Denna studie gjordes i syftet att undersöka ögats funktioner i en ishockeymålvakts uppgift att rädda puckar. Mer specifikt att undersöka vilka ögonfunktioner som är viktiga för en ishockeymålvakt och hur dessa funktioner kan tränas. Studien gjordes genom intervjuer med två olika respondentgrupper. Den ena gruppen bestod av experter inom ämnet och den andra gruppen bestod av målvakter i SHL. Studiens resultat blev att en målvakt inte kan följa pucken med skarp syn. Detta beror på de fysiologiska begränsningar ögon- och huvudrörelser har för att hinna följa med i puckens hastighet. Istället uppfattas puckens bana i det perifera synfältet. Då detta är fallet framkom också vikten av att samla visuell information om skottet innan det har avlossats. Begreppet Quiet Eye var en viktig funktion i detta läge. Det innebär fixeringen ögonen gör på ett område där en aktion kommer ske inom idrott. Träningsmetoderna för detta är inte bevisade men åsikter framkom om att utmana uppfattningsförmågan i målvaktens periferi. Detta kunde bland annat göras genom användning av vita puckar.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder. Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten. Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar. I vissa typer av ekobrott förekommer ett användande av bulvaner, målvakter, lagerbolag och generalfullmakter. En bulvan är en person som utåt uppträder i eget namn, men som egentligen företräder en huvudman. En målvakt är en person som både formellt och reellt tar över en rörelse för att avveckla den och även ta det straffrättsliga ansvaret. Ett lagerbolag är ett färdigt aktiebolag som kan inneha allt från F-skattesedel till bankkonto som säljs för att underlätta en bolagsbildning. En generalfullmakt är en fullmakt som ger någon oinskränkt behörighet att företräda ett bolag. Alla dessa medel används för att kringgå lagen. Penningtvätt är i Sverige inte straffbart som ett enskilt brott, istället finns straffrättsbestämmelserna i BrB 9 kap. 6 a § om penninghäleri. Penningtvätt går ut på att dölja ursprunget till de tillgångar som förvärvats genom brottslighet. 2009 trädde en ny penningtvättslag i kraft som bygger till stor del på EU:s tredje penningdirektiv. I och med den nya lagen kom fler verksamhetsutövare att omfattas, bl.a. lagerbolagsbildare. Lagen reglerar att företagarna skall kontrollera sina kunder och deras avseenden. Utbildning och information om penningtvätt är även det lagreglerat. Under de senaste åren har även regelförenklingar som skall göra det lättare för företagare att driva sitt företag samt effektivisering av de brottsförebyggande myndigheternas arbetssätt och samverkan gjorts.  Regelförenklingar som gjorts är bl.a. att revisionsplikten för mindre företag är borttagen samt att aktiekapitalet har minskats. Det har även blivit lättare för företag att erhålla en F-skattesedel. Företagarna som blivit intervjuade har däremot en annan uppfattning av lagstiftningen. De tycker alla att det är bra att den finns, men bara när det gäller större affärer. De flesta känner till lagen men de säger att den inte efterlevs särskilt bra och att tillsynsmyndigheterna inte har särskilt bra tillsyn. Vissa av dem har manualer för hur olika situationer skall hanteras och vilka rutiner som finns i företaget, men dessa är bara framställda för att kunna visa upp för myndigheterna och inget som används. Det är viktigt för bolagsbildarna att upprätthålla sina rykten och därför görs ofta inga ordentliga kontroller av köparens identitet eller av huvudmannens verkliga identitet. Företagarna som köpt lagerbolag känner av myndigheternas ökade insatser och tror att det skrämt iväg många brottslingar men gjort dem som är kvar mer professionella. De säger även att myndigheternas insatser har gjort att de lär byta bolag oftare vilket i sin tur lett till en ökad försäljning av lagerbolag. De är alla också överens om att antal brott och oseriösa bolag kommer att öka med slopad revisionsplikt och sänkt aktiekapital. Vid intervjuerna med fem stycken företag som omfattas av reformen om frivillig revision framkommer att det finns större risk för oavsiktliga fel om man inte har en revisor. Även att tillförlitligheten för företag sjunker utan en revisor, men samtidigt tycker de kostnaden är för hög i proportion till nyttan. De bokförare som intervjuats säger att ett seriöst företag tar längre tid på sig att planera innan man bildar ett bolag och behovet av ett färdigt lagerbolag blir då inte akut. De menar att lagerbolag främst nyttjas av oseriösa företagare. De säger också att bokförare oftast har en närmare relation till företagen än vad en revisor har. De har därför alltid koll på om företaget företräds av en målvakt eller inte. De är alla positiva till försäljning av lagerbolag och regelförenklingar för företagare. Vi har även gjort intervjuer med två skatterådgivare under falska förutsättningar. Under intervjuerna påstod vi oss vara företagare som behövde hjälp med penningtvätt. Detta var inget problem för någon av dem utan de kom med förslag på hur vi skulle gå till väga utan att begära någon som helst identifikation. Undersökning vi gjort visar att problemet med ekobrott och penningtvätt är långt ifrån löst. Ett effektivare samarbete mellan polisen, finanspolisen, SKV, EBM, Bolagsverket och Svensk Handel skulle förbättra bekämpningen av ekobrott. Även införandet av en ny nämnd för att öka tillsynen av bolagsbildare som står direkt under Bolagsverket hade varit två steg på vägen mot bekämpningen av ekobrott.

Aim The purpose of my study is to investigate how much resources and focus that are given to the education of goalkeepers on the upper secondary nationally approved sports programmes (NSP) What views do special sports education teachers have on goalkeeping training, and how this should be conducted? Is there access to educated goalkeeper coaches, and if so, how often are these available? Method The study is qualitative and the collection of empirical data is based on semi structured questions and answers received through mail contact and interviews via telephone. My study was based on a total sample where all 30 NSP with floorball in Sweden was contacted. In total, 26 of the surveyed schools participated. The theory of whole and part capacity training has been used as theoretical framework. Results The result shows that it is considered as a very important part of the training to carry out specific goalkeeper training. All schools also run specific strength and cardio training for goalkeepers. However, it is also apparent that there is considerable lack of expertise and resources in terms of educated goalkeeper coaches. In partly due to the lack of research on the goalkeepers’ specific requirements and capabilities, in part because of insufficient knowledge of how and why goalkeeper training should be conducted. There is also an absence of “knowledgeable” and educated goalkeeper coaches. It appears that even at upper secondary schools where there is access to a goalkeeper coach, the accessibility is minimal. The most decisive factor for the availability of goalkeeper coaches is considered to be the economical aspect. One option demanded from both players and coaches is educational material for the development and training for goalkeepers. Conclusions There is a consensus that specific training for goalkeepers, lead by specially educated coaches should be conducted. The results indicate that whole- and part capacity training is seen as the optimal training for specific positions as a goalkeeper. However, there is great discrepancy concerning how the training is actually conducted. In reality, there is very low availability of goalkeeper coaches, which is considered to be due to both lack of financial resources and also lack of skilled trainers. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att ta reda på hur mycket resurser och fokus som läggs på utbildning av målvakter på nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) Vilken uppfattning har lärare i specialidrott om målvaktsträning, och hur denna ska bedrivas? Finns det tillgång till utbildad målvaktstränare, och i så fall hur ofta finns de(n) tillgänglig(a)? Metod Studien är kvalitativ. Empirin är insamlad med hjälp av semistrukturerade frågeställningar via mailkontakt och telefonintervju. Urvalet till min studie baseras på ett totalt urval, där jag kontaktade samtliga 30 NIU med innebandy i Sverige. Totalt svarade 26 av de 30 tillfrågade skolorna. Som teoretiskt ramverk har helhets- och delkapacitetsteorin använts. Resultat Resultatet visar att det anses som en väldigt viktigt del i utbildningen att bedriva specifik målvaktsträning. Samtliga skolor bedriver också specifik styrke- och konditions träning för målvakterna. Det framgår att det är stor brist på kompetens och resurser vad gäller utbildade målvaktstränare. Dels saknas tidigare forskning på just målvakters krav och kapaciteter, dels kunskap om hur och varför målvaktsträning bör bedrivas, men det är även brist på ”kunniga” och utbildade målvaktstränare. Det framgår också att, även där det finns målvaktstränare så är tillgängligheten minimal. Den mest avgörande faktorn för tillgängligheten av målvaktstränare anses den ekonomiska aspekten vara. Ett alternativ som efterfrågas både från aktiva och från tränare är utvecklings- och utbildningsmaterial för just målvakter. Slutsats Det råder enighet om att det bör bedrivas specifik träning för målvakter med specialutbildade tränare. I studiens resultat framkommer att, för just de specifika positioner som en innebandymålvakt har, ses en helhets- och delkapacitetsträning som en optimal träning. Det föreligger dock en stor diskrepans mot hur träningen faktiskt bedrivs. I praktiken är det väldigt låg tillgänglighet på målvaktstränare, vilket anses bero på dels brist på ekonomiska resurser, dels brist på kunniga tränare.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att studera rörelsemönster och ingripanden hos en Allsvensk toppklubbs herrfotbollsmålvakter under matcher säsongen 2013. Studien är en fallstudie av deskriptiv karaktär. Följande frågeställningar formulerades:  Vilka aktioner används av målvakter i försvars- respektive anfallsspel?  Vilka faktorer och aktioner är det som inverkar mest på målvakten i samband med insläppta mål? Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har videoinspelningar av målvakters agerande under matcher gjorts. Studien omfattade tre herrmålvakter i en Allsvensk toppklubb under säsongen 2013. Med hjälp av tidigare utförda studier och kontakt med olika aktörer, förbund, kommittéer samt individer, gavs möjligheten att skapa en struktur för vilka egenskaper och kapaciteter som skulle analyseras vid granskningen av de gjorda videoinspelningarna. För varje match studerades vilka och hur många aktioner målvakterna utfördes, både i försvars- och anfallsspel samt deras aktionstid. Dessutom analyserades målvakternas agerande i samband med insläppta mål. Resultat Den mest och minst förekommande försvarsaktionen var när målvakten hoppade i sidled (61,9 gånger/match) respektive gjorde en box (0,4 gånger/match). Vid anfallsaktioner var den mest och minst använda en utspark (13,4 gånger/match) respektive en inpass (2,4 gånger/match). Förhållandet mellan dessa två grupper visa att en match består utav 75 % försvarsaktioner och 25 % anfallsaktioner. De aktioner och faktorer som inverkade mest på målvakterna i samband med insläppta mål var dels missbedömningar av situationer som ledde till antingen ingen aktion alls eller till en felaktig aktion, dels långsamma förflyttningar som ledde till felaktiga aktioner. Slutsats Slutsatsen av studien är att fler matcher och betydligt fler målvakter måste ingå i en undersökning av detta slag för att resultaten skulle kunna ligga till grund för att skapa en kravprofil för fotbollsmålvakter.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka relationen mellan ungdomsmålvakters resultat i vanligt förekommande standardtester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet och deras prestation i matchlika aktioner. Syftet är också att undersöka om resultaten skiljer sig mellan målvakter i två olika ålderskategorier. Frågeställningar: Vad är korrelation mellan resultat i standardtester och matchlika aktioner? Skiljer sig resultaten mellan ungdomsmålvakter på U17 och U19 nivå? Metod För att svara på studiens frågeställningar skapades ett testbatteri innehållande fysiska tester designade för fotbollsmålvakter, utifrån deras rörelsemönster och aktioner (verklighetsnära tester), som jämförs med tester som används av dagens fotbollsklubbar (standardtester). Med hjälp av aktuellt forskningsläge tillsammans med information som mottagits från tränare och målvakter, utfördes 6 tester, på 15 målvakter, som registrerades med mätinstrument och höghastighetskameror. Resultatet analyserades med dubbelsidig t-test för att finna en statistisk signifikans mellan två åldersgrupper och Spearmans test för att finna en korrelation mellan standard- och verklighetsnära testerna. Resultat Resultatet från t-testet visade ingen signifikant skillnad mellan U17:s och U19:s målvakter på samtliga tester (p> 0,05). Spearmans test visade ingen statistiskt signifikant korrelation mellan testerna. Slutsats Både standard- och verklighetsnära testerna har sina fördelar men är syftet att utvärdera målvaktens fysiska kapacitet i matchlika situationer genom tester, bör dessa vara utformade utifrån målvaktens agerande under match. Enligt resultaten från denna studie visar detta att man inte enbart kan använda standardtester utan dessa bör kompletteras med tester specifikt utformade för måvakter. / Aim The aim of the study is to investigate the relationship between youth goalkeepers' results in commonly used standard tests that are intended to measure physical capacity and their performance in match-like actions. The purpose is also to investigate whether the results differ between goalkeepers in two different age categories. Research questions: What is the correlation between results in standard tests and match-like actions? Do the results differ between youth goalkeepers at U17 and U19 level? Method To answer the study's questions, a test battery was created containing physical tests designed for football goalkeepers based on their movement patterns and actions (match-like actions) compared to tests used by today's football clubs (standard tests). With the help of research, together with information we received from coaches and goalkeepers, 6 tests were designed and performed, on 15 goalkeepers, which were recorded with measuring instruments and high-speed cameras. The results were analyzed with two tailed t-test to find a statistical significance between the two age groups and Spearman's test to find a correlation between the standard and realistic tests. Results The results of the t-test show no significant difference between the U17 and U19 goalkeepers on all tests (p> 0.05). Spearman's test shows that there was no statistic significant correlation between the tests. Conclusions Both standard and realistic tests have their advantages, but if the purpose is to evaluate the goalkeeper's physical capacity in match-like actions through tests, should these be designed based on the goalkeeper's actions during the match. According to the results of this study, this shows that you should not just use standard tests, but these should be supplemented with tests specifically designed for goalkeepers.