No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att studera rörelsemönster och ingripanden hos en Allsvensk toppklubbs herrfotbollsmålvakter under matcher säsongen 2013. Studien är en fallstudie av deskriptiv karaktär. Följande frågeställningar formulerades:  Vilka aktioner används av målvakter i försvars- respektive anfallsspel?  Vilka faktorer och aktioner är det som inverkar mest på målvakten i samband med insläppta mål? Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har videoinspelningar av målvakters agerande under matcher gjorts. Studien omfattade tre herrmålvakter i en Allsvensk toppklubb under säsongen 2013. Med hjälp av tidigare utförda studier och kontakt med olika aktörer, förbund, kommittéer samt individer, gavs möjligheten att skapa en struktur för vilka egenskaper och kapaciteter som skulle analyseras vid granskningen av de gjorda videoinspelningarna. För varje match studerades vilka och hur många aktioner målvakterna utfördes, både i försvars- och anfallsspel samt deras aktionstid. Dessutom analyserades målvakternas agerande i samband med insläppta mål. Resultat Den mest och minst förekommande försvarsaktionen var när målvakten hoppade i sidled (61,9 gånger/match) respektive gjorde en box (0,4 gånger/match). Vid anfallsaktioner var den mest och minst använda en utspark (13,4 gånger/match) respektive en inpass (2,4 gånger/match). Förhållandet mellan dessa två grupper visa att en match består utav 75 % försvarsaktioner och 25 % anfallsaktioner. De aktioner och faktorer som inverkade mest på målvakterna i samband med insläppta mål var dels missbedömningar av situationer som ledde till antingen ingen aktion alls eller till en felaktig aktion, dels långsamma förflyttningar som ledde till felaktiga aktioner. Slutsats Slutsatsen av studien är att fler matcher och betydligt fler målvakter måste ingå i en undersökning av detta slag för att resultaten skulle kunna ligga till grund för att skapa en kravprofil för fotbollsmålvakter.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta ett första steg mot att skapa ett testbatteri, som objektivt kan mäta fotbollspelares tekniska prestationsförmåga med boll, samt konstruera en rad övningar som innefattar viktiga fotbolls-specifika tekniker och testa dessa övningars reliabilitet genom ”test-retest”. Syftet med studien var också att göra en jämförelse i prestation mellan varje spelares dominanta och icke-dominanta fot, från tillslagsövningar där båda fötterna används.   Metod: Tolv herrjuniorer (16-19 år) och sju damjuniorer (15-17 år) på elitnivå genomförde ett testbatteri bestående av totalt 21 övningar för mätning av de fotbollsspecifika teknikerna nick, mottagning, driva med boll samt tillslag. Åtta av männen (16-19 år) återgenomförde testbatteriet för utvärdering av testbatteriets reliabilitet. Korrelationen mellan vardera övningens testresultat från den första testomgången (test) och den andra testomgången (retest) bestämdes genom användandet av Pearsons korrelationskoefficienter (r). Skillnader i kvantifierad prestation mellan dominant och icke-dominant fot beräknades med hjälp av ett beroende t-test. Resultat: Fem av övningarna genererade signifikanta korrelationer mellan resultaten från de båda testomgångarna. Dessa övningar var: precisionsskott på stillaliggande boll med dominant fot (r=0,949), skotthastighet med dominant fot (r=0,734), mottagning med bröstkorgen av boll levererad i luften (r=0,743), samt övningarna rak sprint utan boll och rak sprint med boll där kvoten mellan de två sistnämnda övningarna visade på signifikant korrelation (r=0,805). I båda grupperna förelåg en signifikant skillnad i prestation mellan dominant och icke-dominant fot i övningarna; skotthastighet, långpass på marken samt upprepade tillslag. Herrjuniorerna uppvisade dessutom en signifikant skillnad i prestation i övningen skottprecision på studsande boll. Slutsats: Det ringa deltagareantalet gör att resultaten i studien bör tolkas med försiktighet. Studien visa dock att en objektiv utvärdering av flera fotbollsspecifika tekniker är möjlig och några av övningarna visade hög korrelation mellan test och retest. Då resultaten i vissa avseenden pekar på signifikanta skillnader i prestation mellan dominant och icke-dominant fot anser författarna att båda fötterna bör testas i utvärderingar av en spelares tekniska förmåga. / Abstract Aim: The aim of the study was to create and evaluate a test battery, which in an objective way could measure a group of soccer players’ technical performance, and further, to create a series of exercises, which incorporate important soccer-specific techniques, and test the exercises for reliability through “test-retest”. The aim of the study was also to make a comparison between dominant leg and non-dominant leg in exercises where both feet were being used. Method: Twelve male elite junior players (age 16-19) and seven women junior players (age 15-17) underwent a test battery consisting of a total of 21 exercises to measure the soccer-specific techniques of heading, controlling, running with the ball, and touch of the ball. Eight of the men (age 16-19) underwent the test battery again in order to evaluate the reliability of the test battery (”retest”). The correlation between each exercise’s test result from the first test session (”test”) and the second test session (“retest”) was determined by the use of Pearson’s correlation coefficients (r). The differences in quantified performance between dominant leg and second best foot non-dominant leg were calculated by the use of a paired t-test. Results: Five of the exercises showed significant correlation between the results from the two test sessions. These exercises were: dead ball precisionshot using best foot (r=0,949), shotspeed using best foot (r=0,734), controlling airborne ball with chest (r=0,743) and the exercises straight forward sprint without the ball and straight forward sprint with the ball from which the ratio between the two last mentioned exercises showed significant correlation (r=0,805). In both groups there were a significant difference in performance between best and second-best foot in the exercises of; shooting speed, ground long passing, and repeated touches. In addition, the male juniors showed a significant difference in performance in the exercise of shooting precision on bouncing ball. Conclusions: The low number of participants leads to the notion that the results of the study should be interpreted with precaution. The study however shows that an objective evaluation of several soccer-specific techniques is possible and that a couple of the exercises showed high correlation between ”test” and ”retest”. Since the results in some aspects point towards significant differences in performance between second-best foot and best foot, the authors’ opinion is that both feet should be tested in an evaluation of a soccer player’s technical ability.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka relationen mellan ungdomsmålvakters resultat i vanligt förekommande standardtester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet och deras prestation i matchlika aktioner. Syftet är också att undersöka om resultaten skiljer sig mellan målvakter i två olika ålderskategorier. Frågeställningar: Vad är korrelation mellan resultat i standardtester och matchlika aktioner? Skiljer sig resultaten mellan ungdomsmålvakter på U17 och U19 nivå? Metod För att svara på studiens frågeställningar skapades ett testbatteri innehållande fysiska tester designade för fotbollsmålvakter, utifrån deras rörelsemönster och aktioner (verklighetsnära tester), som jämförs med tester som används av dagens fotbollsklubbar (standardtester). Med hjälp av aktuellt forskningsläge tillsammans med information som mottagits från tränare och målvakter, utfördes 6 tester, på 15 målvakter, som registrerades med mätinstrument och höghastighetskameror. Resultatet analyserades med dubbelsidig t-test för att finna en statistisk signifikans mellan två åldersgrupper och Spearmans test för att finna en korrelation mellan standard- och verklighetsnära testerna. Resultat Resultatet från t-testet visade ingen signifikant skillnad mellan U17:s och U19:s målvakter på samtliga tester (p> 0,05). Spearmans test visade ingen statistiskt signifikant korrelation mellan testerna. Slutsats Både standard- och verklighetsnära testerna har sina fördelar men är syftet att utvärdera målvaktens fysiska kapacitet i matchlika situationer genom tester, bör dessa vara utformade utifrån målvaktens agerande under match. Enligt resultaten från denna studie visar detta att man inte enbart kan använda standardtester utan dessa bör kompletteras med tester specifikt utformade för måvakter. / Aim The aim of the study is to investigate the relationship between youth goalkeepers' results in commonly used standard tests that are intended to measure physical capacity and their performance in match-like actions. The purpose is also to investigate whether the results differ between goalkeepers in two different age categories. Research questions: What is the correlation between results in standard tests and match-like actions? Do the results differ between youth goalkeepers at U17 and U19 level? Method To answer the study's questions, a test battery was created containing physical tests designed for football goalkeepers based on their movement patterns and actions (match-like actions) compared to tests used by today's football clubs (standard tests). With the help of research, together with information we received from coaches and goalkeepers, 6 tests were designed and performed, on 15 goalkeepers, which were recorded with measuring instruments and high-speed cameras. The results were analyzed with two tailed t-test to find a statistical significance between the two age groups and Spearman's test to find a correlation between the standard and realistic tests. Results The results of the t-test show no significant difference between the U17 and U19 goalkeepers on all tests (p> 0.05). Spearman's test shows that there was no statistic significant correlation between the tests. Conclusions Both standard and realistic tests have their advantages, but if the purpose is to evaluate the goalkeeper's physical capacity in match-like actions through tests, should these be designed based on the goalkeeper's actions during the match. According to the results of this study, this shows that you should not just use standard tests, but these should be supplemented with tests specifically designed for goalkeepers.