<h1>Sammanfattning</h1><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag.</p><p>Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?</p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Studien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare. All data sparades och sammanställdes elektroniskt. Samtliga tränares svar fördes in i programmet SPSS med vilket databehandlingen genomfördes.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Resultatet visar att dryga hälften av tränarna som svarade arbetar som specialiserade målvaktstränare. Majoriteten av lagen tränar 2-3 gånger i veckan och då mellan 60-90 minuter. Sexton av arton lag som svarade tränar specifik målvakts träning 1-3 gånger i veckan. Huvudparten av lagen tränar specifik målvaktsträning mellan 30-60 minuter. De viktigaste att träna på för målvakter är, enligt tränarna, <em>Spelträning</em>. Efter kom <em>Greppträning, Fysisk träning, Förflyttningar</em> och <em>Inlägg/Upphoppsteknik</em>. Färre än hälften av tränarna arbetar med säsongsplaneringar. Resultatet visar att de som inte gör så också har lägre fotbollsrelaterad utbildning. Färre än hälften har en utbildningsplan för sina målvakter.</p><p><strong><em>Diskussion</em></strong></p><p>Stockholmsfotbollen behöver utbildade målvaktstränare med engagemang för målvaktsträning. Klubbar och lagen behöver se över eller skapa en utbildningsplan för sina målvakter. Ett samarbete mellan spelarnas skola och klubbarna kan optimera spelarnas tid för skola, träning och det sociala livet.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag. Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm? Metod Studien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare. All data sparades och sammanställdes elektroniskt. Samtliga tränares svar fördes in i programmet SPSS med vilket databehandlingen genomfördes. Resultat Resultatet visar att dryga hälften av tränarna som svarade arbetar som specialiserade målvaktstränare. Majoriteten av lagen tränar 2-3 gånger i veckan och då mellan 60-90 minuter. Sexton av arton lag som svarade tränar specifik målvakts träning 1-3 gånger i veckan. Huvudparten av lagen tränar specifik målvaktsträning mellan 30-60 minuter. De viktigaste att träna på för målvakter är, enligt tränarna, Spelträning. Efter kom Greppträning, Fysisk träning, Förflyttningar och Inlägg/Upphoppsteknik. Färre än hälften av tränarna arbetar med säsongsplaneringar. Resultatet visar att de som inte gör så också har lägre fotbollsrelaterad utbildning. Färre än hälften har en utbildningsplan för sina målvakter. Diskussion Stockholmsfotbollen behöver utbildade målvaktstränare med engagemang för målvaktsträning. Klubbar och lagen behöver se över eller skapa en utbildningsplan för sina målvakter. Ett samarbete mellan spelarnas skola och klubbarna kan optimera spelarnas tid för skola, träning och det sociala livet.

Syfte: Syftet är att identifiera målvaktens involvering i spelet för ett elitsatsande U17-lag, samt analysera om ökat deltagande av målvakten i spelet statistiskt leder till fler respektive färre offensiva bollkontroller, målchanser, samt mål. Metod: Arbetet har genomförts utifrån en strukturerad empirianalys av formen icke- deltagande observationsstudie. Till analysen hade ett okomplicerat kodningsschema konstruerats. Datan analyserades utifrån fyra faktorer med utgångspunkt i målvaktens involvering vid uppbyggnadsspel. Efter bearbetning utfördes en tematisk analys på resultat för att identifiera liknande teman kopplat till målvaktens involvering. Empirin analyserades från programmet HUDL där samtliga 26 relevanta matcher från säsongen 2020 fanns tillhanda. Teori: Arbetets teoretiska ramverk är beslutsfattandeteorin. Den härstammar från decision field theory som utvecklats av Busemeyer och Townsend (1993) och är i grunden en spelteori. Resultat och slutsatser: Under säsongen avancerade laget till offensiv planhalva med bollkontroll 1050 gånger, vilket gav ett snittvärde på 40,4 gånger per match. Av dessa var målvakten direkt eller indirekt involverad i 44%. Laget avancerade ytterligare till sista offensiva tredjedel 596 gånger (22,9 i snitt) och samma siffra för målvakten var då 40%. Vidare var målvakten direkt eller indirekt involverade i 42% av lagets 313 (12 i snitt) målchanser och 28% av lagets 36 mål (1,4 i snitt) som utgick från uppbyggnadsspelet. Avslutningsvis fanns det även ett psykologiskt och positionsbaserat övertag som skapas av att involvera målvakten i spelet. Genom att använda målvakten som en extra mittback möjliggjordes minskade bolltapp, ökat bollinnehav, större kontroll av spelet och därigenom möjlighet att styra matchbilden. / Purpose: The purpose of this study is to identify the goalkeeper’s involvement in the game for an elite development U17-team, and to analyze if increased involvement of the goalkeeper in the game, statistically leads to more or fewer offensive ball controls, goal chances, and goals. Method: The study was performed based on a structured data analysis with a non- participation observational study. To the analysis, a simple coding scheme was created. The data analysis was based on four factors connected to the goalkeeper’s involvement during the initial play. After the processing, a thematic analysis was applied to the results with the purpose of identifying similar themes connected to the goalkeeper’s involvement. The data was analyzed from the program HUDL where all 26 relevant games from the 2020 season existed. Theory: The studies theoretical framework was decision-making theory. It is based on decision field theory which was developed by Busemeyer and Townsend (1993) which from the start is a game theory. Results and conclusion: During the season, the team advanced to the offensive half with ball control 1050 times, which indicated 40,4 on average per game. The goalkeeper was directly or indirectly involved in 44%. The team advanced to the last third of the field 596 times (22,9 on average) and the goalkeeper was involved 40%. Furthermore, the goalkeeper was directly or indirectly involved in 42% out of the teams 313 goal chances (12 on average) and 28% out of 36 goals (1,4 on average). There is also a psychological and position-based advantage being created by involving the goalkeeper in the game. By using the goalkeeper as an extra central defender, is enables less ball losses, increased possession, larger control of the game and thereby possibility to control the game structure.