<p>Syfte och frågeställningar</p><p>En utvärdering efter OS i Sydney 2000 visade att coacherna inte klarade pressen. Därför ville SOK genom sitt stöd utveckla coacherna för att de aktiva i slutänden skulle kunna prestera bättre. Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), finansierade ett projekt, Coachprojektet, med syfte att svenska friidrottare skulle ta medaljer vid OS i Aten 2004. Denna studie avser att utvärdera upplevelsen hos de coacher som ingick i Coachprojektet. Frågeställningar som kommer att söka besvaras är: Uppfylldes Coachprojektets mål? Har Coachprojektet påverkat coachförmågan? Behöver coacher utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher? Vad gav projektet för effekter/konsekvenser?</p><p>Metod</p><p>Studien är kvalitativ till sin karaktär i intervjudelen och kvantitativ i enkätdelen. Informationen har samlats genom personliga intervjuer av 6 coacher och en projektledare inom Coachprojektet och en coach precis utanför projektet. Enkäterna har skickats ut till övriga deltagare i Coachprojektet(15 st) samt en coach strax utanför projektet. Totalt deltog 19 coacher och 4 övriga personer i Coach-projektet 2004. Studien planerades genom att internmaterial studerades. Informationen sammanställdes och därefter gjordes intervjuguider och enkäter, som delades upp i temaområden.</p><p>Resultat</p><p>Den teoretiska modell som använts för analys av intervjuerna är hierarkisk innehållsanalys och enkäternas resultat redovisas med deskriptiv analys. Redovisningen av informationen delades in i fyra kategorier: 1.SOK:s syfte och mål, 2. Coachprojektet i stora drag, 3. De fyra pelarna (Mästerskapskunskap, Coaching, Laganda, Mental styrka, som var Coachprojektets mål/innehåll),</p><p>4. Projektledaren. I kategori 1 ansåg coacherna att det var team-building, skapa mästerskapsskick-lighet samt utbilda coacherna med målet att få fler medaljer. I kategori 2 var upplevelsen till största delen positiv. I kategori 3 var coacherna överens om att Mästerskapskunskap och Coaching utvecklades mest. I den fjärde kategorin fick projektledaren positiv respons.</p><p>Diskussion/Slutsats</p><p>De coacher som fick störst framgång i OS i Aten, var mentalt förberedda inför och under OS, fokuserade och engagerade. De som inte lyckades uppfylla förväntningarna kan ha haft problem med fokus, engagemang och coachingproblem. När det gäller Coachprojektets mål, de fyra pelarna, är de uppfyllda enligt SFIF och SOK. Mina slutsatser är att coachförmågan har påverkats positivt genom Coachprojektet och coacherna behöver utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher. De största konsekvenserna och effekterna hos coacherna blev en ökning av mästerskapskunskap och coaching. Jämförelse med tidigare studier stärker dessa slutsatser.</p> / <p>Aim and Research Questions</p><p>An evaluation made after the Olympic Games in Sydney showed that the coaches didn´t handle the pressure very well. For this reason the Swedish Olympic Committee(SOK)gave their support to educate the coaches. The Swedish Athletics Association (SFIF) and SOK joined in a financial venture project, The Coach Project(TCP), aiming at medals for athletes in Athens 2004. This study intends to evaluate the coaches´ experiences of TCP. The research questions are: Did TCP reach it´s goals? Did TCP affect the coach ability? Do coaches need education like TCP to develop into better coaches? What effects and/or consequenses did the project have?</p><p>Method</p><p>The study is qualitative the interview part and quantitative in the survey part. The information is collected through personal interviews with 6 coaches and one project coordinator in TCP and one coach outside the project. The surveys were sent to the rest of the participants in TCP(15 coaches) and one coach outside the project. A total number of 19 coaches and 4 other persons participated in TCP 2004. This study was planned through studies of internal material. The information was summarized and resulted in an interview guide and a survey, and then divided into thematic areas.</p><p>Results</p><p>The theoretical model used in analysing the interviews is hierarchical content analysis and the results from the survey is presented by descriptive analysis. The results of the information were divided in four categories: 1. The Aim and intentions from SOK, 2. TCP in general, 3. The four corner stones, which were the goals/content of TCP, (Championships skills, Coaching, Team-building, Mental strength), 4. The project coordinator. In category 1, the coaches found that the aim was team-building, to create championship skills and to educate coaches with the aim to get more medals. In category 2, they had a positive experience. In category 3 the coaches agreed that the skills in dealing with championships and coaching developed most. In category 4 the project coordinator received positive reactions.</p><p>Conclusions</p><p>The most successful coaches in Athens, were mentally prepared before and during the Games, focu-sed and committed. Those who underperformed could have had problems with focus, commitment and coaching problems. SFIF and SOK found the goals of TCP, the four corner stones, have been reached. My conclusions are that the coach ability was affected positively through TCP and that coaches need similar education to develop. Coaches need, like the athletes, support and consultation to be effective in championships. The greatest consequenses and effects with the coaches, were an increase of championship skills and coaching. Comparative studies emphasizes these conclusions.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Löpning på rullband/löpband har blivit en allt vanligare ingrediens vid träning på nordliga breddgrader. Rullbandet är också en viktig ergometer som möjliggör att fysiskt arbete kan mätas under standardiserade former. Ett prestationstest som ofta utförs på löpband är ett så kallat laktattröskeltest. Testet går ut på att finna den brytpunkt när laktatproduktionen överträffar förmågan att omsätta eller transportera bort bildad laktat, det vill säga den högsta konstanta hastighet som kan löpas utan att laktatet hastigt ackumuleras i blodet. Om ett sådant test skall kunna användas till att förutse sin tävlingsfart, eller för att hitta rätt hastighet för så kallad tröskelträning, förutsätts det att löpbandslöpning och löpning på fast underlag är likvärdigt. Syftet med denna studie var att jämföra löpbandslöpning och löpning på fast underlag, avseende blodlaktat (Hla), hjärtfrekvens (HF) och skattat ansträngning (RPE), med utgångspunkt från ett laktattröskeltest utfört på löpband. Finns det skillnader i löpning på ett rullband jämfört med löpning på ett fast underlag (banlöpning)?</p><p>Metod</p><p>Nio frivilliga försökspersoner, sju män och två kvinnor (20-39 år, m=26,8, SD=6,6), som alla var mycket vana löpare med gedigen träningsbakgrund, genomförde först ett laktattröskeltest på löpband. Med utgångspunkt från den individuella laktattröskelhastigheten (12,5-19,5 km/h, m=17,05, SD=2,15) genomfördes därefter två identiska träningspass (5x1000m, med 60 sek vila) i tröskelfart, på fast underlag (200m inomhusbana), respektive på löpband. Halva försöksgruppen genomförde passet först på löpband, och vice versa. Laktatprov togs efter varje enskild intervall och hjärtfrekvensen registrerades kontinuerligt var femte sekund. Ansträngningen i benmuskulatur, samt centralt i andningen, skattades med hjälp av Borgskalan (RPE) omedelbart efter varje avslutad 1000m-intervall.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Studien visade på signifikanta skillnader i blodlaktat och hjärtfrekvens mellan de båda underlagen. Den metaboliska belastningen på fast underlag var betydligt större. Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde dock upptäckas avseende RPE. Försiktighet bör vidtas vid överförandet av resultat som erhållits vid tester på löpband till löpning på fast underlag. Om träningens intensitet styrs med utgångspunkt från utfallet av ett tröskeltest utfört på löpband, bör hänsyn tas till att den metaboliska belastningen är större på fast underlag. Detta är särskilt viktigt om träning eller tävling avses bedrivas på en belastning nära laktattröskeln men utan att överstiga denna.</p> / <p>Background</p><p>Treadmill running has become an increasingly popular substitute for training purposes, especially in northern degrees of latitude (due to bad weather conditions during the winter). The treadmill is also an important ergometer for estimating performance and testing in a controlled environment. A blood lactate accumulation test is a test predominately executed on a treadmill. Such a test is performed to establish the speed (velocity) at the point where blood lactate production exceeds the ability of lactate clearance, or a maximum lactate steady state. In order to use such a test to predict race speed, or to find a correct pace for threshold training purposes, it is assumed that running on a treadmill and track is equivalent. Starting from a blood lactate accumulation test executed on a treadmill, the aims of this study were to compare treadmill and track running, with attention to heart rate (HF), blood lactate (Hla) and rated perceived exertion (RPE). Are there any differences in treadmill and track running?</p><p>Methodology</p><p>A total of nine runners (7 males and 2 females) participated voluntarily in the study. The subjects were all very experienced and well-trained runners (Age: 20-39 yrs., m=26.8, SD=6.6). Initially each subject accomplished a blood lactate accumulation test on a treadmill. The individual speed (12.5-19.5 km/h, m=17.05, SD=2.15), corresponding to the anaerobic threshold of each runner, respectively, was used as the starting point. Secondly, two identical training sessions (5x1000m, with 60-sec rest) were accomplished by each subject, both on the track (200m, indoor), and on a treadmill. Half the group of subjects carried out the first session on the track, and vice verse. Immediately after each 1000m-run, lactate in blood was sampled and the exertion in legs and breathing were rated, following the RPE/Borg-scale. The HF was recorded continuously every 5-seconds, throughout the sessions.</p><p>Results and conclusion</p><p>The results of the study indicate significant differences in Hla and HF. The metabolic stress was significantly higher on the track. However, no statistically significant differences were found regarding RPE. The study concludes that testing performed on a treadmill cannot perfectly be reproduced on the track. Any monitoring of training intensity on a track, based on results from blood lactate accumulation testing on a treadmill, should be carried out with caution. The athlete and coach should be aware that the metabolic stress is higher on track compared to treadmill running. This knowledge is particularly valuable for any athlete who aims to train, or compete, at levels close to the anaerobic threshold, but without running any risk of exceeding the lactate steady state.</p>

Bakgrund Löpning på rullband/löpband har blivit en allt vanligare ingrediens vid träning på nordliga breddgrader. Rullbandet är också en viktig ergometer som möjliggör att fysiskt arbete kan mätas under standardiserade former. Ett prestationstest som ofta utförs på löpband är ett så kallat laktattröskeltest. Testet går ut på att finna den brytpunkt när laktatproduktionen överträffar förmågan att omsätta eller transportera bort bildad laktat, det vill säga den högsta konstanta hastighet som kan löpas utan att laktatet hastigt ackumuleras i blodet. Om ett sådant test skall kunna användas till att förutse sin tävlingsfart, eller för att hitta rätt hastighet för så kallad tröskelträning, förutsätts det att löpbandslöpning och löpning på fast underlag är likvärdigt. Syftet med denna studie var att jämföra löpbandslöpning och löpning på fast underlag, avseende blodlaktat (Hla), hjärtfrekvens (HF) och skattat ansträngning (RPE), med utgångspunkt från ett laktattröskeltest utfört på löpband. Finns det skillnader i löpning på ett rullband jämfört med löpning på ett fast underlag (banlöpning)? Metod Nio frivilliga försökspersoner, sju män och två kvinnor (20-39 år, m=26,8, SD=6,6), som alla var mycket vana löpare med gedigen träningsbakgrund, genomförde först ett laktattröskeltest på löpband. Med utgångspunkt från den individuella laktattröskelhastigheten (12,5-19,5 km/h, m=17,05, SD=2,15) genomfördes därefter två identiska träningspass (5x1000m, med 60 sek vila) i tröskelfart, på fast underlag (200m inomhusbana), respektive på löpband. Halva försöksgruppen genomförde passet först på löpband, och vice versa. Laktatprov togs efter varje enskild intervall och hjärtfrekvensen registrerades kontinuerligt var femte sekund. Ansträngningen i benmuskulatur, samt centralt i andningen, skattades med hjälp av Borgskalan (RPE) omedelbart efter varje avslutad 1000m-intervall. Resultat och slutsats Studien visade på signifikanta skillnader i blodlaktat och hjärtfrekvens mellan de båda underlagen. Den metaboliska belastningen på fast underlag var betydligt större. Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde dock upptäckas avseende RPE. Försiktighet bör vidtas vid överförandet av resultat som erhållits vid tester på löpband till löpning på fast underlag. Om träningens intensitet styrs med utgångspunkt från utfallet av ett tröskeltest utfört på löpband, bör hänsyn tas till att den metaboliska belastningen är större på fast underlag. Detta är särskilt viktigt om träning eller tävling avses bedrivas på en belastning nära laktattröskeln men utan att överstiga denna. / Background Treadmill running has become an increasingly popular substitute for training purposes, especially in northern degrees of latitude (due to bad weather conditions during the winter). The treadmill is also an important ergometer for estimating performance and testing in a controlled environment. A blood lactate accumulation test is a test predominately executed on a treadmill. Such a test is performed to establish the speed (velocity) at the point where blood lactate production exceeds the ability of lactate clearance, or a maximum lactate steady state. In order to use such a test to predict race speed, or to find a correct pace for threshold training purposes, it is assumed that running on a treadmill and track is equivalent. Starting from a blood lactate accumulation test executed on a treadmill, the aims of this study were to compare treadmill and track running, with attention to heart rate (HF), blood lactate (Hla) and rated perceived exertion (RPE). Are there any differences in treadmill and track running? Methodology A total of nine runners (7 males and 2 females) participated voluntarily in the study. The subjects were all very experienced and well-trained runners (Age: 20-39 yrs., m=26.8, SD=6.6). Initially each subject accomplished a blood lactate accumulation test on a treadmill. The individual speed (12.5-19.5 km/h, m=17.05, SD=2.15), corresponding to the anaerobic threshold of each runner, respectively, was used as the starting point. Secondly, two identical training sessions (5x1000m, with 60-sec rest) were accomplished by each subject, both on the track (200m, indoor), and on a treadmill. Half the group of subjects carried out the first session on the track, and vice verse. Immediately after each 1000m-run, lactate in blood was sampled and the exertion in legs and breathing were rated, following the RPE/Borg-scale. The HF was recorded continuously every 5-seconds, throughout the sessions. Results and conclusion The results of the study indicate significant differences in Hla and HF. The metabolic stress was significantly higher on the track. However, no statistically significant differences were found regarding RPE. The study concludes that testing performed on a treadmill cannot perfectly be reproduced on the track. Any monitoring of training intensity on a track, based on results from blood lactate accumulation testing on a treadmill, should be carried out with caution. The athlete and coach should be aware that the metabolic stress is higher on track compared to treadmill running. This knowledge is particularly valuable for any athlete who aims to train, or compete, at levels close to the anaerobic threshold, but without running any risk of exceeding the lactate steady state.

Syfte och frågeställningar En utvärdering efter OS i Sydney 2000 visade att coacherna inte klarade pressen. Därför ville SOK genom sitt stöd utveckla coacherna för att de aktiva i slutänden skulle kunna prestera bättre. Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), finansierade ett projekt, Coachprojektet, med syfte att svenska friidrottare skulle ta medaljer vid OS i Aten 2004. Denna studie avser att utvärdera upplevelsen hos de coacher som ingick i Coachprojektet. Frågeställningar som kommer att söka besvaras är: Uppfylldes Coachprojektets mål? Har Coachprojektet påverkat coachförmågan? Behöver coacher utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher? Vad gav projektet för effekter/konsekvenser? Metod Studien är kvalitativ till sin karaktär i intervjudelen och kvantitativ i enkätdelen. Informationen har samlats genom personliga intervjuer av 6 coacher och en projektledare inom Coachprojektet och en coach precis utanför projektet. Enkäterna har skickats ut till övriga deltagare i Coachprojektet(15 st) samt en coach strax utanför projektet. Totalt deltog 19 coacher och 4 övriga personer i Coach-projektet 2004. Studien planerades genom att internmaterial studerades. Informationen sammanställdes och därefter gjordes intervjuguider och enkäter, som delades upp i temaområden. Resultat Den teoretiska modell som använts för analys av intervjuerna är hierarkisk innehållsanalys och enkäternas resultat redovisas med deskriptiv analys. Redovisningen av informationen delades in i fyra kategorier: 1.SOK:s syfte och mål, 2. Coachprojektet i stora drag, 3. De fyra pelarna (Mästerskapskunskap, Coaching, Laganda, Mental styrka, som var Coachprojektets mål/innehåll), 4. Projektledaren. I kategori 1 ansåg coacherna att det var team-building, skapa mästerskapsskick-lighet samt utbilda coacherna med målet att få fler medaljer. I kategori 2 var upplevelsen till största delen positiv. I kategori 3 var coacherna överens om att Mästerskapskunskap och Coaching utvecklades mest. I den fjärde kategorin fick projektledaren positiv respons. Diskussion/Slutsats De coacher som fick störst framgång i OS i Aten, var mentalt förberedda inför och under OS, fokuserade och engagerade. De som inte lyckades uppfylla förväntningarna kan ha haft problem med fokus, engagemang och coachingproblem. När det gäller Coachprojektets mål, de fyra pelarna, är de uppfyllda enligt SFIF och SOK. Mina slutsatser är att coachförmågan har påverkats positivt genom Coachprojektet och coacherna behöver utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher. De största konsekvenserna och effekterna hos coacherna blev en ökning av mästerskapskunskap och coaching. Jämförelse med tidigare studier stärker dessa slutsatser. / Aim and Research Questions An evaluation made after the Olympic Games in Sydney showed that the coaches didn´t handle the pressure very well. For this reason the Swedish Olympic Committee(SOK)gave their support to educate the coaches. The Swedish Athletics Association (SFIF) and SOK joined in a financial venture project, The Coach Project(TCP), aiming at medals for athletes in Athens 2004. This study intends to evaluate the coaches´ experiences of TCP. The research questions are: Did TCP reach it´s goals? Did TCP affect the coach ability? Do coaches need education like TCP to develop into better coaches? What effects and/or consequenses did the project have? Method The study is qualitative the interview part and quantitative in the survey part. The information is collected through personal interviews with 6 coaches and one project coordinator in TCP and one coach outside the project. The surveys were sent to the rest of the participants in TCP(15 coaches) and one coach outside the project. A total number of 19 coaches and 4 other persons participated in TCP 2004. This study was planned through studies of internal material. The information was summarized and resulted in an interview guide and a survey, and then divided into thematic areas. Results The theoretical model used in analysing the interviews is hierarchical content analysis and the results from the survey is presented by descriptive analysis. The results of the information were divided in four categories: 1. The Aim and intentions from SOK, 2. TCP in general, 3. The four corner stones, which were the goals/content of TCP, (Championships skills, Coaching, Team-building, Mental strength), 4. The project coordinator. In category 1, the coaches found that the aim was team-building, to create championship skills and to educate coaches with the aim to get more medals. In category 2, they had a positive experience. In category 3 the coaches agreed that the skills in dealing with championships and coaching developed most. In category 4 the project coordinator received positive reactions. Conclusions The most successful coaches in Athens, were mentally prepared before and during the Games, focu-sed and committed. Those who underperformed could have had problems with focus, commitment and coaching problems. SFIF and SOK found the goals of TCP, the four corner stones, have been reached. My conclusions are that the coach ability was affected positively through TCP and that coaches need similar education to develop. Coaches need, like the athletes, support and consultation to be effective in championships. The greatest consequenses and effects with the coaches, were an increase of championship skills and coaching. Comparative studies emphasizes these conclusions.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka relationen mellan anaerob och aerob energiomsättning under 800 meterslöpning. Frågeställningarna var; (1) Hur ser fördelningen för de anaeroba och aerobaenergisystemen ut under 800 meterslöpning med mätningar genomförda på bana? (2) Finns det en korrelation mellan nyttjandegraden av VO2max vid vAT och fördelningen av de anaeroba och aeroba energisystemen under 800 meterslöpning, och i så fall hur illustrerardenna sig? (3) Finns det en korrelation mellan nyttjandegraden av Vamax under 800 meterslöpning och fördelningen av de anaeroba och aeroba energisystemen under 800 meterslöpning, och i så fall hur illustrerar denna sig? Metod Fem vältränade manliga deltagare ingick i undersökningen, åldern för dessa var mellan 18 till 41 år. Deltagarna genomförde totalt tre mätningar, de två första genomfördes i en inomhusfriidrottshall på en 200 meter lång rundbana och den tredje mätningen genomfördes på löpband i laboratorium. Det första testet var en submaximal mätning som genomfördes för att få ut ett samband mellan hastighet och VO2. Under andra mätningen sprang deltagarna ett 800 meter långt maxlopp, vilket utfördes för att få ut den totala syreförbrukningen samt den genomsnittliga hastigheten under 800 meter. Den tredje mätningen var ett VO2max somgenomfördes för att kunna beräkna nyttjandegraden av VO2max vid vAT samt %Vamax under 800 meter. Det som gör denna metodik unik är att det inte finns någon tidigare studie som har undersökt fördelningen av energisysmtem med båda de två första mätningarna på löparbana. Resultat Resultaten för fördelningen av energisystemen visade att medelvärdet för deltagarna var 23,6 % anaerobt respektive 76,4 % aerobt. Korrelationen mellan %VO2max vid vAT och fördelningskvoten visade ingen korrelation då p-värdet visade 0,406, vilket var över signifikansnivån. Även tredje frågeställningen visade att ingen korrelation kunde utläsas mellan nyttjandegraden av %Vamax under 800 meterslöpning och fördelningskvoten, då P-värdet beräknades till 0,365 vilket också var över signifikansnivån. Slutsats Studien har visat att desto högre hastighet en löpare håller under ett 800 meterslopp desto större blir den anaeroba andelen. Påståendet stämde endast överens för de uthållighetstränade deltagarna, således är det än så länge ovisst om resultaten är giltiga för fler grupper än uthållighetsidrottare.

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka friidrottares perfektionistiska tendenser utifrån könsskillnader och prestation.De huvudsakliga frågeställningarna är: • Finns det könsskillnader gällande perfektionism inom friidrott? • Har perfektionism något samband med friidrottsprestation? Metod Deltagarna i studien bestod av N= 160 svenska aktiva friidrottare (67st män och 93st kvinnor). Rekryteringen skedde med stöd av Friidrottsförbundet. Medelåldern på deltagarna var 16,9 år (en spridning mellan 15-20år). Deltagarna blev kontaktade för att delta i studien vid större, anordnade friidrottstävlingar under utomhussäsongen 2019. Datainsamlingen ha skett genom enkäter. Enkäten bestod av tre delar: bakgrundsfrågor, perfektionism och prestation. Perfektionism undersöktes med enkäten The Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport (MIPS; Stoeber et al., 2006). Prestation undersöktes genom att deltagarna fyllde i sitt/sina personliga rekord (PB) på enkäten och efter tävlingen inhämtades deras tävlingsresultat (dvs. resultat som är allmänt tillgängliga) via tävlingens hemsida. Studien är baserad på en kvantitativ analys bestående av statistiska test, korrelationer och regressioner. Resultat Resultatet visar att de unga kvinnorna har nivåer av både perfektionistisk strävan (PS) och perfektionistisk oro (PO) som i genomsnitt är högre jämfört med de unga männen. Det är en större skillnad mellan nivåerna av PO än nivåerna av PS mellan kvinnorna och männen. Resultatet visade även att PS inte predicerade prestation (β = 0,02, p = 0,74). Däremot visade PO på en negativ regressions koefficient (β = -0,10, p = 0,03) vilket indikerar ett signifikant resultat, där PO verkar predicera prestation negativt. Slutsatser Resultatet visade att det finns en signifikant könsskillnad gällande perfektionism inom friidrott. Kvinnliga friidrottare har högre nivåer av både PS och PO jämfört med de manliga friidrottarna. Oberoende av könsskillnaderna predicerar inte PS prestation för friidrottarna. Däremot predicerade PO prestation negativt, vilket tyder på att nivåer av PO skulle kunna ha en förmåga att hämma prestationsförmågan.

No description available.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan &amp; Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion. Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation? Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form. Interpretative Phenomenological Analysis (IPA; Smith &amp; Osborn 2007, s.53) fungerade som vägledning i utforskandet av löparnas upplevelser av deras personliga och sociala värld. Resultatdiskussion: Fyra teman framträdde ur analysprocessen som källor till motivation: kärlek till idrotten, upplevelse av framgång på såväl tävling som träning, tydligt målsättningsarbete och god relation till tränaren/ledare. Dessa visade sig ha kopplingar till SDT (Ryan &amp; Deci 2000a, s.54-65). Fördjupad diskussion och slutsatser: En strategi som bör beaktas av tränare/ledare är individualisering utifrån ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till löparens emotionella-, sociala-, mentala- och fysiska förutsättningar. Denna insikt i kombination med en ökad medvetenhet om betydelsefulla motivationskällor blir värdefulla i en framtida praktisk tillämpning. Förhoppningen är att studiens resultat kan användas praktiskt, till exempel som ett underlag för tränarutbildningarna i Sverige.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilka fysiologiska effekter sex veckors högintensiv intervallträning (HIIT) på löpband med hyperoxi (&gt;20,94  % syre) samt med normoxi (normal rumsluft) hade under kontrollerade former. De frågeställningar som hjälpte att besvara syftet var: (1) Hur förändras VO2max efter sex veckors högintensiv träning? (2) Hur förändras prestationen efter sex veckors högintensiv träning? (3) Hur påverkas löpekonomin av sex veckors HIIT? (4) Vilka fysiologiska effekter gav hyperoxiträning?   Metod I studien deltog initialt åtta manliga vältränade löpare varav fem stycken fullföljde studien. Karaktäristiken för de fem försökspersonerna (FP) var: ålder (år) 27,6 ± 5,8, längd (cm)180,9 ± 5,0, vikt (kg) 68,6 ± 6,2, årsbästa 10 km (mm:ss) 33:44 ± 01:11 och VO2max (ml/kg/min) 69,0 ± 2,3. FP delades in i test- och kontrollgrupp och studien var utformat som en single-blind. Under en sex veckors träningsperiod tränade FP två gånger per vecka under kontrollerade former i laboratoriemiljö på löpband. Träningen bestod av HIIT i 3-6 st x 6 min arbete med 4 min vila. Hyperoxigruppen fick tillgång till intermittent extra syre genom Oxelerate. Normoxigruppen fick normal rumsluft administrerad genom samma apparatur. Det gjordes tester innan och efter träningsperioden som bestod av ett submaximalt test för att fastställa laktattröskel och löpekonomi, samt ett maximalt syreupptagningstest där även prestationen mättes.   Resultat De signifikanta (P &lt;0,05) resultat studien kunde visa på var att prestationen förbättrades för alla FP efter sex veckors HIIT (414,6 ± 85,8 till 460,6 ± 80,4 sekunder). Maxlaktatet blev signifikant högre hos hyperoxigruppen (17,7 %) och signifikant lägre hos normoxigruppen (-19,1 %).   Slutsats HIIT gav en signifikant ökad prestation för alla FP. Hyperoxi hade bara effekt på maxlaktat. Löpekonomin och VO2max var oförändrad efter sex veckors HIIT. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för HT 2014.</p>