Syfte och frågeställningar Denna studie har för avsikt att undersöka effekterna av ett sprintträningsprogram på 16 åriga fotbollsspelare. Frågeställningen är: Kommer ett träningsprogram i form av sprinter med tungt motstånd ge effekt på en 16 årig fotbollsspelares sprint- samt hoppförmåga? Metod 21 stycken manliga fotbollsspelare från en breddverksamhet på ungdomsnivå deltog. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper, där ena gruppen tilldelades och bli kontrollgrupp (KG) och den andra träningsgrupp (TG) som skulle utföra träningsprogrammet. Studien pågick under 8 veckor där vecka 1 och vecka 8 avsattes till för- och eftertester. Testerna som utfördes var 30-meter sprint, ”counter movement jump” (CMJ), ”squat jump” (SJ) samt ”standing long jump” (SLJ). TG utförde ett träningsprogram beståendes av resisted sprint trianing (RST) med väldigt tung belastning två gånger i veckan. Träningarna utfördes under ordinarie träningstid och pågick under en period på sex veckor vilket motsvarar 12 träningstillfällen totalt. KG deltog i den vanliga fotbollsträningen under samma period. Resultat Träningsprogrammet gav TG en signifikativ effekt på alla sprintintervaller förutom 0-20 meter (0-5m: p = 0,005; 0-10m: p = 0,009; 0-15m: p = 0,005; 0-20m: p = 0,074; 0-30m: p = 0,017). KG fick ingen signifikant effekt förutom på intervallen 0-5 meter då de försämrades signifikant (p = 0,024). På hopptesterna fick TG en signifikant förbättring på samtliga tester (SLJ: p = 0,032; SJ: p = 0,009; CMJ: p = 0,005). KG visades inte få någon signifikativ effekt på någon av de tre testerna. Slutsats Denna studie har visat att ett träningsprogram beståendes utav RST med väldigt tung belastning har en positiv effekt på både sprintförmågan och hoppförmågan hos fotbollsspelare på ungdomsnivå. Den kan däremot inte redogöra för hur träningsprogrammet bör utformas för att få en optimal effekt då mer forskning krävs kring ämnet.

<h1>Sammanfattning</h1><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag.</p><p>Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?</p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Studien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare. All data sparades och sammanställdes elektroniskt. Samtliga tränares svar fördes in i programmet SPSS med vilket databehandlingen genomfördes.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Resultatet visar att dryga hälften av tränarna som svarade arbetar som specialiserade målvaktstränare. Majoriteten av lagen tränar 2-3 gånger i veckan och då mellan 60-90 minuter. Sexton av arton lag som svarade tränar specifik målvakts träning 1-3 gånger i veckan. Huvudparten av lagen tränar specifik målvaktsträning mellan 30-60 minuter. De viktigaste att träna på för målvakter är, enligt tränarna, <em>Spelträning</em>. Efter kom <em>Greppträning, Fysisk träning, Förflyttningar</em> och <em>Inlägg/Upphoppsteknik</em>. Färre än hälften av tränarna arbetar med säsongsplaneringar. Resultatet visar att de som inte gör så också har lägre fotbollsrelaterad utbildning. Färre än hälften har en utbildningsplan för sina målvakter.</p><p><strong><em>Diskussion</em></strong></p><p>Stockholmsfotbollen behöver utbildade målvaktstränare med engagemang för målvaktsträning. Klubbar och lagen behöver se över eller skapa en utbildningsplan för sina målvakter. Ett samarbete mellan spelarnas skola och klubbarna kan optimera spelarnas tid för skola, träning och det sociala livet.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag. Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm? Metod Studien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare. All data sparades och sammanställdes elektroniskt. Samtliga tränares svar fördes in i programmet SPSS med vilket databehandlingen genomfördes. Resultat Resultatet visar att dryga hälften av tränarna som svarade arbetar som specialiserade målvaktstränare. Majoriteten av lagen tränar 2-3 gånger i veckan och då mellan 60-90 minuter. Sexton av arton lag som svarade tränar specifik målvakts träning 1-3 gånger i veckan. Huvudparten av lagen tränar specifik målvaktsträning mellan 30-60 minuter. De viktigaste att träna på för målvakter är, enligt tränarna, Spelträning. Efter kom Greppträning, Fysisk träning, Förflyttningar och Inlägg/Upphoppsteknik. Färre än hälften av tränarna arbetar med säsongsplaneringar. Resultatet visar att de som inte gör så också har lägre fotbollsrelaterad utbildning. Färre än hälften har en utbildningsplan för sina målvakter. Diskussion Stockholmsfotbollen behöver utbildade målvaktstränare med engagemang för målvaktsträning. Klubbar och lagen behöver se över eller skapa en utbildningsplan för sina målvakter. Ett samarbete mellan spelarnas skola och klubbarna kan optimera spelarnas tid för skola, träning och det sociala livet.

Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka hur svenska elittränare resonerar kring periodisering och taktikens roll inom periodiseringen. Frågeställning 1. Hur implementerar svenska elittränare periodisering av taktik? 2. När implementerar svenska elittränare periodisering av taktik? Metod Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer som undersökte komplexa samband kring hur tränare prioriterade och periodiserade sin taktik kopplat till belastning på bästa sätt. Urvalet av tränare baserades på huvudtränare från Allsvenskan och Superettan. Urvalet är baserat på tränare som tros ha god kunskap om syftet och frågeställningarna. Tränarna informerades om de etiska huvudkraven och gav senare sitt samtycke. Intervjuerna baserades på en standardiserad intervjuguide och frågorna ställdes så öppet som möjligt för att få ett rikare innehåll. Det genomfördes intervjuer med fem tränare. Datan analyserades genom transkribering. Från transkribering skapades huvudteman utifrån liknande svar från flera tränare. Datan har analyserats och författarna är medvetna om att resultat har tolkats och reflekterats genom författarnas tidigare erfarenheter och detta medverkar till subjektivitet. Resultat Resultatet visade på 5 olika teman. Periodisering som verktyg, men inte som absolut sanning Periodisering av fysik och mentala förmågor används som modell för att i första hand klara av att spela fotboll och träna enligt arbetssätt på optimalt sätt för att a) undvika skador b) träna så likt matchen så ofta som möjligt. Däremot beskriver tränarna en vardag där spelare inte alltid är mottagliga eller dagar under säsongen där modellen behöver anpassas till rådande förutsättningar för dagen. Spelarnas mottaglighet/mental periodisering Spelarnas mentala välbefinnande och mottaglighet för träning anses centralt för att tränarna ska få ut maximalt av instruktioner eller taktiska direktiv i träning. Taktiken är övergripande Tränarna ville ha en träning som förbereder spelarna för match, tränarna ville träna som laget ska uppträda taktiskt i match för att få maximal överföring mellan träning och match. Taktiken fanns alltid med i träningen. Periodernas olika krav Tränarna förklarade att olika perioder hade olika krav och målsättningar. Försäsongen består mycket att förbereda inför säsongen, men där man också har tid att taktiskt förbereda för tävlingssäsong. Tävlingssäsong karaktäriserades av att allt fokus låg på nästa match. Eftersäsongen var den period då mottagligheten från spelaren var låg så taktik jobbades i stort sett aldrig med. Eftersäsongsplan Här framkom varierande resultat där tränarna hade olika filosofi kring vad eftersäsong skulle innehålla. Slutsats Matchen står alltid i fokus för periodisering av taktik. Balansen mellan att få ut maximal effekt av sin taktiska träning samt träna spelarnas beslut och aktioner så matchlikt som möjligt utgjorde olika prioriteringar vid olika tidpunkt. Vidare beskriver tränarna mottagligheten och förmågan att ta emot och omsätta instruktioner vid träning som viktig faktor kopplat till när man valde att implementera sin taktik i träning.

Syfte &amp; Frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka hur sprint- och hoppförmåga kan påverkas av ett sex veckors plyometriskt träningsprogram på unga fotbollsspelare i U17-Allsvenskan Norra. Studiens frågeställning var: Ger ett kortsiktigt träningsprogram i form av plyometrisk träning någon effekt på ungdomsspelares sprint (0-5 m, 0-15 m, 0-30 m), CMJ och trehopptest? Metod 16 fotbollsspelare från U17-Allsvenskan Norra deltog i studien. Plyometrigruppen (PG) följde ett träningsupplägg baserat på en vetenskaplig studie av Váczi et al. (2013) där varje träningspass utfördes innan den schemalagda fotbollsträningen. Kontrollgruppen (KG) fortsatte träna fotboll i vanlig ordning enligt lagets ordinarie träningsupplägg. Träningsprogrammet bestod av unilaterala och bilaterala plyometriska rörelser. Två testtillfällen förekom dessutom i studien där spelarna testades i sprint, CMJ och trehopptest före och efter träningsprocessen. Resultat PG förbättrade sin hopphöjd med 9,1 % medan KG visade på ingen signifikant skillnad efter träningsperioden. Hopplängden  förbättrades hos PG med 4,2 % medan KG visade ingen signifikant skillnad vid eftertesterna. Ingen signifikant skillnad i utveckling mellan grupperna förelåg i sprintförmåga. Slutsats Studien visar att plometrisk träning ger effekt på hoppförmåga hos unga fotbollsspelare under tävlingssäsong efter ett kortsiktigt träningsprogram. Ytterligare forskning behöver dock göras under en längre träningsperiod där den plyometriska träningen kombineras  med snabbhetsträning för att utveckla båda egenskaperna på bästa möjliga vis.

Syfte Studiens övergripande syfte är att undersöka om fotbollstränare för herrlag på elitnivå i Sverige försöker skapa en inre motivation hos sina spelare. Frågeställningar Hur får fotbollstränarna sina spelare att känna autonomi? Hur får fotbollstränarna sina spelar att ska känna sig kompetenta? Hur får fotbollstränarna sina spelare att känna tillhörighet? Metod Fem fotbollstränare på svensk elitnivå på herrsidan valdes ut då de ansågs inneha den erfarenhet och kompetens för att besvara studiens syfte. Dessa fem fotbollstränare intervjuades. Semistrukturerade intervjuer gjordes utifrån en intervjuguide. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Resultat Resultatet visade att tränarna fostrar en inre motivationskänsla hos sina spelare men att olika tränarfilosofier gör att de skapar autonomi, kompetens och tillhörighet på olika sätt. Autonomi uppnåddes genom att spelarna fick vara med och sätta individuella mål och bestämma över den individuella träningen. Tränarna utvärderade spelarnas kompetens genom videoanalyser och datastatistik från matcher, individuella samtal och genom feedback. Både individuell feedback och kollektiv feedback.  Genom att skapa en bra och trivsam miljö för spelarna och ett ärligt och rättvist ledarskap försöker tränarna få spelarna att känna en tillhörighet samt genom att resa tillsammans och göra aktiviteter utanför idrotten.  Slutsats Slutsatsen som drogs i denna studie var att tränarna försöker skapa en inre motivation men gör det på olika sätt. Ekonomiska resurser kan sätta vissa gränsen men den största faktorn till att de skapar inre motivation på olika sätt är att de har olika arbetssätt.

Syfte och frågeställningar – Syftet var att undersöka selektering inom ungdomsfotbollen i Stockholm. I synnerhet ville vi undersöka motiven och genomförandet av tidig selektering inom akademiverksamheter. Detta kan ligga till grund för att sprida kunskap om ämnet ochfå en större förståelse för selekteringarnas motiv, genomförande och problem.  Den här studiens frågeställningar är: - Vilka är motiven till tidig selektering?  - Hur genomförs selekteringen? - Vilka problem uppstår genom selekteringen? Metod – I detta arbete genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre fotbollstränare i föreningar som genomför tidiga selekteringar (i studien definierat som 10 år eller yngre). Intervjupersonerna var mellan 21–29 år gamla och hade varierad erfarenhet av akademiföreningar.  Resultat – Det framkom att målet med akademiverksamheterna anses vara att producera elitfotbollsspelare och att selekteringen är en viktig del i det. Motiven till selekteringen var att från en tidig ålder kunna forma spelarna samt att spelarna ska få träna med likasinnade. Selekteringsprocessens genomförande varierade mellan de olika föreningarna. Studien påvisade även av tränarna identifierade problem med deras selektering. Det innefattade hets från föräldrar och en konkurrenssituation med andra föreningar. Tränarna i studien vittnade även om en otydlighet, vilken innefattade avsaknad av vetenskapligt stöd och tydliga bedömningskriterier vid selektering. Slutsatser – De slutsatser som drogs var att det i akademierna i Stockholm inte finns ett gemensamt sätt att selektera på utan klubbarna jobbar på ett eget sätt i processen att selektera sina yngsta lag. Ytterligare slutsats var att det i föreningarnas selekteringsprocess medför flera olika problem och att denna process därför är i behov av vetenskaplig förankring.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka hur fotbollsklubbar i en region har inflytande över utbildningen på ett NIU-fotbollsgymnasium. • Påverkar intressen från olika fotbollsklubbar inom regionen utbildningen på NIU-fotbollsgymnasium? I sådana fall, på vilka sätt? • Hur beskriver lärare och elever relationen mellan fotbollsklubbar i det omgivande samhället och undervisningen inom NIU-fotbollsgymnasium? Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Fyra semistrukturerade intervjuerna genomfördes enskilt och hade som syfte att erhålla svar på studiens frågeställningar. Deltagarna i studien var en manlig och en kvinnlig elev som studerar sista året vid ett NIU-fotbollsgymnasium och två lärare som vartdera främst är ansvarig för manliga och kvinnliga elever vid NIU-utbildningen i fotboll. Intervjuerna genomfördes via videosamtal med deltagarna och transkriberades senare för en tematisk analys. Resultat Genom den tematiska analysen utmynnade fyra centrala teman för samspelet mellan klubbar och utbildningen. Dessa teman var: Positiv påverkan, Svårt att samarbeta med alla, Vikten av en elitsatsning och Skolans roll. Resultatet i den här studien bidrar med kunskap kring hur samverkan och påverkan mellan en NIU-fotbollsutbildning och fotbollsföreningar i en region kan se ut. Studien visar att två fotbollsklubbar samverkar med den undersökta skolan, och att fotbollsklubbarna påverkar åtminstone delar av den utbildning som bedrivs. Resultatet visar att både lärare och elever i denna studie har en väldigt positiv bild av samarbetet. Slutsats Denna studie visar på att nära samarbeten mellan NIU-gymnasium och fotbollsklubbar inom samma region kan existera på ett av lärare och elever upplevt väl fungerande sätt. Det framkommer av både lärare och elever i studien att undervisningen i vissa hänseenden anpassas efter samarbetsklubbarna. Lärarna vid den undersökta skolan uttrycker en medvetenhet om att skolan har det bestämmande ordet men så länge ramarna och direktiven från Skolverket följs ser lärarna inga problem med att fotbollsföreningar tillåts påverka. Alla deltagare i studien bekräftar dock att det i realiteten är svårt att avgöra vilka som faktiskt bestämmer mest, skolan eller fotbollsföreningarna. Studien skapar en intressant fråga för framtida forskning om vilka som egentligen har mest makt över undervisningen på NIU-gymnasium. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med att stärka lagsammahållningen i distriktslag för flickor ser ut idag, samt belysa potentiella möjligheter och utmaningar med lagsammanhållning i lag som ses vid relativt få tillfällen. Frågeställningarna är: Hur arbetar distriktslagstränare med att stärka lagsammanhållningen i distriktslag där spelarna samlas vid relativt få tillfällen? Upplever distriktslagstränarna att det finns några skillnader i arbetet med att skapa lagsammanhållning i distriktslag jämfört med klubblag? Vilka likheter och skillnader finns i arbetet med lagsammanhållning mellan distriktslag i fotboll och ishockey? Metod För att besvara syfte och frågeställningar utgår studien från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För analys av empirin genomfördes en tematisk analys med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Respondenterna i studien utgörs av sex distriktlagstränare vilka valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat Arbetssätten som distriktlagstränarna använder för att stärka lagsammanhållningen är relativt lika där aktiviteter och lekar är vanligt förekommande inslag. Den största skillnaden mellan distriktslag och klubblag upplevs vara bristen på tid vilket även samtliga distriktlagstränare lyfter som den största utmaningen i arbetet med att stärka lagsammanhållningen i distriktslag. Vissa olikheter mellan idrotterna framträder också, exempelvis gällande upplevt stöd från förbunden, där distriktlagstränarna inom fotbollen har större möjlighet att få stöd i lagsammanhållningsarbetet från förbundet. Slutsats Distriktlagstränarna visar på ett stort engagemang i frågan om lagsammanhållning och arbetet kring detta. Lagsammanhållningsarbetet prioriteras och distriktlagstränarna anser att det är en avgörande faktor i skapandet av ett välfungerande och högpresterande lag. Arbetet med lagsammanhållning i just distriktslag kopplas även samman med en rad olika utmaningar, där brist på både tid och riktlinjer upplevs vara de största svårigheterna. Oavsett utmaningar anser tränarna att det finns mycket att vinna på ett rigoröst arbete med lagsammanhållning. / Aim and research questions The aim of the study is to investigate how the work to strengthen team cohesion in district teams for girls looks like today as well as highlight potential opportunities and challenges with team cohesion in teams that meet on relatively few occasions. The research questions are: How do district team coaches work to strengthen team cohesion in district teams where the players meet on relatively few occasions? Do the district team coaches experience any differences in the work to create team cohesion in district teams compared to regular teams? What similarities and differences exist in the work with team cohesion between district teams in football and ice hockey?  Method To answer the aim and research questions, the study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. For analysis of the empirical data, a thematic analysis was carried out based on an abductive approach. The respondents in the study are six district team coaches who were selected through a strategic selection process. Results The approaches used by the district team coaches to strengthen team cohesion are relatively similar where activities and games are common features. The biggest difference between district teams and club teams is perceived to be lack of time, which is also highlighted as the biggest challenge in the work to strengthen team cohesion in district teams. Some differences between the sports also appear, for example regarding perceived support from the Swedish football- and ice hockey associations, where the district team coaches in football have a greater opportunity to receive support in the team cohesion work. Conclusion The district team coaches show great commitment to the issue of team cohesion. The team cohesion work is prioritized, and the district team coaches consider it to be a decisive factor in the creation of a well-functioning and high-performing team. However, team cohesion work, especially in district teams, is also linked to different challenges, where lack of time and guidelines are perceived to be the biggest ones. Regardless of the challenges, the coaches believe there is much to be gained by a rigorous team cohesion work.

Talent development has proven to be a complex journey, affected by a multitude of different factors surrounding an individual. To navigate this tricky road the fostering of intrinsic motivation is crucial, which can be affected by the player's environment. This study thus set out to explore contextual strengths and weaknesses of a football talent development environment (TDE) in Stockholm with a link to motivational theories. A qualitative approach was used in the form of a semi- structured interview guide. Three players from a team situated in Stockholm were interviewed regarding the perceived quality of their TDE. An inductive analysis revealed contextual strength regarding a holistic view of the player and a development of resilience, and potential weakness regarding development of focus. Overall the study provided insights in contextual strength and weakness in a Stockholm situated football TDE. / Talangutveckling har visat sig vara en komplex resa, påverkad av en mängd olika faktorer som omger en individ. För att navigera denna knepiga väg är fostran av en inre motivation av stor betydelse, som kan påverkas av individens utvecklingsmiljö. Denna studie syftade därför till att utforska kontextuella styrkor och svagheter hos en fotbollstalang utvecklingsmiljö (TDE) i Stockholm genom motivationsteorier. En kvalitativ ansats användes i form av en semistrukturerad intervjuguide. Tre spelare från ett lag beläget i Stockholm intervjuades angående den upplevda kvaliteten på sin TDE. En induktiv analys avslöjade kontextuell styrka gällande en holistisk syn på spelaren och utvecklingen av motståndskraft, samt potentiell svaghet gällande utvecklingen av fokus. Övergripande sett gav studien insikter om kontextuell styrka och svaghet i en Stockholmsbaserad utvecklingsmiljö.