Syfte och frågeställningar – Syftet var att undersöka selektering inom ungdomsfotbollen i Stockholm. I synnerhet ville vi undersöka motiven och genomförandet av tidig selektering inom akademiverksamheter. Detta kan ligga till grund för att sprida kunskap om ämnet ochfå en större förståelse för selekteringarnas motiv, genomförande och problem.  Den här studiens frågeställningar är: - Vilka är motiven till tidig selektering?  - Hur genomförs selekteringen? - Vilka problem uppstår genom selekteringen? Metod – I detta arbete genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre fotbollstränare i föreningar som genomför tidiga selekteringar (i studien definierat som 10 år eller yngre). Intervjupersonerna var mellan 21–29 år gamla och hade varierad erfarenhet av akademiföreningar.  Resultat – Det framkom att målet med akademiverksamheterna anses vara att producera elitfotbollsspelare och att selekteringen är en viktig del i det. Motiven till selekteringen var att från en tidig ålder kunna forma spelarna samt att spelarna ska få träna med likasinnade. Selekteringsprocessens genomförande varierade mellan de olika föreningarna. Studien påvisade även av tränarna identifierade problem med deras selektering. Det innefattade hets från föräldrar och en konkurrenssituation med andra föreningar. Tränarna i studien vittnade även om en otydlighet, vilken innefattade avsaknad av vetenskapligt stöd och tydliga bedömningskriterier vid selektering. Slutsatser – De slutsatser som drogs var att det i akademierna i Stockholm inte finns ett gemensamt sätt att selektera på utan klubbarna jobbar på ett eget sätt i processen att selektera sina yngsta lag. Ytterligare slutsats var att det i föreningarnas selekteringsprocess medför flera olika problem och att denna process därför är i behov av vetenskaplig förankring.

Bakgrund: För att undvika stora åldersskillnader inom idrottsföreningar och skolklasser, delas barn och ungdomar in i grupper baserat på kronologisk ålder. Trots att syftet med detta är att skapa lika och rättvisa villkor så kan det skilja upp till 12 månader i kronologisk ålder mellan individer, och ännu mer i biologisk ålder. Då individer födda tidigt på året har en större sannolikhet att ligga längre fram i sin biologiska utveckling kommer de erhålla fördelar i form av bland annat högre nivåer av styrka, snabbhet och kroppslängd, vilket i sin tur medför att de ses som mer talangfulla. Detta kallas för den relativa ålderseffekten (RAE) och får konsekvensen att individer födda sent på året har en lägre sannolikhet att fortsätta sina idrottskarriärer som seniorer.Metod: Denna studie jämförde RAE inom länder i Nordamerika, Europa samt Afrika. Undersökta idrotter var friidrott (N = 878) och fotboll (N = 266). Året delades upp i tredjedelar (tertiler: T1, T2, T3) inom alla världsdelar och sporter. Chi-två-test genomfördes på originaldatan och ANOVA-analyser gjordes efter genomförd Bootstrap.Resultat: Alla undersökta världsdelar samt idrotter uppvisade en signifikant RAE. Fördelningen mellan tertilerna såg olika ut beroende på världsdel och idrott, där Nordamerika hade den minst skeva fördelningen inom båda idrotterna medan Afrika uppvisade den största skillnaden mellan tertilerna i båda idrotter samt en omvänd RAE inom friidrott. Totalt fyra av sex undersökta grupper hade störst andel födda i T1.Konklusion: En traditionell RAE kan tydligt ses inom fotboll i Europa och Nordamerika, samt att kronologisk åldersindelning ses vara vanligt förekommande inom fotboll. Då friidrotten uppvisade en omvänd eller icke-linjär RAE, kan inga tydliga slutsatser dras gällande orsaken bakom detta. / Background: To avoid large age differences within sports clubs and school classes, children and youths are divided into groups based on chronological age. Although the purpose of this is to create equal and fair conditions, it can differ up to 12 months in chronological age between individuals, and even more in biological age. As individuals born early in the year are more likely to be late in their biological development, they will receive benefits such as higher levels of strength, speed and body length, which result in them being seen as more talented. This is called the relative age effect (RAE) and has the consequence that individuals born late in the year have a lower likelihood of continuing their careers as senior players.Method: This study compared RAE within countries of North America, Europe and Africa. Sports examined were athletics (N = 878) and football (N = 266). The year was divided into thirds (tertiles: T1, T2, T3) in all continents and sports. Chi-squared tests were performed on the original data and ANOVA-analyzes following the bootstrap.Results: All compared continents and sports showed a significant RAE. The distribution between the tertiles looked different depending on the continent and sport, where North America had the least skewed distribution in both sports while Africa showed the largest difference between tertiles in both sports and a reverse RAE in athletics. A total of four out of the six examined groups exhibited the largest proportion born in T1.Conclusion: A traditional RAE can be seen in football in Europe and North America, and chronological age division is common in football. As athletics showed a reversed or non-linear RAE, no conclusions can be drawn as to the cause behind this.