Global ETD Search

1	‘’Man har nästan sett fram emot dom här sex sekunderna’’ : Äldre personers upplevelser av högintensiv intervallträning på cykel Granberg, Annifrid, Edström, Jessica January 2021 (has links) Introduktion: Befolkningen blir allt äldre och genom fysisk aktivitet främjas ett hälsosamt åldrande, vilket även förebygger en rad sjukdomar. Högintensiv intervallträning (HIT) är en tidseffektiv träningsform som visats ha positiva effekter på äldre personers hälsa, samtidigt som det ifrågasatts om den höga intensiteten verkligen är passande för äldre. I dagsläget råder det brist på kunskap om äldres upplevelser av HIT, vilket behövs för att utforma högintensiv intervallträning som kan uppskattas och vidmakthållas av äldre personer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka friska, ej träningsaktiva äldre personers upplevelser av att delta i individuellt reglerad högintensiv intervallträning på cykel. Metod: Denna kvalitativa studie genomfördes i kontexten av en randomiserad kontrollerad studie, där HIT för personer över 65 år undersöks genom en intervention med sex-sekunders individuellt reglerade supramaximala cykelintervaller i grupp. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser i fokusgrupper, varpå denna studie har tagit del av tre intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Intensivt på gott och ont, Kommit in i en ny andning, Med gruppen som stöd och Kontrollerade former ger trygghet. Konklusion: Studiens resultat visar att äldre personer kan uppskatta den höga intensiteten i HIT och att de upplever positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Deltagarna upplevde dock ett beroende av gruppen där de kände en tveksamhet till att klara av intervallträningen på egen hand. Det behövs fler kvalitativa studier som undersöker vilken del av upplevelsen som kan härledas till samvaron i gruppen samt hur träningsupplägget kan modifieras för att äldre ska kunna känna sig mer bekväma att utföra HIT på egen hand. Högintensiv intervallträning äldre upplevelser kvalitativ metod Physiotherapy Sjukgymnastik
2	Ekblom-Bak cykeltest som mått för att bestämma utgångsbelastning vid sprintintervallträning för äldre personer Uppling, Tobias, Lennartsson, Arvid January 2023 (has links) Bakgrund: Åldrandet medför fysiologiskt sänkta funktioner såsom sänkt syreupptag. Supramaximal sprintintervalträning (SIT) har visat på positiva hälsoeffekter. Svårigheter med träningsformen är att bestämma intensitet för att motverka överträning och sänkt deltagande i träning. Tidigare har ett modifierat Borgs cykelstyrketest använts, detta är en modifierad version av ett relativt ovanligt test. Ekblom-Bak cykeltest är ett vanligare test och kan således vara mer lättillgängligt för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer. Syfte: Syftet med denna uppsats var att utvärdera om Ekblom-Bak cykeltest är en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer. Ett sekundärt syfte var att beskriva eventuella könsskillnader i associationen mellan testerna Ekblom-Bak cykeltest och Borgs cykelstyrketest. Metod: Deltagarna utförde Ekblom-Bak cykeltest samt Borgs cykelstyrketest. Data analyserades i programmet Jamovi. Åstrand-Rhyming ekvationen användes för att räkna om maximalt syreupptag från Ekblom-Bak cykeltest till maximal aerob kraftutveckling. Resultat: Tjugo-tre deltagare (65-78 år) genomförde cykeltesterna. Sambandet mellan variablerna peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p= <0,001). Variablerna korrelerade på moderat nivå (r=0,674). Männens peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p=0,002) och korrelerade väldigt starkt (r=0,899). Kvinnornas peak step och MAP Ekblom-Bak var ej statistiskt signifikant (p=0,524) och korrelerade negativt (r= -0,179). Konklusion: Konkusionen från den här studien är att Ekblom-Bak cykeltest kan vara en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning för äldre män men inte för äldre kvinnor. Det finns risk att få överskattat maximalt syreupptag av Ekblom-Bak cykeltest och Åstrand-Rhyming ekvationen. Dock går det inte att säga på förhand vilka individer som riskerar denna överskattning. Ett litet urval gör att säkra slutsatser från studien blir svåra att dra. Högintensiv intervallträning Träning Ergometercykeltest Aerob kapacitet Physiotherapy Sjukgymnastik
3	Effekter av intermittent syretillförsel under sex veckors löpträning Södergård, Olof, Manselin, Tom January 2014 (has links) Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilka fysiologiska effekter sex veckors högintensiv intervallträning (HIIT) på löpband med hyperoxi (>20,94 % syre) samt med normoxi (normal rumsluft) hade under kontrollerade former. De frågeställningar som hjälpte att besvara syftet var: (1) Hur förändras VO2max efter sex veckors högintensiv träning? (2) Hur förändras prestationen efter sex veckors högintensiv träning? (3) Hur påverkas löpekonomin av sex veckors HIIT? (4) Vilka fysiologiska effekter gav hyperoxiträning? Metod I studien deltog initialt åtta manliga vältränade löpare varav fem stycken fullföljde studien. Karaktäristiken för de fem försökspersonerna (FP) var: ålder (år) 27,6 ± 5,8, längd (cm)180,9 ± 5,0, vikt (kg) 68,6 ± 6,2, årsbästa 10 km (mm:ss) 33:44 ± 01:11 och VO2max (ml/kg/min) 69,0 ± 2,3. FP delades in i test- och kontrollgrupp och studien var utformat som en single-blind. Under en sex veckors träningsperiod tränade FP två gånger per vecka under kontrollerade former i laboratoriemiljö på löpband. Träningen bestod av HIIT i 3-6 st x 6 min arbete med 4 min vila. Hyperoxigruppen fick tillgång till intermittent extra syre genom Oxelerate. Normoxigruppen fick normal rumsluft administrerad genom samma apparatur. Det gjordes tester innan och efter träningsperioden som bestod av ett submaximalt test för att fastställa laktattröskel och löpekonomi, samt ett maximalt syreupptagningstest där även prestationen mättes. Resultat De signifikanta (P <0,05) resultat studien kunde visa på var att prestationen förbättrades för alla FP efter sex veckors HIIT (414,6 ± 85,8 till 460,6 ± 80,4 sekunder). Maxlaktatet blev signifikant högre hos hyperoxigruppen (17,7 %) och signifikant lägre hos normoxigruppen (-19,1 %). Slutsats HIIT gav en signifikant ökad prestation för alla FP. Hyperoxi hade bara effekt på maxlaktat. Löpekonomin och VO2max var oförändrad efter sex veckors HIIT. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för HT 2014.</p> Hyperoxi löpning träning VO2max intervallträning HIIT Tränarlänkfriidrott Physiology Fysiologi
4	Äldre personers upplevelser av att delta i supramaximal högintensiv träning sex månader efter träningsperioden Grönberg, Emil, Lindahl, Marika January 2021 (has links) Introduktion: Fysisk aktivitet har stor betydelse för en god hälsa när vi åldras. Trots det är en stor andel av äldre personer stillasittande. Brist på tid och obehagliga upplevelser ses som hinder till träning. Högintensiv träning kan utföras på kort tid och kan ge större hälsofördelar än medelintensiv träning. Däremot har högintensiv träning upplevts för ansträngande och olämpligt för en stillasittande population. En negativ affektiv respons kan minska följsamheten i träningen vilket belyser vikten av att anpassa högintensiv träning för äldre. Forskning om upplevelser av en anpassad högintensiv träningsregim saknas i dagsläget. Syfte: Att beskriva upplevelser av supramaximala cykelintervaller, träningsmotivation och fortsatta träningsvanor hos informanterna, sex månader efter genomförd intervention. Metod: I studien användes en kvalitativ induktiv ansats. Sex månader efter en träningsintervention genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Tio av de intervjuerna har analyserats i denna studie, med deltagare som hade genomfört anpassade supramaximala intervaller på cykel två gånger per vecka under tolv veckor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier: Träningen fyllde en viktig plats i livet, Att uppleva kroppen genom träning, Gemenskap som ger drivkraft, Träningen som stärkande upplevelse, och Att förändra eller falla in i gamla vanor. Konklusion: Supramaximala anpassade intervaller i grupp är en träningsform som verkar passa äldre personer. Träningen har upplevts lättsam och tidseffektiv. Gruppen har varit viktig och bidragit med glädje och motivation i träningen. Trots ökad motivation till träning har många fallit tillbaka i gamla vanor efter träningsperioden. Individuellt motstånd möjliggör träning på rätt intensitet i en grupp med blandad träningsvana. Dessa insikter kan komma att bli viktiga för att implementera träningsformen. High-intensity interval training Sprint interval training Qualitative study Sedentary Affective response Regulated Högintensiv intervallträning Sprint-intervallträning Kvalitativ studie Stillasittande Affektiv respons Anpassad Physiotherapy Sjukgymnastik
5	Effektiviteten av högintensiv intervallträning som behandling för Typ 2 Diabetes : En litteraturstudie Andersson, Axel January 2018 (has links) Bakgrund Det finns många olika varianter av diabetes men av alla personer som har diagnostiserats med sjukdomen så har 80-90% typ 2 diabetes (T2D). Sjukdomen kan uppstå av ärftliga faktorer och förekommer ofta i äldre åldrar men kan utvecklas i samband med en ohälsosam livsstil. Vid behandling av T2D är en livsstilsförändring viktigast och sker främst genom förändrade kost- och träningssvanor. Traditionellt har länge måttligt intensiv uthållighetsträning (MICT) i 150 min/vecka rekommenderats till målgruppen som träningsform. Syfte Syftet med studien är att undersöka effektiviteten av högintensiv intervallträning som behandling för vuxna människor med typ 2 diabetes eller prediabetes. Metod Studien är en deskriptiv systematisk litteraturöversikt som innebär att tillgänglig forskning sammanställs inom ett specifikt ämnesområde för att skapa förståelse för forskningsområdet. Sökningar har skett i databaserna PubMed och samlingsdatabasen Discovery där MeSH termer och friasökningar har kombinerats för att täcka en så stor del av forskningsfältet som möjligt. Resultat 11 artiklar valdes ut och resultatet delades upp i tre olika kategorier mellan glykemisk kontroll, högintensiv intervallträning (HIIT) i jämförelse med MICT och genomförbarheten av HIIT med self-efficiency theory som utgångspunkt. HIIT gav liknande eller bättre effekter på glykemisk kontroll (HbA1c) jämfört med MICT. I studier där genomförbarheten av ett HIIT protokoll nämns så visade samtliga positiva resultat oavsett interventionens längd. Slutsats Liknande eller bättre förbättringar på glykemisk kontroll går att uppnå genom en lägre träningsvolym än de traditionellt rekommenderade 150 min/vecka med måttlig intensitet och HIIT skulle kunna rekommenderas som behandlingsmetod för typ 2 diabetiker samt personer med prediabtes inom vården. Högintensiv intervallträning glykemisk kontroll typ 2 diabetes prediabetes maximal syreupptagningsförmåga genomförbarhet Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
6	Utvärdering av supramaximala HIT-modaliteter anpassade till hemmiljö för äldre personer : En kvantitativ valideringsstudie / Evaluation of supramaximal HIT-modalities adapted to the home environment for older people : A quantitative validation study Björk, Rikard, Näslund, Jesper January 2024 (has links) Bakgrund: Nära hälften av Sveriges äldre personer uppnår inte rekommendationerna för fysisk aktivitet, vilket ökar risken för folksjukdomar. Det är därför viktigt att kunna erbjuda attraktiva träningsformer för att öka aktivitetsnivån. Ett relativt outforskat område är högintensiv intervallträning (HIT) för äldre personer, vilket visats kunna ha jämförbara kardiovaskulära och muskulära effekter som medelintensiv träning trots kortare träningstid. Syfte: Att utvärdera de akuta fysiologiska responserna och upplevelserna av supramaximal HIT anpassad till hemmiljö för äldre personer över 65 år för cykling jämfört med chairstand, trappgång respektive stakning med gummiband. Metod: Sju deltagare i ålderspannet 69-73 år deltog i valideringsstudien. Förtester utfördes för att hitta lämplig intensitet inför intervallpassen. Intervallpassen bestod av 10x10 sekunder intervaller varvade med 50 sekunder vila och metronom för frekvenshållning. Utfallsvariabler var hjärtfrekvens, upplevd ansträngning och ben- och armtrötthet mätt med Borgs RPE-skala respektive Borgs CR10-skala, samt mående mätt med Feeling Scale. Resultat: Under förtesterna påvisade trappgång statistiskt signifikant högre maximal hjärtfrekvens (140/136) och stakning påvisade signifikant lägre bentrötthet (CR 4/7) och upplevd ansträngning (RPE 16/17), jämfört med cykling. Under intervallpassen påvisade stakning signifikant lägre maximal hjärtfrekvens jämfört med cykling (109/124). Samtliga modaliteter bedömdes vara säkra och inga biverkningar rapporterades med undantag för chairstand, där sex deltagare upplevde träningsvärk och en deltagare upplevde bentrötthet två dagar efter intervallpasset. Slutsatser: Resultatet tyder på att chairstand och trappgång kan vara lämpliga att studera vidare som HIT i hemmiljö, och att stakning kan vara mindre lämplig på grund av det tekniskt komplicerade utförandet och det lägre pulssvaret. Högintensiv intervallträning metronomstyrd träning stationär cykel chairstand trappgång stakning med gummiband Physiotherapy Sjukgymnastik
7	Six weeks of high intensity interval training with hyperoxia or normoxia in trained cyclists : A polarized and periodized training approach / Sex veckors högintensiv intervallträning med hyperoxi eller normoxi för tränade cyklister : En polariserad och periodiserad träningsmodell Manselin, Tom, Södergård, Olof January 2015 (has links) Aim The main aim of this study was to investigate the longitudinal effects on cycling performance using a polarized and periodized scheme that was highly supervised and controlled. The second aim was to investigate the effect of using Hyperoxia. The questions used to address the aim were: (1) How does overall performance change after a six-week training intervention? (2) What is the time-course and pattern of performance changes to the training scheme? (3) How does the performance change within the groups? Method Nineteen male and female cyclists started the study (13 male and 6 female), however only 12 completed it (8 male and 4 female). The characteristics for the 12 subjects were: age (year) 33.6 ± 6.8, height (cm) 177 ± 9.1, body mass (kg) 73.4 ± 8.8. Using a randomized, double blind design, the test subjects were divided in to hyperoxia (HOT) (n = 6) and normoxia (NOT) (n = 6) training groups. Over a six week period the subjects followed a controlled polarized periodization that included 15 high intensity interval training (HIIT) sessions (3 x 8 min, 3 x 8 + 4 min, 4 x 8 min & 4 x 4 min) on maximal sustainable intensity (isoeffort) on a cycle ergometer. The dosage of oxygen was administered intermittently by the oxelerate device. A 20 min all out test was performed as pre- and post test. Results The whole group (n = 12) increased mean power output (W) by 6.4 % (P = 0.002). The relative power output (W/kg) increased significantly 8.2 % (P = 0.0011). The HOT group (n = 6) increased their power output by 8.3 % (P = 0.028) and their relative power output increased by 9.4 % (P=0.011). The whole group (P = 12) significantly increased their VO2mean by 4.1 % (P = 0.03) and in the relative value by 5.4 % (P = 0.01) on the 20 min all out test. The whole group also had a significant increase in VO2peak of 3.7 % (P = 0.04). A very strong correlation could be found between the training data and the performance test. Conclusions The training intervention was favourable for increasing performance and VO2peak in cycling. Usage of hyperoxia during the training intervention increases the performance. / Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie var att undersöka de longitudinella effekter på prestation i cykling med hjälp av ett polariserat och periodiserat träningsupplägg som var väl övervakat och kontrollerat. Det andra syftet var att undersöka effekten av att använda hyperoxi. De frågeställningar som hjälpte att besvara syftet var: (1) Hur förändras prestationen efter en sex veckors träningsintervention? (2) Hur anpassar sig försökspersonerna till träningsschemat över tid? (3) Hur förändras prestationen inom grupperna? Metod 19 manliga och kvinnliga cyklister deltog i studien (13 manliga och 6 kvinnliga), 12 fullföljde hela studien (8 manliga och 4 kvinnliga). Karaktäristiken för de 12 försökspersonerna var: ålder (år) 33.6 ± 6.8, längd (cm) 177 ± 9.1, vikt (kg) 73.4 ± 8.8. Försökspersonerna delades in i hyperoxi (HOT) (n = 6) och normoxi (NOT) (n = 6), studien var dubbelblind. Under sex veckor följde försökspersonerna en kontrollerad polariserad periodisering som inkluderade 15 högintensiva intervallträningspass (HIIT) (3 x 8 min, 3 x 8 + 4 min, 4 x 8 min & 4 x 4 min) på högsta genomförbara intensitet (isoeffort) på cykelergometer. Doseringen av syre administrerades intermittent genom Oxelerate-enheten. Ett 20 min all-out test utfördes som för- och eftertest. Resultat Hela gruppen (n = 12) ökade signifikant på prestationstestet (W) med 6.4 % (P = 0.002). Den relativa effekten (W/kg) ökade signifikant med 8.2% (P = 0.0011). HOT (n = 6) ökade signifikant på prestationstestet med 8.3% (P = 0.028) och den relativa effekten ökade med 9.4% (P = 0.011). Hela gruppen (n = 12) ökade signifikant i VO2medel under prestationstestet med 4.1 % (P = 0.03) och i det relativa värdet med 5.4 % (P = 0.01). Hela gruppen hade också en signifikant ökning av VO2peak med 3.7 % (P = 0.04). En mycket stark korrelation hittades mellan träningspassdata och prestationstestet. Slutsats Träningsupplägget är gynnsamt för ökning av prestation och VO2peak i cykling. Användning av hyperoxi under träningsupplägget ökar prestationen. hyperoxia running cycling VO2max interval training HIIT HIT polarized periodized normoxia oxelerate O2 oxygen lactate glucose performance monark SRM power output watt isoeffort VO2peak lactate treshold saturation SaO2 TRIMP training load RPE Bannister oxygen uptake ventilation oxygen supplementation GIH Karolinska Institutet hypoxia high intensity interval training periodization hyperoxi löpning cykling intervallträning högintensiv intervallträning polariserat periodiserat normoxi laktat glukos prestation prestationstest laktattröskel träningsbelastning syreupptag syretillförsel hypoxi höghöjdsträning Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap Physiology Fysiologi
8	Kombinationsträning : Maximal styrka och aerob förmåga Petré, Henrik, Löfving, Pontus January 2015 (has links) Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? Metod En kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka. Direkt efter avslutat styrkepass fick ena gruppen (försöksgruppen) dessutom utföra ett högintensivt aerobt träningspass i intervallform på ergometercykel med liten volym (4-20 min), medan den andra gruppen (kontrollgruppen) istället fick utföra ett aerobt medelintensivt kontinuerligt träningspass med större volym (40-80 min). Såväl före som efter den sex veckor långa träningsperioden fick samtliga fp genomföra tester med identiskt testförfarande. Härmed kunde skillnader i utveckling av maximal styrka i 1RM i knäböj, VO2max, förmåga att bilda och hantera laktat samt tid till utmattning mellan de två grupperna undersökas. Resultat Resultatet visade att både kontroll- och försöksgrupp ökade signifikant i styrkeövningen 1RM i knäböj. Vidare ökade båda grupperna signifikant i VO2max, tröskelbelastning samt tid till utmattning vid ergometercykling. Försöksgruppen ökade signifikant mer i blodlaktatnivå vid tröskelbelastningen än kontrollgruppen. Dessutom fanns en statistisk tendens som visade att försöksgruppen ökade sin förmåga att utveckla maximalt blodlaktat mer än kontrollgruppen. Utöver detta förekom ingen signifikant skillnad i utveckling grupperna emellan för någon av övriga uppmätta variabler. Dock kunde en statistisk indikation noteras vid summering av samtliga prestationspåverkande variabler som mättes i studien, vilken talade för att försöksgruppens träning hade mer positiva effekter ur ett prestationsperspektiv jämfört med kontrollgruppens träning. Slutsats Maximal styrka utvecklas likvärdigt oavsett om styrketräning kombineras med högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning. Högintensiv aerob träning i intervallform är dock väldigt effektiv ur ett prestationsperspektiv då den utvecklar en mängd fysiska delkapaciteter med väldigt liten tidsåtgång. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2015.</p> training concurrent training squat maximal strengh training regimen aerobic training träning styrketräning kombinationsträning maximal styrka maxstyrka VO2max Maximal syreupptagningsförmåga laktattröskel maximalt blodlaktat HIIT HIT Tabata 1RM knäböj styrkeökning träningsprogram medelintensiv träning högintensiv träning aerob träning anaerob träning intervallträning summerad prestationsförmåga D-max D-max metoden ergometercykel cykling cykel tränarlänkdiverse Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap

Search results