Spelling suggestions: "subject:"nyckelfunktioner"" "subject:"endothelfunktion""
1 |
Effekten av en kortisoninjektion i bäckenligamenten på personer med långvarig ländryggssmärta : en studie enligt single-subject experimental design / The effect of one steroid injection in the pelvic ligaments on people with chronic low back pain : a study with a single-subject experimental designSivertsson, Elisabet January 2015 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka effekten av en kortisoninjektion i bäckenligamenten på patienter med långvarig ländryggssmärta. Metod Studien genomfördes utifrån en single-subject experimental design med sex deltagare med långvarig ländryggssmärta. De utfallsmått som användes var smärtskattning (Numerical Rating Scale, NRS), skattad smärtrelaterad aktivitetsbegränsning (Oswestry Disability Index, ODI), skattad rörelserädsla (Tampa scale of kinesiophobia, TSK-SV), rörlighet (Fingertip-to-floor), funktion genom ett dynamiskt balanstest (Star excursion balance test, SEBT), funktionstest (sit-to-stand) och uthållighetsstyrketest (modifierat Biering- Sørensen), samt fysisk aktivitetsnivå mätt med accelerometermätare. Deltagarna genomförde fem testtillfällen innan och fem eller sex testtillfällen efter intervention. Vid sista besöket skattade deltagarna förändring av besvär enligt global index of change. Resultaten analyserades på individnivå genom visuell analys av trender och nivåskillnader i grafer, statistisk analys av graferna genom 2 SD-metoden, i kombination med deltagarnas subjektiva beskrivningar av eventuell förändring. Accelerometermätningarna bearbetades genom upparbetad rutin centralt på GIH. Resultat Av sex deltagare, skattade sig fyra som ”något förbättrade” enligt Global index of change, av dessa uppvisade i synnerhet tre förbättrade värden på någon/några av funktionstesterna samt skattade något lägre på ODI och TSK-SV. Inga tydligt förändrade värden visades när det gäller smärtskattning eller rörlighet. De två deltagare som skattade ”oförändrade” besvär, uppvisade i vissa tester sämre resultat efter intervention. Slutsats Det går inte att dra några starka slutsatser av studien, bla utifrån att den valda designen inte möjliggör generalisering. Studien visade dock att en kortisoninjektion kan ha effekt på muskelfunktion och upplevd generell förbättring för vissa patienter med långvarig ländryggssmärta. Den indikerar även att effekten kan minska/utebli vid en mer generaliserad smärtproblematik. Fler studier behövs för att bekräfta dessa fynd. / Aim The aim of the study was to investigate the effect of one steroid injection to ligaments in the pelvis on patients with chronic low back pain. Method Six patients with chronic low back pain were studied in a single-subject experimental design. Outcome measures were self-rated pain (Numerical Rating Scale, NRS), self-rated pain related functional limitations (Oswestry Disability index, ODI), self-rated kinesiophobia (Tampa scale of kinesiophobia, TSK-SV) and flexibility (Fingertip-to-floor). Function was measured through a dynamic balance test (SEBT), a functional test (sit-to-stand) and an endurance test (modified Biering- Sørensen). The daily physical activity was measured through movement registration with an accelerometer. The subjects were tested five times before and five to six times after the intervention. At the last visit they rated the overall change on a Global index of change. The results were analysed at an individual level by visual analyses of differences in trends and levels in graphs, statistical analysis via the 2 SD- method, together with the subjects’ description of possible change. The registration from the accelerometers was processed and analysed by a standard procedure at the GIH administration. Result Four out of six subjects rated themselves as "slightly improved" on the scale Global index of change and especially three of them showed better results on the functional tests, and rated slightly lower on the ODI and TSK-SV. No clear changes were shown for the self-rated pain and flexibility. Two subjects rated "no change" from the intervention, and in some of the tests they showed inferior results after the intervention. Conclusion It’s impossible to draw strong conclusions from this study, since the results are not conclusive and the study design does not allow generalization. Anyhow, the results indicate that a steroid injection may have a positive effect on global improvement and muscle function for some patients with chronic low back pain. One possible factor that could diminish the effect of the injection is a more generalized pain experience. Future studies are needed to confirm the present findings.
|
2 |
Återgång till fysisk aktivitet hos män efter en främre korsbandsrekonstruktionCarlsson, Lina January 2012 (has links)
Background: Earlier studies show that 30-92 % of ACL reconstructed return to their pre-injury physical activity. It is not clear why some people do not return. Purpose: The purpose of this study was to investigate the return rate to pre-injury sport among ACL reconstructed men. Another purpose was to characterize those patients who return and those who do not. Metod: A Web-based questionnaire with questions about returning to physical activity was sent out during the spring of 2012 to 93 men who had undergone an ACL reconstruction 6-40 months earlier and who, after 6-40 months after surgery, were evaluated with validated strength tests and self-assessment outcome measures. Results: At 12 months after surgery 56 % of the subjects had returned to their pre-injury sport. If the criteria were set higher “back to the same- or a higher level” 14 % had returned. No differences were observed between those who had returned and those who did not, in terms of results on strength tests and the self-assessment outcome scores. Two years after surgery the subjects who returned to their pre-injury physical activity maintained a higher physical activity level compared to subjects that did not return. Conclusion: 56 % of the men that had undergone an ACL reconstruction reported that they returned to their pre-injury sport, but not to the same level, 12 months after surgery. Those men who returned maintained a higher physical activity level two years after surgery compared with those men who did not return. Keywords: ACL, surgery, muscle function, self-efficacy, quality of life. Level of evidence: II, retrospective study with prognostic value.
|
3 |
Reliabilitet och normalvärden för muskulära styrke- och uthållighetstester vid bedömning och utvärdering inom hjärtrehabilitering / Reliability and Normative Reference Values for Muscular Strength and Endurance Tests Used in Exercise Based Cardiac Rehabilitationvan Zonneveld, Marit, Wiklander, Joakim January 2022 (has links)
Introduktion: Muskulära styrke- och uthållighetsteter är fysioterapeutiska bedömningsinstrument som används inom hjärtrehabilitering. I kliniken krävs uppdaterade normalvärden för de muskulära styrke- och uthålighetstesten samt värden på absolut reliabilitet (MDC) för att upptäcka avvikelser och avgöra kliniskt relevanta förändringar vid utvärdering av patientens prestationsförmåga. Syfte: Att utvärdera test-retest reliabiliteten och ta fram normalvärden för muskulära styrke- och uthållighetstester. Metod och material: Test-retest analysen bestod av två testtillfällen med 2-3 dagars mellanrum där 9 friska personer (6 kvinnor, 3 män) slutförde samtliga test (isometrisk armbågsflexion, isometrisk knäextension, isotonisk unilateral axelflexion och isotonsik unilateral tåhävning). Underlaget till normalvärdesanalysen bestod av insamlad data på 164 friska kontroller (61 kvinnor, 103 män) från tidigare studier. Resultat: Den relativa reliabiliteten klassades som utmärkt för isometrisk armbågsflexion (ICC = 0,98), isometrisk knäextention (ICC = 0,97) samt isotonisk unilateral axelflexion (ICC = 0,98) och god för isotonisk unilateral tåhävning (ICC = 0,90). Mäns muskulära uthållighet var sämre jämfört med kvinnor vid test av isotonisk unilateral axelflexion. Ingen enlighet sågs i muskulär uthållighet mellan könen för isotonisk unilateral tåhävning. Kraftutvecklingen för män var större i båda isometriska tester jämfört med kvinnor. En skillnad sågs mellan olika åldersgrupper i isometrisk knäextension och isotonisk unilateral tåhävning. Ingen skillnad sågs mellan åldersgrupperna i övriga test. Konklusion: Den relativa reliabiliteten för de muskulära styrke- och uthållighetstesten klassas vara god-utmärkt. Mer forskning behövs på större studiepopulationer där samtliga åldersgrupper representeras för att ta fram ett precist och stabilt underlag för normalvärden och absolut reliabilitet som kan representera och matcha standarden i den kliniska verksamheten.
|
Page generated in 0.0928 seconds