<h1>Sammanfattning</h1><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag.</p><p>Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?</p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Studien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare. All data sparades och sammanställdes elektroniskt. Samtliga tränares svar fördes in i programmet SPSS med vilket databehandlingen genomfördes.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Resultatet visar att dryga hälften av tränarna som svarade arbetar som specialiserade målvaktstränare. Majoriteten av lagen tränar 2-3 gånger i veckan och då mellan 60-90 minuter. Sexton av arton lag som svarade tränar specifik målvakts träning 1-3 gånger i veckan. Huvudparten av lagen tränar specifik målvaktsträning mellan 30-60 minuter. De viktigaste att träna på för målvakter är, enligt tränarna, <em>Spelträning</em>. Efter kom <em>Greppträning, Fysisk träning, Förflyttningar</em> och <em>Inlägg/Upphoppsteknik</em>. Färre än hälften av tränarna arbetar med säsongsplaneringar. Resultatet visar att de som inte gör så också har lägre fotbollsrelaterad utbildning. Färre än hälften har en utbildningsplan för sina målvakter.</p><p><strong><em>Diskussion</em></strong></p><p>Stockholmsfotbollen behöver utbildade målvaktstränare med engagemang för målvaktsträning. Klubbar och lagen behöver se över eller skapa en utbildningsplan för sina målvakter. Ett samarbete mellan spelarnas skola och klubbarna kan optimera spelarnas tid för skola, träning och det sociala livet.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag. Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm? Metod Studien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare. All data sparades och sammanställdes elektroniskt. Samtliga tränares svar fördes in i programmet SPSS med vilket databehandlingen genomfördes. Resultat Resultatet visar att dryga hälften av tränarna som svarade arbetar som specialiserade målvaktstränare. Majoriteten av lagen tränar 2-3 gånger i veckan och då mellan 60-90 minuter. Sexton av arton lag som svarade tränar specifik målvakts träning 1-3 gånger i veckan. Huvudparten av lagen tränar specifik målvaktsträning mellan 30-60 minuter. De viktigaste att träna på för målvakter är, enligt tränarna, Spelträning. Efter kom Greppträning, Fysisk träning, Förflyttningar och Inlägg/Upphoppsteknik. Färre än hälften av tränarna arbetar med säsongsplaneringar. Resultatet visar att de som inte gör så också har lägre fotbollsrelaterad utbildning. Färre än hälften har en utbildningsplan för sina målvakter. Diskussion Stockholmsfotbollen behöver utbildade målvaktstränare med engagemang för målvaktsträning. Klubbar och lagen behöver se över eller skapa en utbildningsplan för sina målvakter. Ett samarbete mellan spelarnas skola och klubbarna kan optimera spelarnas tid för skola, träning och det sociala livet.

Aim The purpose of my study is to investigate how much resources and focus that are given to the education of goalkeepers on the upper secondary nationally approved sports programmes (NSP) What views do special sports education teachers have on goalkeeping training, and how this should be conducted? Is there access to educated goalkeeper coaches, and if so, how often are these available? Method The study is qualitative and the collection of empirical data is based on semi structured questions and answers received through mail contact and interviews via telephone. My study was based on a total sample where all 30 NSP with floorball in Sweden was contacted. In total, 26 of the surveyed schools participated. The theory of whole and part capacity training has been used as theoretical framework. Results The result shows that it is considered as a very important part of the training to carry out specific goalkeeper training. All schools also run specific strength and cardio training for goalkeepers. However, it is also apparent that there is considerable lack of expertise and resources in terms of educated goalkeeper coaches. In partly due to the lack of research on the goalkeepers’ specific requirements and capabilities, in part because of insufficient knowledge of how and why goalkeeper training should be conducted. There is also an absence of “knowledgeable” and educated goalkeeper coaches. It appears that even at upper secondary schools where there is access to a goalkeeper coach, the accessibility is minimal. The most decisive factor for the availability of goalkeeper coaches is considered to be the economical aspect. One option demanded from both players and coaches is educational material for the development and training for goalkeepers. Conclusions There is a consensus that specific training for goalkeepers, lead by specially educated coaches should be conducted. The results indicate that whole- and part capacity training is seen as the optimal training for specific positions as a goalkeeper. However, there is great discrepancy concerning how the training is actually conducted. In reality, there is very low availability of goalkeeper coaches, which is considered to be due to both lack of financial resources and also lack of skilled trainers. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att ta reda på hur mycket resurser och fokus som läggs på utbildning av målvakter på nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) Vilken uppfattning har lärare i specialidrott om målvaktsträning, och hur denna ska bedrivas? Finns det tillgång till utbildad målvaktstränare, och i så fall hur ofta finns de(n) tillgänglig(a)? Metod Studien är kvalitativ. Empirin är insamlad med hjälp av semistrukturerade frågeställningar via mailkontakt och telefonintervju. Urvalet till min studie baseras på ett totalt urval, där jag kontaktade samtliga 30 NIU med innebandy i Sverige. Totalt svarade 26 av de 30 tillfrågade skolorna. Som teoretiskt ramverk har helhets- och delkapacitetsteorin använts. Resultat Resultatet visar att det anses som en väldigt viktigt del i utbildningen att bedriva specifik målvaktsträning. Samtliga skolor bedriver också specifik styrke- och konditions träning för målvakterna. Det framgår att det är stor brist på kompetens och resurser vad gäller utbildade målvaktstränare. Dels saknas tidigare forskning på just målvakters krav och kapaciteter, dels kunskap om hur och varför målvaktsträning bör bedrivas, men det är även brist på ”kunniga” och utbildade målvaktstränare. Det framgår också att, även där det finns målvaktstränare så är tillgängligheten minimal. Den mest avgörande faktorn för tillgängligheten av målvaktstränare anses den ekonomiska aspekten vara. Ett alternativ som efterfrågas både från aktiva och från tränare är utvecklings- och utbildningsmaterial för just målvakter. Slutsats Det råder enighet om att det bör bedrivas specifik träning för målvakter med specialutbildade tränare. I studiens resultat framkommer att, för just de specifika positioner som en innebandymålvakt har, ses en helhets- och delkapacitetsträning som en optimal träning. Det föreligger dock en stor diskrepans mot hur träningen faktiskt bedrivs. I praktiken är det väldigt låg tillgänglighet på målvaktstränare, vilket anses bero på dels brist på ekonomiska resurser, dels brist på kunniga tränare.