Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att analysera hur niometers-spelare i damernas elitserie (SHE) i handboll kommer till avslut från zonerna två och tre, från distans eller via genombrott. Den kommer även undersöka ifall det finns ett samband mellan valet av avslut och utgången av matchen. Hur stor andel av antalet avslut per lag ifrån zon två och zon tre är distans-/ och genombrottsavslut? Hur ser utdelning ut gällande distansavslut och genombrottsavslut i zon två/tre, säsongen 2017/18 i damernas SHE i handboll? Hur ser sambandet (betydelse) ut mellan valet av avslut (genombrott eller distansavslut) och utfallet av matchen? Finns det något samband mellan valet av avslut och om det är lyckat eller inte? Metod Studien baserar sig på en kvantitativ ansats med inriktning på deskriptiv statistik. Metoden observation användes då den kan vara diskret och vi kan se mönster hos lagen utan att de är medvetna om det vilket gör att de inte kan agera annorlunda än de vanligtvis gör. 80 förinspelade matcher användes. Logistisk regression användes i SPSS som statistiskt test för att besvara frågeställningarna. Microsoft Excel användes som analysverktyg. Resultat Resultatet visar på att det finns skillnader mellan vilket typ av avslut som ger mest utdelning för de olika lagen men att det effektivaste avslutet var genombrott för samtliga lag. Valet av avslut är av vikt för påverkan av utfallet på en match och det finns ett samband mellan valet av avslut samt om det är lyckat eller inte. Slutsats Det finns många fler faktorer än om ett avslut är från distans eller genombrott samt om det är lyckat eller inte för att vinna matchen och tillslut hela säsongen. Utdelningen och utfallet av matcherna kan bero på att det är skillnad på den individuella skickligheten i varje enskilt lag och på de olika positionerna. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka energi- och näringsstatus samt studera eventuella samband mellan energistatus, näringsstatus och skadebenägenheten hos ungdomsspelare i handboll. Arbetets utgångspunkt låg i följande frågeställningar: Hur ser skadefrekvensen, energistatusen och näringsintaget ut hos ungdomsspelare i handboll? Finns det något samband mellan energistatus, näringsintaget och skadehistorik hos ungdomsspelare i handboll? Metod: 24 ungdomsspelare tillhörande en elitförening deltog i studien (14-20 år). Datan som samlades in var vikt, längd och fettfri massa med hjälp av en bioimpedansvåg. Därtill inhämtades data på deltagarnas generella träningsvolym och kostintag, genom tre dagars kostregistrering, samt deras skadehistorik under det senaste året. Med hjälp av verktyget Diestist XP registrerades sedan deltagarnas kostintag digitalt i syfte att kunna beräkna totalt energiintag, intag av komponenterna kolhydrater, protein, järn och vitamin D samt energitillgängligheten. Deltagarnas intag jämfördes sedan mot deras utgifter och ställdes mot Svenska Olympiska Komittens (SOK), Riksidrottsförbundets (RF) och Livsmedelverkets rekommendationer. Nutritionsdatan användes också till att studera eventuella samband med skadefrekvensen.  Resultat: Det genomsnittliga intaget av energi, kolhydrater och vitamin D låg samtliga för lågt både i förhållande till deltagarnas utgifter och rekommendationerna. Dessutom låg energitillgängligheten långt under det rekommenderade värdet på &gt;45 kcal/kg fettfri massa (FFM). Sambandet mellan akuta skador och intaget vitamin D var det enda sambandet av signifikant värde (P&lt;0,05, R:0,440) som kunde påvisas i studien. Övriga korrelationsanalyser och jämförelser kunde inte generera i några signifikanta samband.  Slutsats: Sammantaget verkar kostintaget inte vara tillräckligt prioriterat hos denna målgrupp. Framförallt det totala energiintaget och deltagarnas energitillgänglighet ligger på väldigt låg nivå, vilket skulle kunna innebära en ökad risk för skador trots att inga konkreta samband kunde etableras hos denna grupp. Mer fokus behöver riktas mot att studera kostintaget i förhållande till skadefrekvensen, och i synnerhet riktas in mot ungdomsspelare. Såväl med tanke på handbollens höga skadefrekvens som spelarnas stora och i flera fall stegrande träningsvolym.

<p>Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning?</p><p>Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter. Träningen bedrevs med hög grad av kontroll genom licensierade instruktörer och kvalitativa teknikanalyser.</p><p>Vi har även intervjuat upphovsmännen till MAQ och andra specialister inom de olika delkapaciteterna i syfte att öka vår förståelse för MAQ och de bakomliggande biomekaniska faktorerna.</p><p>Resultat: Interventionsgruppen visade inga förbättringar i spänst mätt genom CMJ och CMJa. Däremot fann vi signifikanta förbättringar i : sprint 5 meter (0,07 sekunder), sprint 10 meter (0,07 sekunder), koordination testat genom Harres test (0,91 sekunder), balans vänster ben testat genom Solectest (16,79 sek), rörlighet testat genom Sit & Reach (13,14 centimeter.)</p><p>Slutsats: Efter åtta veckors träning med MAQ-metoden har unga fotbollspelare förbättrat sin prestation i koordination, acceleration, rörlighet och balans. Det är för dem, liksom för handbollspelare, viktiga delkapaciteter som kan påverka deras totala prestation i fråga om spelet och förmodligen också minska risken för skador.</p><p>Till stor del anser vi att vi funnit biomekaniska förklaringar som till stor del har att göra med samspelet mellan muskel och nervsystem, samt förmågan att utvärdera utfallet av rörelsers resultat.</p>

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning? Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter. Träningen bedrevs med hög grad av kontroll genom licensierade instruktörer och kvalitativa teknikanalyser. Vi har även intervjuat upphovsmännen till MAQ och andra specialister inom de olika delkapaciteterna i syfte att öka vår förståelse för MAQ och de bakomliggande biomekaniska faktorerna. Resultat: Interventionsgruppen visade inga förbättringar i spänst mätt genom CMJ och CMJa. Däremot fann vi signifikanta förbättringar i : sprint 5 meter (0,07 sekunder), sprint 10 meter (0,07 sekunder), koordination testat genom Harres test (0,91 sekunder), balans vänster ben testat genom Solectest (16,79 sek), rörlighet testat genom Sit &amp; Reach (13,14 centimeter.) Slutsats: Efter åtta veckors träning med MAQ-metoden har unga fotbollspelare förbättrat sin prestation i koordination, acceleration, rörlighet och balans. Det är för dem, liksom för handbollspelare, viktiga delkapaciteter som kan påverka deras totala prestation i fråga om spelet och förmodligen också minska risken för skador. Till stor del anser vi att vi funnit biomekaniska förklaringar som till stor del har att göra med samspelet mellan muskel och nervsystem, samt förmågan att utvärdera utfallet av rörelsers resultat.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att göra en jämförelse mellan det svenska och det franska handbollslagens prestationer i form av skotteffektivitet från olika positioner under OS i London 2012 herrhandboll. Följande frågeställningar kommer att besvaras:  Hur skiljer sig skotteffektiviteten mellan Sverige och Frankrike?  Vilka positioner är avgörande för målgörande i internationell handboll?  Skillnaden mellan officiell statistik och studiens statistik? Metod För att besvara frågeställningarna har 16 handbollsmatcher (herrhandboll) från de Olympiska spelen i London 2012, observerats och videoanalyserats. Sju bedömningskriterier valdes som omfattar alla parametrar som avspeglar skotteffektivitet. Sex, sju och niometers skott. Kantskott, kontring, genombrott och de totala skotten. Resultat Sverige och Frankrike spelade åtta matcher under de Olympiska spelen 2012 i London. Av dessa vann Sverige fem matcher och förlorade tre, och det franska laget vann sju matcher och förlorade en. Båda lagen sköt 356 skott, och utav de skotten blev det 228 mål för Sverige och 229 mål för Frankrike. Dessa siffror gör att skotteffektiviteten är 64 procent för bägge lagen, men Frankrike är effektivare i niometersposition och kontring. Statistiken i tabellen stämmer bättre för Sverige än Frankrike, vad gäller variabler som genombrott, sexmeters och kantskott. Ingen skillnad mellan lagen vad gäller skotteffektivitet. Slutsats Skotteffektiviteten skiljer sig inte stort mellan lagen. Sverige kan förbättra sin skotteffektivitet genom att utveckla och förbättra kvaliteten på niometersposition. Försvarsspelet och målvaktsspelet är andra kategorier som spelade stor roll att Frankrike vann OS i London 2012.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Denna undersökning syftar till att ta reda på vad det är som motiverar ungdomar till att vara aktiva spelare i en handbollsförening samt om det finns skillnader i motivationen om personen bor i en mindre kontra stor stad. Frågeställningar: – Hur upplevs motivationsfaktorerna autonomi, kompetens och tillhörighet hos aktiva handbollsspelare i åldrarna 16-19 år? – Finns det skillnader i motivationsfaktorerna beroende på om personen bor i Stockholm eller Eskilstuna? Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med totalt 78 stycken deltagare, 46 av dessa var kvinnor och 32 stycken män. Studien genomfördes på aktiva juniorhandbollsspelare i åldrarna 16- 19 år. Deltagarna i studien bodde antingen i Stockholm eller Eskilstuna, där 39 personer från respektive stad fick besvara en enkät. Studiedeltagarna fick besvara enkäten i samband med deras träning. Resultat Deltagarnas motivation till sin idrott är relativt god, då medelvärdet på en sjugradig skala ligger på 5.88. Resultatet indikerade att det finns en signifikant skillnad mellan de tre faktorerna, där autonomi är signifikant högre än tillhörighet, och tillhörighet är signifikant högre än kompetens. Det fanns även en signifikant skillnad i autonomi mellan de två städerna, där personerna i Eskilstuna upplever en högre nivå av autonomi. Slutsatser Av de tre motivationsfaktorerna framstår autonomi som den främst bidragande till handbollsspelarnas motivation. Det finns ingen signifikant skillnad i motivation beroende på om personen bor i Stockholm eller Eskilstuna. Detta kan bero på att det geografiska avståndet inte är så stort. I framtida studier skulle det vara intressant att undersöka städer med ett färre antal invånare än Eskilstuna. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Många barn och ungdomar drömmer om att lyckas inom sportens värld. Att bli bäst på sin sport och få spela i landslaget är mångas dröm, inte minst inom handbollsvärlden. Vår studie undersöker varför många idrottare väljer att avsluta sin karriär trots att de har haft denna dröm. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att utifrån tidigare forskning samt teorier om karriärvägar inom handbollen och motivation, undersöka orsaker till varför NIU-elever avslutar sina elitsatsningar direkt efter gymnasiet. Utifrån detta har skribenterna tre frågeställningar: Varför avslutade NIU-elever sina elitsatsningar efter NIU? Hur såg karriärvägen ut från start till att eliteleverna slutat med sin idrott? Hur ser deltagarna på sina erfarenheter av NIU? Metod: Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer. Skribenterna intervjuade fyra före detta NIU-elever i åldern mellan 20 och 25 år. Urvalet utfördes genom att skribenterna gjorde en intervjuförfrågan i en handbollsgrupp på Facebook där NIU-eleverna ombads kontakta skribenterna.  Resultat: Respondenterna i studien tog upp att orsaken till att de valde att avsluta sin idrottskarriär berodde på flera olika faktorer som exempelvis skador, brist på tid och motivationssvackor. Alla respondenter hade liknande karriärväg. Satsningen skedde från 15–16 års ålder till avslutad karriär kring 20 års ålder. Respondenterna talade mycket gott om NIU och att det inte var NIU som påverkade avhoppet utan snarare laget utanför. Alla respondenterna nämner vikten av att ha en bra tränare och befinna sig i ett elitsatsande lag för att lyckas. Resultatet i denna studie går hand i hand med tidigare forskning, som visar att bristen på motivation är den största anledningen till att NIU-eleverna slutar och att det inte finns en orsak till avhoppen utan en kombination av orsaker som leder fram till beslutet.  Slutsats: Sammanfattningsvis visar studien att tränarna i laget utanför NIU:n har en stor påverkan på individers val att fortsätta sin elitsatsning eller inte. Vilket lag individen valt, samt frågan om hur stor stöttning av tränare och föräldrar som individen fått i sin elitsatsning är också avgörande. Det senare är också tydligt i tidigare forskning. Nyckelord: Nationell idrottsutbildning (NIU), elitsatsning, motivation, karriärövergång. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Objective  The aim of this study was to investigate the impact of menstrual pain on the perceived performance of female elite handball athletes during training and competition. Additionally, the study aimed to explore how this topic can be discussed with coaches and if there are any training plans based on the individuals' menstrual cycle.  Questions at issue: ● Does an elite female handball player experience pain during menstruation? ● Does menstrual pain affect perceived performance? ● Can an elite handball player talk to her team coach about her period? Method  The study used a quantitative method, collecting data through a self-written survey among female elite handball players in Sweden using a convenience sample. Result The results showed a generally high level of pain during menstruation, which varies in its intensity and affects almost all players negatively, although to varying degrees. The study also found a significant difference in the players' experiences of discussing menstruation with their coaches based on the gender of the coach. Furthermore, very few Swedish elite handball players plan their training based on their menstrual cycle.  Conclusion  In conclusion, the study found that elite handball players experience pain during their menstruation, which affects their performance negatively. Despite this, it is not common to plan training based on menstruation. The study also revealed a significant difference in the experience of discussing menstruation with coaches based on the gender of the coach. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på om kvinnliga elitidrottares menstruationssmärta påverkar den upplevda prestationen under träning och tävlingssyfte. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur detta ämne går att konversera kring med tränarna samt ifall det finns någon träningsplan utifrån individernas menstruationscykel. ● Upplever en kvinnlig elithandbollsspelare smärta under menstruation? ● Påverkar menstruationssmärtor den upplevda prestationen? ● Kan en elithandbollspelare samtala med sin tränare i laget om sin menstruation? ● Planerar elithandbollsspelare sin träning utifrån sin menstruation? Metod Studien är en kvantitativ studie där vi genom att ha skapat en enkät har samlat in data för att besvara våra frågeställningar. Genom ett bekvämlighetsurval så bjöd vi in kvinnliga elithandbollsspelare i Sverige. 67 respondenter deltog i studien. Resultat Resultatet i vår studie visar på en generellt hög smärta men som varierar i hur den utspelar sig. Smärtan påverkar nästan alla spelare negativt men även i det här fallet så varierar det i vilken grad det påverkar prestationen. Resultatet visar på en signifikant skillnad i spelarnas upplevelse av ämnet menstruation med sin tränare beroende på tränarens kön. Ytterligare så visade det sig att väldigt få svenska damelitspelare i handboll planerar sin träning utifrån sin menstruation. Slutsats Slutsatser vi kan dra utifrån vår studie är att damelithandbollsspelare upplever en smärta i samband med sin menstruation. Smärtan påverkar spelarnas prestation negativt då de inte kan träna och prestera lika bra som vanligt. Trots det är det inte vanligt att planera sin träning utifrån sin menstruation. Vi ser även att det är en statistisk signifikant skillnad på upplevelsen av att prata med sin tränare om menstruation beroende på tränarens kön. Det finns även en statistisk signifikant skillnad i upplevelsen av tränarens kunskap kring ämnet menstruation beroende på tränarens kön. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om tekniska fel har potentiell påverkan på framgång i handboll. Studiens frågeställningar var (1) Hur ser ett eventuellt samband ut mellan ett lags antal tekniska fel under en säsong och dess slutplacering i serietabellen? och (2) Vilken inverkan har ett lags aeroba förmåga på dess antal tekniska fel? Metod För att kunna besvara studiens frågeställning så delades studien upp i två delar. Första delen ämnar besvara huruvida ett lags antal tekniska fel inverkar på ett lags slutplacering i serietabellen. För att besvara den frågan inhämtades data från samtliga matcher och serietabeller i högsta serierna i Sverige (Elitserien) och Danmark (Boxerligan) under säsongerna 2011/12-2015/16.  För att besvara den andra frågeställningen rekryterades tre lag från Elitserien 2015/16 för genomförande av konditionstester. Resultat 2011-16 var medelvärdet för tekniska fel/lag/match i Elitserien 11,8 ± 1,2 och i Boxerligan 11,4 ± 1,2. Missade passningar står för 40-45%, av alla tekniska fel, och närmare en fjärdedel av alla tekniska fel genererar ett mål till motståndaren inom 10 sekunder. För både Elitserien (BF=1,221e+22, p&lt;0,001) och Boxerligan (BF=1,032e+10, p&lt;0,001) var det ett väldigt starkt samband mellan antal tekniska fel och matchens utgång. Antal tekniska fel/lag/match var kopplat till lagets placering i både Elitserien (starkt stöd, BF=52, p&lt;0,001) och i Boxerligan (väldigt starkt stöd, BF=2658, p&lt;0,001). Sambandet mellan tekniska fel och lag som tog sig till slutspel mot de som inte gjorde det gav ett starkt stöd för Elitserien (BF=3,2, p&lt;0,01) och ett mycket starkt stöd i Boxerligan (BF=87, p&lt;0,001). Det lag som hade högst konditionsvärde hade lägst antal tekniska fel, men endast svagt stöd (BF=1,5) fanns för detta samband. Slutsats Slutplacering i Elitserien och Boxerligan har ett starkt samband med det antal tekniska fel ett lag förorsakar i match. Ju färre antal tekniska fel desto större chans att nå slutspel sett över åren 2011-2016. Det finns ett svagt samband som stöd för att kondition samvarierar med antal tekniska fel. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2017.</p>