Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att genom systematisk observation undersöka hur en ungdomsfotbollstränare använder sig av beteenden som är överensstämmande med Enhanced Guided Discovery (EGD) och Teaching Games for Understanding (TGfU) i sin tränarroll under träning. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser fördelningen ut för tränaren med instruktionsbeteenden, feedback och frågetekniker? Hur stor del av träningen går åt till aktiviteter i training form respektive playing form? Metod Metoden som användes var en systematisk deltagande observation. Observationen gjordes i realtid och följde en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS) (Cushion, Harvey, Muir &amp; Nelson 2012, s. 201ff.; Partington &amp; Cushion 2011). Denna modifierade version innehåller 22 tränarbeteenden som rör instruktioner, frågetekniker, feedback, tystnad och övriga beteenden. Tränaren som observerades var huvudtränare för ett akademilag i fotboll för pojkar (11 år). Två pilotstudier genomfördes, och sedan observerades fem träningstillfällen till den här studien. Resultat Tränaren använde sig i högre grad av frågetekniker än av instruktionsbeteenden. Majoriteten av feedbacken var specifik och positiv, men mycket generell feedback samt korrigerande feedback förekom även. Feedback registrerades vid fler tillfällen än instruktioner och frågetekniker tillsammans. Större delen av träningarna spenderades i training form än i playing form. Slutsats Tränaren använder sig till stor del av beteenden som överensstämmer med EGD och TGfU. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur framstående juniorfotbollsspelare, i karriärövergången mellan junior- och seniorverksamhet, psykologiskt självreglerar. Självreglering består av koncepten planering, monitorering, ansträngning, self-efficacy, reflektion och utvärdering som delas in i tre cykliska faser: förberedelsefasen, prestationsfasen och reflektionsfasen. De frågeställningar som skall hjälpa att besvara syftet är: (1) Hur förbereder sig en juniorfotbollsspelare inför ett träningspass? (2)  Hur tänker, känner och agerar en juniorfotbollsspelare i relation till självregleringens prestationsfas? (3) Hur reflekterar och utvärderar en juniorfotbollsspelare sin prestation efter ett träningspass? Metod Studien innehåller en blandmetodik, där en enkätundersökning användes för att urskilja goda informatörer för tillhandahållandet av för syftet relevant information. Urvalet var 20 stycken juniorfotbollsspelare födda mellan 1995-1996 från två olika föreningar, där tre spelare ur varje förening sedermera intervjuades. Intervjuundersökningen genomfördes med hjälp av intervjuformen the standardized open-ended interview. I enkätanalysen räknades respondenternas olika medelvärden, standardavvikelser och räckvidder ut för var och ett av självreglerings olika koncept. Resultat Enkätundersökningens resultat visade att båda föreningarnas respondenter uppvisade högst värde inom konceptet ansträngning. Resultaten från intervjuundersökningen indikerar att deltagarna brister i sin fulla förståelse och tillämpning av de psykologiska färdigheter tillhörande förberedelsefasen och prestationsfasen, vilket karakteriserar deras resonemang i reflektionsfasen. Slutsats Analysen är att deltagarna är medvetna om sin egen påverkan på prestationen och resultatet, dock saknar de (teoretisk) kunskap som skulle möjliggöra en mer frekvent tillämpning och systematisering av de psykologiska färdigheter de använder sig av. Eftersom deltagarna har svårt att se vad, varför och hur deras psykologiska färdigheter fungerar, har de svårt att regelbundet omsätta dessa psykologiska färdigheter till prestationshöjande åtgärder.   Nyckelord: självreglering, karriärövergångar, fotboll, juniorfotbollsspelare, blandmetodik

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera hur en fotbollstränare i en ungdomsakademi bedriver fotbollsträning utifrån de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lärande samt starkare självbestämmande motivation. Detta leder till följande frågeställningar: * Hur stor del av träningar med syfte att utveckla spelförståelse, taktik och teknik ägnas åt övningar som är isolerade respektive funktionella? * Hur stor del av träningstiden ägnas åt paus/samling och effektiv träningstid? * Är tränarens arbetssätt präglat av EGD vid inlärning av spelförståelse och teknik? Metod I studien medverkar en tränare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrån den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrån Stenling (2013). Observationerna är utförda i realtid och omfattar fem träningspass med akademitränaren. Akademitränaren var cirka 26 år och har genomgått utbildningen UEFA B, spelarna i laget akademitränaren ansvarade för var cirka 14 år gamla under studien. Resultat Tidfördelningen under träningarna var till playing forms fördel. Då denna träningsaktivitet, inklusive samlingar och pauser, upptog 81,2 % av träningstiden totalt. Effektiv träningstid upptar 65,5 % av träningstiden, effektiv tid i playing form upptar 49,9 %. Akademitränarens beteende präglades utöver, ”tystnad-fokus på träning” och ”organiserande”, av frågetekniker och positiv feedback, både generell och specifik. Detta medför att akademitränarens arbetssätt och metodik präglas av EGD. Slutsats Akademitränarens arbetssätt är influerat av teorierna TGfU och EGD. Genom detta arbetssätt kan tränaren, enligt teorierna, skapa förutsättningar för långsiktig utveckling samt spelarens förmåga att hantera pressade situationer. Dessutom ger det även ökad möjlighet att stärka den självbestämmande motivationen hos enskilda spelare enligt SDT. I ett verkligt perspektiv kan studien användas som exempel på hur TGfU och EGD används praktiskt.

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur svenska elittränare i fotboll tränar taktik med en analytisk utgångspunkt från ekologisk dynamik och den pedagogik/metodik den förespråkar (icke-linjär pedagogik och constraints-led approach). Frågeställningar <ul type="disc">Arbetar tränarna enligt principerna inom icke-linjär pedagogik (rörelsevariation, representativ övningsdesign och perception-aktion)? Vilka främjande och begränsande faktorer utifrån constraints-led approach tar tränarna hänsyn till samt påverkar medvetet? Har tränarna i svensk elitfotboll kunskap om icke-linjär pedagogik, constraints-led approach och ekologisk dynamik? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på hur tränarna genomförde taktisk träning och om det var i enlighet med ramverket ekologisk dynamiks nyckelprinciper. Deltagarna var fem manliga tränare från Allsvenskan som innehöll UEFA PRO. Två pilotintervjuer genomfördes. Innan intervjuerna informerades intervjupersonerna om de etiska huvudkraven och gav sitt samtycke. Datainsamling gjordes via transkribering och analyserades efteråt genom en tematisk innehållsanalys. Resultat Enligt intervjuunderlaget visar det sig att tränarna till stor grad arbetar med principerna inom icke-linjär pedagogik, däremot skiljer sig deras åsikter sig med hur de praktiserar. Trots att tränarna medvetet inte använder sig av constraints-led approach så säger resultatet att de använder de sig av olika främjande och begränsande faktorer i sin övningsdesign, främst uppgiftsfaktorer. Det framkom även andra faktorer som påverkar de beslut som spelarna fattar på plan såsom de individuella faktorerna. Ingen av deltagarna har någon djupare förståelse om icke-linjär pedagogik, constraints-led approach eller ekologisk dynamik. Slutsats De åsikter och argument som framfördes under studien var en kombination av praktisk erfarenhet på svensk elitnivå och utbildning som tränarna genomgått. Det går att argumentera för att icke-linjär pedagogik och constraints-led approach är ett relevant pedagogiskt ramverk för taktisk träning på svensk elitnivå.

<p>Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning?</p><p>Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter. Träningen bedrevs med hög grad av kontroll genom licensierade instruktörer och kvalitativa teknikanalyser.</p><p>Vi har även intervjuat upphovsmännen till MAQ och andra specialister inom de olika delkapaciteterna i syfte att öka vår förståelse för MAQ och de bakomliggande biomekaniska faktorerna.</p><p>Resultat: Interventionsgruppen visade inga förbättringar i spänst mätt genom CMJ och CMJa. Däremot fann vi signifikanta förbättringar i : sprint 5 meter (0,07 sekunder), sprint 10 meter (0,07 sekunder), koordination testat genom Harres test (0,91 sekunder), balans vänster ben testat genom Solectest (16,79 sek), rörlighet testat genom Sit & Reach (13,14 centimeter.)</p><p>Slutsats: Efter åtta veckors träning med MAQ-metoden har unga fotbollspelare förbättrat sin prestation i koordination, acceleration, rörlighet och balans. Det är för dem, liksom för handbollspelare, viktiga delkapaciteter som kan påverka deras totala prestation i fråga om spelet och förmodligen också minska risken för skador.</p><p>Till stor del anser vi att vi funnit biomekaniska förklaringar som till stor del har att göra med samspelet mellan muskel och nervsystem, samt förmågan att utvärdera utfallet av rörelsers resultat.</p>

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning? Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter. Träningen bedrevs med hög grad av kontroll genom licensierade instruktörer och kvalitativa teknikanalyser. Vi har även intervjuat upphovsmännen till MAQ och andra specialister inom de olika delkapaciteterna i syfte att öka vår förståelse för MAQ och de bakomliggande biomekaniska faktorerna. Resultat: Interventionsgruppen visade inga förbättringar i spänst mätt genom CMJ och CMJa. Däremot fann vi signifikanta förbättringar i : sprint 5 meter (0,07 sekunder), sprint 10 meter (0,07 sekunder), koordination testat genom Harres test (0,91 sekunder), balans vänster ben testat genom Solectest (16,79 sek), rörlighet testat genom Sit &amp; Reach (13,14 centimeter.) Slutsats: Efter åtta veckors träning med MAQ-metoden har unga fotbollspelare förbättrat sin prestation i koordination, acceleration, rörlighet och balans. Det är för dem, liksom för handbollspelare, viktiga delkapaciteter som kan påverka deras totala prestation i fråga om spelet och förmodligen också minska risken för skador. Till stor del anser vi att vi funnit biomekaniska förklaringar som till stor del har att göra med samspelet mellan muskel och nervsystem, samt förmågan att utvärdera utfallet av rörelsers resultat.

No description available.

No description available.

No description available.