. Also nights away from home were different and the Ski Federation group was away at least 120 nights and the other group was away mostly 120 nights per year. Spent hour at work was different where the employees on Ski Federation during a week of hard work where at work at an average of 84,6 hours and the other group spent 67,7 hours per week at work. Discussion: This study shows that the main part of the coaches in Sweden is feeling well but there is about 40% that is prone to burnout. Reasons for that could be that these individuals are working to many hours and that’s why they don’t recover well. Employees on the federation seems to be more prone to burnout than there colleagues on ski gymnasiums and ski collages. The reasons seems to be that they are away from home more and this could be handled for example with a rotating schedule were they could be home more / Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av utbrändhet och utbrändhetssymptom bland alpina tränare i Sverige. Studien skulle också utreda vilken betydelse arbetsplatsen har för risken att utveckla utbrändhetssymptom eller att bli utbränd. Hur tränarkåren anser att deras arbetssituation skulle kunna göras bättre kommer också att belysas. Metod: Deltagarna i studien var alla alpina tränare som är heltidsanställda i Sverige. Totalt antal deltagare i studien var 28 stycken. Av dessa jobbade 13 tränare på skidgymnasium, 4 stycken jobbade på skidhögskolor och 11 stycken tränare arbetade inom SSF (Svenska Skidförbundet). För att mäta utbrändhet valdes mätinstrumentet MBI (Maslach Burnout Inventory). För att mäta hur tränarna mår skickades KSQ (Karolinska Sleep Questionnaire) med som mäter sömnvanor, RPWB (Ryff´s Psychological Well-Being scales) mäter välbefinnande, EI (Emotionell Intelligens) mäter känslomässigt hur människor mår och även andra mätinstrument medföljde. Svaren sammanställdes genom frekvenssammanställningar och innehållsanalyser. Även personliga intervjuer gjordes för att bättre utreda tränares arbetssituation. Resultat: Resultaten visar utifrån MBI-instrumentet att genomsnittet på utbrändhetsdimensionen känslomässig utmattning har ökat från 2004 till 2005 (18,2-24,3). Vid närmare analyser visar det sig att 42% ligger högt på utbrändhetsskalan för år 2005 och är således i riskzonen för att utveckla utbrändhet. Av dessa 42% var det 18% som också låg högt år 2004. Skillnader mellan grupperna var bla. att utav de som låg högt på MBI skalan på den känslomässiga utmattningen så arbetade 55% inom SSF och 33% arbetade på skidgymnasier eller skidhögskolor. Även nätter borta skiljde sig åt där SSF-gruppen var borta minst 120 dagar per år och den andra gruppen var borta som mest 120 dagar per år. Även nedlagda arbetstimmar var olika där anställda på SSF under en period med mycket arbete jobbade i snitt 84,6 timmar/vecka och den andra gruppen jobbade 67,7 timmar/vecka. Diskussion: Studien tyder på att huvuddelen av de svenska tränarna mår bra men att cirka 40% ligger i riskzonen för att utveckla utbrändhet. Orsaker kan vara dessa individer arbetar för många timmar och återhämtar sig därför dåligt. Anställda inom skidförbundet verkar ligga mer i riskzonen för att utveckla utbrändhet än deras kollegor på skidgymnasier och högskolor. Orsakerna kan vara att de är borta mer ifrån hemmet och detta skulle kunna gå att lösa med till exempel ett roterande schema där de får vara hemma lite mer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-150 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Norman, Johan |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Stockholm : Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | C-uppsats Tränarprogrammet, ; 67:2005 |
Page generated in 0.0024 seconds