Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka effekten av en kortisoninjektion i bäckenligamenten på patienter med långvarig ländryggssmärta. Metod Studien genomfördes utifrån en single-subject experimental design med sex deltagare med långvarig ländryggssmärta. De utfallsmått som användes var smärtskattning (Numerical Rating Scale, NRS), skattad smärtrelaterad aktivitetsbegränsning (Oswestry Disability Index, ODI), skattad rörelserädsla (Tampa scale of kinesiophobia, TSK-SV), rörlighet (Fingertip-to-floor), funktion genom ett dynamiskt balanstest (Star excursion balance test, SEBT), funktionstest (sit-to-stand) och uthållighetsstyrketest (modifierat Biering- Sørensen), samt fysisk aktivitetsnivå mätt med accelerometermätare. Deltagarna genomförde fem testtillfällen innan och fem eller sex testtillfällen efter intervention. Vid sista besöket skattade deltagarna förändring av besvär enligt global index of change. Resultaten analyserades på individnivå genom visuell analys av trender och nivåskillnader i grafer, statistisk analys av graferna genom 2 SD-metoden, i kombination med deltagarnas subjektiva beskrivningar av eventuell förändring. Accelerometermätningarna bearbetades genom upparbetad rutin centralt på GIH. Resultat Av sex deltagare, skattade sig fyra som ”något förbättrade” enligt Global index of change, av dessa uppvisade i synnerhet tre förbättrade värden på någon/några av funktionstesterna samt skattade något lägre på ODI och TSK-SV.  Inga tydligt förändrade värden visades när det gäller smärtskattning eller rörlighet. De två deltagare som skattade ”oförändrade” besvär, uppvisade i vissa tester sämre resultat efter intervention. Slutsats Det går inte att dra några starka slutsatser av studien, bla utifrån att den valda designen inte möjliggör generalisering. Studien visade dock att en kortisoninjektion kan ha effekt på muskelfunktion och upplevd generell förbättring för vissa patienter med långvarig ländryggssmärta. Den indikerar även att effekten kan minska/utebli vid en mer generaliserad smärtproblematik. Fler studier behövs för att bekräfta dessa fynd. / Aim The aim of the study was to investigate the effect of one steroid injection to ligaments in the pelvis on patients with chronic low back pain. Method Six patients with chronic low back pain were studied in a single-subject experimental design. Outcome measures were self-rated pain (Numerical Rating Scale, NRS), self-rated pain related functional limitations (Oswestry Disability index, ODI), self-rated kinesiophobia (Tampa scale of kinesiophobia, TSK-SV) and flexibility (Fingertip-to-floor). Function was measured through a dynamic balance test (SEBT), a functional test (sit-to-stand) and an endurance test (modified Biering- Sørensen). The daily physical activity was measured through movement registration with an accelerometer. The subjects were tested five times before and five to six times after the intervention. At the last visit they rated the overall change on a Global index of change. The results were analysed at an individual level by visual analyses of differences in trends and levels in graphs, statistical analysis via the 2 SD- method, together with the subjects’ description of possible change. The registration from the accelerometers was processed and analysed by a standard procedure at the GIH administration. Result Four out of six subjects rated themselves as "slightly improved" on the scale Global index of change and especially three of them showed better results on the functional tests, and rated slightly lower on the ODI and TSK-SV. No clear changes were shown for the self-rated pain and flexibility. Two subjects rated "no change" from the intervention, and in some of the tests they showed inferior results after the intervention. Conclusion It’s impossible to draw strong conclusions from this study, since the results are not conclusive and the study design does not allow generalization. Anyhow, the results indicate that a steroid injection may have a positive effect on global improvement and muscle function for some patients with chronic low back pain. One possible factor that could diminish the effect of the injection is a more generalized pain experience. Future studies are needed to confirm the present findings.

Bakgrund: Frusen skuldra är ett långvarigt sjukdomsförlopp som ger upphov tillrörelseinskränkning och smärta i axelleden. Orsaken är en inflammation i ledkapseln som ledertill förtjockning och stramhet i denna kapsel. Både kortisoninjektioner och fysioterapeutiskainterventioner är ofta rekommenderade och har i tidigare studier visat sig vara effektiva mot dettatillstånd. Ett sätt att effektivisera vården och skapa ett bättre omhändertagande av patienter meddenna diagnos, kan vara att låta fler fysioterapeuter få ansvaret att sätta kortisoninjektioner somtillägg för den nuvarande behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa tidigareforskning och dess utfall av kortisoninjektioner kombinerat med träningsprogram hos patientermed frusen skuldra. Metod: Artiklar söktes i fyra databaser som var följande, PubMed, AMED,CINAHL och SportDiscus. MESH-termer eller fritextsökning anpassades efter databaserna.Inklusionskriterier sattes för att anpassa sökningen efter syftet. Totalt inkluderades 20 artiklar idenna litteraturöversikt. Resultat: 18 av 20 artiklar visade att kortisoninjektion kombinerad medträningsprogram gav signifikant förbättringar gällande smärta och 19 av 20 artiklar gavsignifikant förbättringar gällande rörelseomfång. Denna förbättring skedde oavsett hurträningsupplägget såg ut, vilken typ av injektionsteknik, dosering eller lokalisation avkortisoninjektioner som användes. Flera studier tyder på att kortisoninjektioner fick snabbareresultat jämfört med kontrollgrupperna dock påvisade flera inkluderade studier att förbättringarnainte skiljde sig åt vid studiernas slut. Konklusion: Kortisoninjektioner i kombination medträningsupplägg har visat sig ge goda resultat gällande smärtminskning och rörelseomfång påkort sikt. Långsiktigt skiljer det sig inte åt mot andra interventioner. Detta kan bero på att frusenskuldra är en självläkande process.