<p>Bakgrund</p><p>Löpning på rullband/löpband har blivit en allt vanligare ingrediens vid träning på nordliga breddgrader. Rullbandet är också en viktig ergometer som möjliggör att fysiskt arbete kan mätas under standardiserade former. Ett prestationstest som ofta utförs på löpband är ett så kallat laktattröskeltest. Testet går ut på att finna den brytpunkt när laktatproduktionen överträffar förmågan att omsätta eller transportera bort bildad laktat, det vill säga den högsta konstanta hastighet som kan löpas utan att laktatet hastigt ackumuleras i blodet. Om ett sådant test skall kunna användas till att förutse sin tävlingsfart, eller för att hitta rätt hastighet för så kallad tröskelträning, förutsätts det att löpbandslöpning och löpning på fast underlag är likvärdigt. Syftet med denna studie var att jämföra löpbandslöpning och löpning på fast underlag, avseende blodlaktat (Hla), hjärtfrekvens (HF) och skattat ansträngning (RPE), med utgångspunkt från ett laktattröskeltest utfört på löpband. Finns det skillnader i löpning på ett rullband jämfört med löpning på ett fast underlag (banlöpning)?</p><p>Metod</p><p>Nio frivilliga försökspersoner, sju män och två kvinnor (20-39 år, m=26,8, SD=6,6), som alla var mycket vana löpare med gedigen träningsbakgrund, genomförde först ett laktattröskeltest på löpband. Med utgångspunkt från den individuella laktattröskelhastigheten (12,5-19,5 km/h, m=17,05, SD=2,15) genomfördes därefter två identiska träningspass (5x1000m, med 60 sek vila) i tröskelfart, på fast underlag (200m inomhusbana), respektive på löpband. Halva försöksgruppen genomförde passet först på löpband, och vice versa. Laktatprov togs efter varje enskild intervall och hjärtfrekvensen registrerades kontinuerligt var femte sekund. Ansträngningen i benmuskulatur, samt centralt i andningen, skattades med hjälp av Borgskalan (RPE) omedelbart efter varje avslutad 1000m-intervall.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Studien visade på signifikanta skillnader i blodlaktat och hjärtfrekvens mellan de båda underlagen. Den metaboliska belastningen på fast underlag var betydligt större. Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde dock upptäckas avseende RPE. Försiktighet bör vidtas vid överförandet av resultat som erhållits vid tester på löpband till löpning på fast underlag. Om träningens intensitet styrs med utgångspunkt från utfallet av ett tröskeltest utfört på löpband, bör hänsyn tas till att den metaboliska belastningen är större på fast underlag. Detta är särskilt viktigt om träning eller tävling avses bedrivas på en belastning nära laktattröskeln men utan att överstiga denna.</p> / <p>Background</p><p>Treadmill running has become an increasingly popular substitute for training purposes, especially in northern degrees of latitude (due to bad weather conditions during the winter). The treadmill is also an important ergometer for estimating performance and testing in a controlled environment. A blood lactate accumulation test is a test predominately executed on a treadmill. Such a test is performed to establish the speed (velocity) at the point where blood lactate production exceeds the ability of lactate clearance, or a maximum lactate steady state. In order to use such a test to predict race speed, or to find a correct pace for threshold training purposes, it is assumed that running on a treadmill and track is equivalent. Starting from a blood lactate accumulation test executed on a treadmill, the aims of this study were to compare treadmill and track running, with attention to heart rate (HF), blood lactate (Hla) and rated perceived exertion (RPE). Are there any differences in treadmill and track running?</p><p>Methodology</p><p>A total of nine runners (7 males and 2 females) participated voluntarily in the study. The subjects were all very experienced and well-trained runners (Age: 20-39 yrs., m=26.8, SD=6.6). Initially each subject accomplished a blood lactate accumulation test on a treadmill. The individual speed (12.5-19.5 km/h, m=17.05, SD=2.15), corresponding to the anaerobic threshold of each runner, respectively, was used as the starting point. Secondly, two identical training sessions (5x1000m, with 60-sec rest) were accomplished by each subject, both on the track (200m, indoor), and on a treadmill. Half the group of subjects carried out the first session on the track, and vice verse. Immediately after each 1000m-run, lactate in blood was sampled and the exertion in legs and breathing were rated, following the RPE/Borg-scale. The HF was recorded continuously every 5-seconds, throughout the sessions.</p><p>Results and conclusion</p><p>The results of the study indicate significant differences in Hla and HF. The metabolic stress was significantly higher on the track. However, no statistically significant differences were found regarding RPE. The study concludes that testing performed on a treadmill cannot perfectly be reproduced on the track. Any monitoring of training intensity on a track, based on results from blood lactate accumulation testing on a treadmill, should be carried out with caution. The athlete and coach should be aware that the metabolic stress is higher on track compared to treadmill running. This knowledge is particularly valuable for any athlete who aims to train, or compete, at levels close to the anaerobic threshold, but without running any risk of exceeding the lactate steady state.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Mitt syfte var att finna eventuella skillnader i träningseffekt mellan ren koncentrisk och excentrisk styrketräning. Jag har därmed utgått ifrån följande frågeställningar:</p><p>• Skiljer sig tung excentrisk och koncentrisk styrketräning åt i effekterna på styrkeprestationer i form av hopptest och styrketest?</p><p>• Skiljer sig effekterna av träningen åt mellan män och kvinnor?</p><p>Metod</p><p>Utifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en studie med ett antal testpersoner där de fick genomgå ett antal tester innan en träningsperiod och samma tester efter träningsperioden, som pågick i tio veckor. Hälften var kvinnor och hälften var män. Den ena gruppen tränade bara koncentriskt (KON) och den andra gruppen bara excentriskt (ECC).</p><p>Testerna som utfördes före och efter träningsperioden var: isometrisk styrketest, omkretsmätning av lårmuskulaturen, squat jump, counter movment jump, drop jump och benpress i släde.</p><p>Resultat</p><p>Det fanns en tendens att den excentriska träningsgruppen hade en ökning av sin omkrets efter träningen, medan den koncentriska inte visade en sådan tendens. I KON-gruppen har både män och kvinnor relativt stora förbättringar i drop jump, medan inga sådana förbättringar fanns i ECC. Benpresstestet uppvisade genomgående stora förbättring för alla testpersonerna i båda grupperna</p><p>Sammanfattningsvis visade resultaten från studien att koncentrisk och excentrisk träning inte skilde sig åt på ett tydligt sätt i de olika testerna. Det fanns heller inga stora skillnader i prestationsförändringar mellan män och kvinnor.</p><p>Slutsats</p><p>Det verkar som att tung styrketräning inte alltid hänger samman med prestationen i olika hopptest.</p> / C-uppsats 7 p vid Tränarprogrammet 1996-1998.

Bakgrund Löpning på rullband/löpband har blivit en allt vanligare ingrediens vid träning på nordliga breddgrader. Rullbandet är också en viktig ergometer som möjliggör att fysiskt arbete kan mätas under standardiserade former. Ett prestationstest som ofta utförs på löpband är ett så kallat laktattröskeltest. Testet går ut på att finna den brytpunkt när laktatproduktionen överträffar förmågan att omsätta eller transportera bort bildad laktat, det vill säga den högsta konstanta hastighet som kan löpas utan att laktatet hastigt ackumuleras i blodet. Om ett sådant test skall kunna användas till att förutse sin tävlingsfart, eller för att hitta rätt hastighet för så kallad tröskelträning, förutsätts det att löpbandslöpning och löpning på fast underlag är likvärdigt. Syftet med denna studie var att jämföra löpbandslöpning och löpning på fast underlag, avseende blodlaktat (Hla), hjärtfrekvens (HF) och skattat ansträngning (RPE), med utgångspunkt från ett laktattröskeltest utfört på löpband. Finns det skillnader i löpning på ett rullband jämfört med löpning på ett fast underlag (banlöpning)? Metod Nio frivilliga försökspersoner, sju män och två kvinnor (20-39 år, m=26,8, SD=6,6), som alla var mycket vana löpare med gedigen träningsbakgrund, genomförde först ett laktattröskeltest på löpband. Med utgångspunkt från den individuella laktattröskelhastigheten (12,5-19,5 km/h, m=17,05, SD=2,15) genomfördes därefter två identiska träningspass (5x1000m, med 60 sek vila) i tröskelfart, på fast underlag (200m inomhusbana), respektive på löpband. Halva försöksgruppen genomförde passet först på löpband, och vice versa. Laktatprov togs efter varje enskild intervall och hjärtfrekvensen registrerades kontinuerligt var femte sekund. Ansträngningen i benmuskulatur, samt centralt i andningen, skattades med hjälp av Borgskalan (RPE) omedelbart efter varje avslutad 1000m-intervall. Resultat och slutsats Studien visade på signifikanta skillnader i blodlaktat och hjärtfrekvens mellan de båda underlagen. Den metaboliska belastningen på fast underlag var betydligt större. Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde dock upptäckas avseende RPE. Försiktighet bör vidtas vid överförandet av resultat som erhållits vid tester på löpband till löpning på fast underlag. Om träningens intensitet styrs med utgångspunkt från utfallet av ett tröskeltest utfört på löpband, bör hänsyn tas till att den metaboliska belastningen är större på fast underlag. Detta är särskilt viktigt om träning eller tävling avses bedrivas på en belastning nära laktattröskeln men utan att överstiga denna. / Background Treadmill running has become an increasingly popular substitute for training purposes, especially in northern degrees of latitude (due to bad weather conditions during the winter). The treadmill is also an important ergometer for estimating performance and testing in a controlled environment. A blood lactate accumulation test is a test predominately executed on a treadmill. Such a test is performed to establish the speed (velocity) at the point where blood lactate production exceeds the ability of lactate clearance, or a maximum lactate steady state. In order to use such a test to predict race speed, or to find a correct pace for threshold training purposes, it is assumed that running on a treadmill and track is equivalent. Starting from a blood lactate accumulation test executed on a treadmill, the aims of this study were to compare treadmill and track running, with attention to heart rate (HF), blood lactate (Hla) and rated perceived exertion (RPE). Are there any differences in treadmill and track running? Methodology A total of nine runners (7 males and 2 females) participated voluntarily in the study. The subjects were all very experienced and well-trained runners (Age: 20-39 yrs., m=26.8, SD=6.6). Initially each subject accomplished a blood lactate accumulation test on a treadmill. The individual speed (12.5-19.5 km/h, m=17.05, SD=2.15), corresponding to the anaerobic threshold of each runner, respectively, was used as the starting point. Secondly, two identical training sessions (5x1000m, with 60-sec rest) were accomplished by each subject, both on the track (200m, indoor), and on a treadmill. Half the group of subjects carried out the first session on the track, and vice verse. Immediately after each 1000m-run, lactate in blood was sampled and the exertion in legs and breathing were rated, following the RPE/Borg-scale. The HF was recorded continuously every 5-seconds, throughout the sessions. Results and conclusion The results of the study indicate significant differences in Hla and HF. The metabolic stress was significantly higher on the track. However, no statistically significant differences were found regarding RPE. The study concludes that testing performed on a treadmill cannot perfectly be reproduced on the track. Any monitoring of training intensity on a track, based on results from blood lactate accumulation testing on a treadmill, should be carried out with caution. The athlete and coach should be aware that the metabolic stress is higher on track compared to treadmill running. This knowledge is particularly valuable for any athlete who aims to train, or compete, at levels close to the anaerobic threshold, but without running any risk of exceeding the lactate steady state.

Syfte och frågeställningar Mitt syfte var att finna eventuella skillnader i träningseffekt mellan ren koncentrisk och excentrisk styrketräning. Jag har därmed utgått ifrån följande frågeställningar: • Skiljer sig tung excentrisk och koncentrisk styrketräning åt i effekterna på styrkeprestationer i form av hopptest och styrketest? • Skiljer sig effekterna av träningen åt mellan män och kvinnor? Metod Utifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en studie med ett antal testpersoner där de fick genomgå ett antal tester innan en träningsperiod och samma tester efter träningsperioden, som pågick i tio veckor. Hälften var kvinnor och hälften var män. Den ena gruppen tränade bara koncentriskt (KON) och den andra gruppen bara excentriskt (ECC). Testerna som utfördes före och efter träningsperioden var: isometrisk styrketest, omkretsmätning av lårmuskulaturen, squat jump, counter movment jump, drop jump och benpress i släde. Resultat Det fanns en tendens att den excentriska träningsgruppen hade en ökning av sin omkrets efter träningen, medan den koncentriska inte visade en sådan tendens. I KON-gruppen har både män och kvinnor relativt stora förbättringar i drop jump, medan inga sådana förbättringar fanns i ECC. Benpresstestet uppvisade genomgående stora förbättring för alla testpersonerna i båda grupperna Sammanfattningsvis visade resultaten från studien att koncentrisk och excentrisk träning inte skilde sig åt på ett tydligt sätt i de olika testerna. Det fanns heller inga stora skillnader i prestationsförändringar mellan män och kvinnor. Slutsats Det verkar som att tung styrketräning inte alltid hänger samman med prestationen i olika hopptest. / C-uppsats 7 p vid Tränarprogrammet 1996-1998.

Inledning Det är inte alltid lätt att som förälder till elitaktiva idrottsungdomar, hitta balansen mellan att vara engagerad i sitt barns idrottande och samtidigt inte utsätta sitt barn för negativ press. Trots denna svårighet finns det många bra idrottsföräldrar som är engagerade och inte utsätter sitt barn för press. Utan föräldrarnas insats skulle barn- och ungdomsidrotten knappt finnas, för det föräldrarna gör, inte bara för sina barn utan även för klubben, är väldigt viktigt. Föräldrarna skjutsar till träningar och matcher, de betalar utrustningen och medlemsavgifter, samt ställer upp och jobbar med olika saker för att samla ihop pengar till laget. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att kartlägga elitsatsande ungdomars inställning till föräldraengagemang. Frågeställningar: 1. Vad innebär föräldraengagemang för elitaktiva ungdomar? 2. Anser elitaktiva ungdomar att föräldrarna är engagerade i deras idrottande? Metod Denna studie bygger på både intervjuer och enkäter. Anledningen till varför vi valde att både använda enkäter och intervjuer i vårt arbete är för att vi med enkäterna ville kartlägga hur föräldraengagemanget ser ut och med intervjuerna ville vi fördjupa oss i ämnet. Tre intervjuer genomfördes på elitaktiva idrottsungdomar som studerar på Igelstavikens Idrottsgymnasium. 80 webbenkäter skickades även ut till elever på Stockholms Idrottsgymnasium. Resultat Resultaten visar att föräldraengagemang för elitaktiva ungdomar innebär att föräldrarna skjutsar till träning och match, är stöttande genom att fråga hur det har gått på träningen och matchen, samt att de alltid ställer upp, oavsett om det går bra eller dåligt. Dessutom visar resultaten att de flesta ungdomarna tycker och vill att deras föräldrar ska vara engagerade i deras idrottande, inte minst när det kommer till match. Det viktigaste med föräldraengagemang är att föräldrarna tror på sitt barn, speciellt vid tillfällen när ingen annan gör det. Slutsats Majoriteten av de tillfrågade tycker att deras föräldrar är engagerade i deras idrottande, främst genom att de kör till och från träningar/matcher, kolla på matcherna, stötta, peppa och fråga hur det gått på träningar/matcher. Majoriteten av de tillfrågade vill även att deras föräldrar ska vara engagerade i idrottandet, främst genom att komma och kolla på matcher, vilket visar att de då är engagerade och att de bryr sig. Även om föräldraengagemang på många sätt är positivt och bra, kan det även förekomma en del negativt. Tolkat från svaren, vill föräldrarna sitt barns bästa men ibland kan det gå för långt då föräldrarna så gärna vill att deras barn ska lyckas med sitt idrottande. I de fallen utsätter föräldrarna sitt barn för press.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka transpersoners upplevelse av idrott, mer precistexkludering och inkludering. Uppsatsens frågeställning är: Hur upplever transpersonerexkludering och inkludering inom idrotten? Metod Studien utgår från en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vi intervjuade tvåtranspersoner som varit eller är aktiva inom idrott. En fenomenologisk inspirerad metodansatshar använts i studien vars teoretiska utgångspunkter är genusteori och queerteori. Resultat Resultaten visar att transpersoner upplever både exkludering och inkludering inom idrottenoch att transpersoner står inför en komplex och jobbig utmaning för att få idrotta under sintransformering. Slutsats Idrotten behöver utveckla sin förståelse och kunskap inom ämnet för att skapa en merinkluderande idrott för transpersoner. Vidare forskning är nödvändigt för att nå ökad kunskapoch tydligare riktlinjer för en mer jämställd idrottsvärld.

<p>Syfte & Frågeställningar</p><p>Syftet med detta projekt är att undersöka vilken bakgrund en tränare i svenska idrottsföreningar förväntas ha i framtiden.</p><p>Målsättningen är att kartlägga vilken typ av krav och förväntningar som kommer att finnas på framtidens anställda tränare inom svenska idrottsföreningar.</p><p>Utifrån ovan syfte och målsättning skall projektet ge svar på följande två frågeställningar:</p><ul><li>Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar?</li><li>Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha på anställda tränare avseende utbildningsnivå och professionsgrad?</li></ul> / Studentuppsats i kursen Projektledarskap & Omvärldsanalys vt 2010 på GIH.

<p>Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning?</p><p>Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter. Träningen bedrevs med hög grad av kontroll genom licensierade instruktörer och kvalitativa teknikanalyser.</p><p>Vi har även intervjuat upphovsmännen till MAQ och andra specialister inom de olika delkapaciteterna i syfte att öka vår förståelse för MAQ och de bakomliggande biomekaniska faktorerna.</p><p>Resultat: Interventionsgruppen visade inga förbättringar i spänst mätt genom CMJ och CMJa. Däremot fann vi signifikanta förbättringar i : sprint 5 meter (0,07 sekunder), sprint 10 meter (0,07 sekunder), koordination testat genom Harres test (0,91 sekunder), balans vänster ben testat genom Solectest (16,79 sek), rörlighet testat genom Sit & Reach (13,14 centimeter.)</p><p>Slutsats: Efter åtta veckors träning med MAQ-metoden har unga fotbollspelare förbättrat sin prestation i koordination, acceleration, rörlighet och balans. Det är för dem, liksom för handbollspelare, viktiga delkapaciteter som kan påverka deras totala prestation i fråga om spelet och förmodligen också minska risken för skador.</p><p>Till stor del anser vi att vi funnit biomekaniska förklaringar som till stor del har att göra med samspelet mellan muskel och nervsystem, samt förmågan att utvärdera utfallet av rörelsers resultat.</p>

Syfte &amp; Frågeställningar Syftet med detta projekt är att undersöka vilken bakgrund en tränare i svenska idrottsföreningar förväntas ha i framtiden. Målsättningen är att kartlägga vilken typ av krav och förväntningar som kommer att finnas på framtidens anställda tränare inom svenska idrottsföreningar. Utifrån ovan syfte och målsättning skall projektet ge svar på följande två frågeställningar: Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar? Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha på anställda tränare avseende utbildningsnivå och professionsgrad? / Studentuppsats i kursen Projektledarskap & Omvärldsanalys vt 2010 på GIH.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning? Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter. Träningen bedrevs med hög grad av kontroll genom licensierade instruktörer och kvalitativa teknikanalyser. Vi har även intervjuat upphovsmännen till MAQ och andra specialister inom de olika delkapaciteterna i syfte att öka vår förståelse för MAQ och de bakomliggande biomekaniska faktorerna. Resultat: Interventionsgruppen visade inga förbättringar i spänst mätt genom CMJ och CMJa. Däremot fann vi signifikanta förbättringar i : sprint 5 meter (0,07 sekunder), sprint 10 meter (0,07 sekunder), koordination testat genom Harres test (0,91 sekunder), balans vänster ben testat genom Solectest (16,79 sek), rörlighet testat genom Sit &amp; Reach (13,14 centimeter.) Slutsats: Efter åtta veckors träning med MAQ-metoden har unga fotbollspelare förbättrat sin prestation i koordination, acceleration, rörlighet och balans. Det är för dem, liksom för handbollspelare, viktiga delkapaciteter som kan påverka deras totala prestation i fråga om spelet och förmodligen också minska risken för skador. Till stor del anser vi att vi funnit biomekaniska förklaringar som till stor del har att göra med samspelet mellan muskel och nervsystem, samt förmågan att utvärdera utfallet av rörelsers resultat.