<p>Abstract</p><p>The purpose of this essay was to determent if the authors’ idea to replace a personal trainer with a training program, which is provided by software, is viable and if there is a market for such a product. The method that was used, included eight people who enrolled in a training program which were designed by the authors in Microsoft excel. The programs were based on principals of periodization, and included the phases: anatomic adaptation, hypertrophy, maximum strength and muscle definition. The training program was personal and based on individual goal setting. Before each phase tests were made including body weight, body composition, body measures and strength. This was made by different reasons. Partly to monitor the progress of the training, to motivate the persons and to determined the training load for the following phase. When the study was completed (lasted for 13 weeks) the subjects in the experiment were asked to answer a questionnaire about how they experienced their participation in the study. The questionnaire contained five statements and the purpose was to answer questions like: where the results of the training program satisfying and if the training program was easy to understand. It showed that every one of the subjects of the experiment had reached positive results and that they were all satisfied with their final results. The majority of the people involved in the study, found the concept easy to understand and that the guidance through e-mail and text messages was sufficient enough. </p><p>In addition to the questionnaire, a quantitative evaluation was also made were 126 people answered questions about personal training. It involved why the questioned used/did not use personal training, how much they thought they could spend on personal training and what they expect from a personal trainer. </p><p>The result of the marketing research indicated that few persons where using personal training. The majority thought they were fine on their own and that it was too expensive. If they were going to pay for personal training, it would be for increased knowledge and that 500-1000 Swedish kronor per month would be a reasonable amount to pay.</p>

Abstract The purpose of this essay was to determent if the authors’ idea to replace a personal trainer with a training program, which is provided by software, is viable and if there is a market for such a product. The method that was used, included eight people who enrolled in a training program which were designed by the authors in Microsoft excel. The programs were based on principals of periodization, and included the phases: anatomic adaptation, hypertrophy, maximum strength and muscle definition. The training program was personal and based on individual goal setting. Before each phase tests were made including body weight, body composition, body measures and strength. This was made by different reasons. Partly to monitor the progress of the training, to motivate the persons and to determined the training load for the following phase. When the study was completed (lasted for 13 weeks) the subjects in the experiment were asked to answer a questionnaire about how they experienced their participation in the study. The questionnaire contained five statements and the purpose was to answer questions like: where the results of the training program satisfying and if the training program was easy to understand. It showed that every one of the subjects of the experiment had reached positive results and that they were all satisfied with their final results. The majority of the people involved in the study, found the concept easy to understand and that the guidance through e-mail and text messages was sufficient enough. In addition to the questionnaire, a quantitative evaluation was also made were 126 people answered questions about personal training. It involved why the questioned used/did not use personal training, how much they thought they could spend on personal training and what they expect from a personal trainer. The result of the marketing research indicated that few persons where using personal training. The majority thought they were fine on their own and that it was too expensive. If they were going to pay for personal training, it would be for increased knowledge and that 500-1000 Swedish kronor per month would be a reasonable amount to pay.

<p>Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala träningsprogram kan förbättra koncentrationsförmågan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbättrad koncentrationsförmåga gav en bättre prestationsförmåga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler när det gällde spelarnas utveckling av koncentration, från mätning 1 till mätning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i två överordnade teman, nämligen utveckling av färdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tävlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmåga upplevde de sig ha utvunnit. Ingen mental träningsmetod visade sig bättre än någon annan. Istället lyfter författaren i diskussionen fram att det är idrottaren själv som i sin personlighet, sin naturlighet till uppgiften osv. som ska vara avgörande för vilken eller vilka metoder som ska tillämpas. Det är av största vikt att mentala träningsprogram är individualiserade och att arbetet sker långsiktigt.</p>

Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala träningsprogram kan förbättra koncentrationsförmågan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbättrad koncentrationsförmåga gav en bättre prestationsförmåga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler när det gällde spelarnas utveckling av koncentration, från mätning 1 till mätning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i två överordnade teman, nämligen utveckling av färdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tävlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmåga upplevde de sig ha utvunnit. Ingen mental träningsmetod visade sig bättre än någon annan. Istället lyfter författaren i diskussionen fram att det är idrottaren själv som i sin personlighet, sin naturlighet till uppgiften osv. som ska vara avgörande för vilken eller vilka metoder som ska tillämpas. Det är av största vikt att mentala träningsprogram är individualiserade och att arbetet sker långsiktigt.

AbstraktStudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för om elever iläs- och skrivsvårigheter får hjälp i form av datorstöd. Detta speglas motbakgrund av pedagogernas rektorsområde, undervisningsnivå, kön, ålder, egendatoranvändning, antal undervisningsår, fortbildningsbenägenhet och eventuellITiS-utbildning.Studien bygger på en enkätundersökning av alla vuxna som arbetar medelever i den pedagogiska verksamheten i grund- och särskolan, år 1-9, i en helkommun. Enkätfrågorna begränsas till frågor om den egna användningen avdatorn, tillgänglighet till olika programvaror och behärskandet av dessa,inställning till datorstöd och åtgärder i form av träningsprogram, talböcker,talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehovi aktuella programvaror.Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att såväl tillgänglighetsom behärskande och användande av datorstöd till elever i läs- och skrivsvårigheterär lågt bland personalen. Däremot finns en mycket positiv attityd ochtilltro till datorstöd av olika slag som hjälp för elever i läs- och skrivsvårigheter.Dessutom är en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inomaktuella programvaror.

Bakgrund: Frusen skuldra är ett långvarigt sjukdomsförlopp som ger upphov tillrörelseinskränkning och smärta i axelleden. Orsaken är en inflammation i ledkapseln som ledertill förtjockning och stramhet i denna kapsel. Både kortisoninjektioner och fysioterapeutiskainterventioner är ofta rekommenderade och har i tidigare studier visat sig vara effektiva mot dettatillstånd. Ett sätt att effektivisera vården och skapa ett bättre omhändertagande av patienter meddenna diagnos, kan vara att låta fler fysioterapeuter få ansvaret att sätta kortisoninjektioner somtillägg för den nuvarande behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa tidigareforskning och dess utfall av kortisoninjektioner kombinerat med träningsprogram hos patientermed frusen skuldra. Metod: Artiklar söktes i fyra databaser som var följande, PubMed, AMED,CINAHL och SportDiscus. MESH-termer eller fritextsökning anpassades efter databaserna.Inklusionskriterier sattes för att anpassa sökningen efter syftet. Totalt inkluderades 20 artiklar idenna litteraturöversikt. Resultat: 18 av 20 artiklar visade att kortisoninjektion kombinerad medträningsprogram gav signifikant förbättringar gällande smärta och 19 av 20 artiklar gavsignifikant förbättringar gällande rörelseomfång. Denna förbättring skedde oavsett hurträningsupplägget såg ut, vilken typ av injektionsteknik, dosering eller lokalisation avkortisoninjektioner som användes. Flera studier tyder på att kortisoninjektioner fick snabbareresultat jämfört med kontrollgrupperna dock påvisade flera inkluderade studier att förbättringarnainte skiljde sig åt vid studiernas slut. Konklusion: Kortisoninjektioner i kombination medträningsupplägg har visat sig ge goda resultat gällande smärtminskning och rörelseomfång påkort sikt. Långsiktigt skiljer det sig inte åt mot andra interventioner. Detta kan bero på att frusenskuldra är en självläkande process.

Introduktion: Långvarig smärta kostar samhället mycket pengar varje år. Under 2020 och 2021 utvecklades applikationen Vitala som stöd för patienter med behov av fysisk aktivitet i sin rehabilitering av sjukdomar. I applikationen ingår en del som syftar till rehabilitering för personer med muskuloskeletala besvär i nacke, axlar, rygg och höft. Den här studien är den första av sitt slag som utvärderar rehabiliteringsdelen i Vitala. Syftet med denna studie var att undersöka användbarhet, deltagarnas förståelse för applikationens frågor och instruktioner, samt relevansen av Vitalas val av övningar för deras smärtmekanismer. Metod: Tio studiedeltagare med besvär i nacke-/skuldra och ländrygg-/höft sedan ≥4 veckor rekryterades genom en privat fysioterapi- och naprapatklinik i Stockholm. Deltagarna observerades när de använde applikationen för att diagnostisera sina besvär och deras förståelse för appens frågor och tester bedömdes. Efter användning skattades användbarhet genom frågeformulär (Health-ITUES och System Usability Scale). Validitet undersöktes genom att jämföra funktionsdiagnos och övningar som förskrevs av Vitala med en erfaren fysioterapeuts bedömning av funktionsdiagnos och rekommenderade övningar. Resultat: Användbarheten i rehabiliteringsdelen skattades mellan mycket bra och bästa tänkbara. Studiedeltagarna förstod frågor och instruktioner i 88% av fallen. Applikationens funktionsdiagnoser var i linje med fysioterapeutens i 9 av 10 fall. Överensstämmelsen av övningarna var fullständiga för fem av deltagarna, fyra saknade något element och endast en bedömdes bristfällig. Konklusion: Studiedeltagarna visade en god förståelse för Vitalas frågor och instruktioner, vilket var i linje med deras egna skattningar där appen bedömdes vara lätt att använda. En viss svårighet med att förstå vad som menades med begreppen smärta och besvär uppstod hos en del. Vitala hade en god överensstämmelse gällande övningar och funktionsdiagnos, med undantag för deltagare med patoanatomiska förändringar eller nociplastiska smärttillstånd.

Bakgrund: Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen. I den fysioterapeutiska behandlingen ingår fysisk träning där patienterna får individuellt anpassade hemträningsprogam. Följsamheten till dessa har dock visat sig låg, vilket kan åtgärdas med beteendeförändring. Fysioterapeuten kan bistå med stöd genom användning av beteendeförändringstekniker. Syfte: Att beskriva fysioterapeuters arbete med följsamhet till hemträningsprogram med hjälp av beteendeförändringstekniker hos patienter diagnosticerade med artros. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer. Sju fysioterapeuter rekryterades genom bekvämlighetsurval. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats där data matchades med redan framtagna kategorier och underkategorier utifrån Michie et al. (2013) taxonomi med beteendeförändringstekniker. Resultat: Informanternas beskrivningar av arbetet med följsamhet till hemträning matchades med 38 beteendeförändringstekniker indelade i 14 kluster: Goals and planning, Feedback and monitoring, Social support, Shaping knowledge, Natural consequences, Comparison of behavior, Associations, Repetition and substitution, Comparison of outcomes, Reward and threat, Regulation, Antecedents, Identity, Self-belief. Slutsats: Studien visade hur informanterna tillämpar beteendeförändringstekniker i arbetet med följsamhet till hemträning. Inget framstående beteendeförändrande arbetssätt kunde påvisas. En stor variation beteendeförändringstekniker beskrevs. Några arbetssätt tenderade innehålla beteendeförändringstekniker som hänger ihop och kommer till följd av varandra. Andra arbetssätt innehöll enskilda tekniker som används i syfte att möta individuella behov och hinder till träning. / Background: Osteoarthritis is the most common joint disease. The physiotherapeutic treatment includes physical exercise where the patients receive individually adapted home exercise programs. However, adherence to these has proven to be low, which can be remedied with behavioral change. The physiotherapist can provide support by using behavior change techniques. Aim: To describe physiotherapists' work with adherence to home exercise programs using behavioral change techniques in patients diagnosed with osteoarthritis. Method: Qualitative descriptive design with semi-structured interviews. Seven physiotherapists were recruited through a sample of convenience. The data was analyzed based on qualitative content analysis with a deductive approach where the data was matched with already developed categories and subcategories based on Michie et al. (2013) taxonomy with behavior change techniques.  Results: The informants’ descriptions of the work with adherence to home training were matched with 38 behavior change techniques divided into 14 clusters: Goals and planning, Feedback and monitoring, Social support, Shaping knowledge, Natural consequences, Comparison of behavior, Associations, Repetition and substitution, Comparison of outcomes, Reward and threat, Regulation, Antecedents, Identity, Self-belief. Conclusion: The study showed how informants applied behavior change techniques in their work with adherence to home training. No prominent behavioral change approach could be demonstrated. A wide variety of behavioral change techniques were described. Some ways of working tended to include behavioral change techniques that interrelate and result from each other. Other ways of working contained individual techniques used to meet individual needs and training barriers.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning?   Metod En kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka. Direkt efter avslutat styrkepass fick ena gruppen (försöksgruppen) dessutom utföra ett högintensivt aerobt träningspass i intervallform på ergometercykel med liten volym (4-20 min), medan den andra gruppen (kontrollgruppen) istället fick utföra ett aerobt medelintensivt kontinuerligt träningspass med större volym (40-80 min). Såväl före som efter den sex veckor långa träningsperioden fick samtliga fp genomföra tester med identiskt testförfarande. Härmed kunde skillnader i utveckling av maximal styrka i 1RM i knäböj, VO2max, förmåga att bilda och hantera laktat samt tid till utmattning mellan de två grupperna undersökas.   Resultat Resultatet visade att både kontroll- och försöksgrupp ökade signifikant i styrkeövningen 1RM i knäböj. Vidare ökade båda grupperna signifikant i VO2max, tröskelbelastning samt tid till utmattning vid ergometercykling. Försöksgruppen ökade signifikant mer i blodlaktatnivå vid tröskelbelastningen än kontrollgruppen. Dessutom fanns en statistisk tendens som visade att försöksgruppen ökade sin förmåga att utveckla maximalt blodlaktat mer än kontrollgruppen. Utöver detta förekom ingen signifikant skillnad i utveckling grupperna emellan för någon av övriga uppmätta variabler. Dock kunde en statistisk indikation noteras vid summering av samtliga prestationspåverkande variabler som mättes i studien, vilken talade för att försöksgruppens träning hade mer positiva effekter ur ett prestationsperspektiv jämfört med kontrollgruppens träning.   Slutsats Maximal styrka utvecklas likvärdigt oavsett om styrketräning kombineras med högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning. Högintensiv aerob träning i intervallform är dock väldigt effektiv ur ett prestationsperspektiv då den utvecklar en mängd fysiska delkapaciteter med väldigt liten tidsåtgång. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2015.</p>