Bakgrund: Ny teknik förändrar förutsättningar för hur information sprids och används i samhället. Den enskilde individen kan i stor utsträckning samla data om sig själv och sin omgivning. I vården kan denna förändring medföra en förskjutning av roller där patienten intar en roll som söker partnerskap och delaktighet snarare än undervisning och riktade beslut. Parallellt med en snabb teknisk utveckling har idag även livsstils relaterade sjukdomar växt fram, däribland diabetes.  Sjukdomen kräver en hög grad av egenvård och information. Stöd för patienten erbjuds idag via ett flertal mobila applikationer, specifikt riktade till patienter med Diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva likheter och skillnader mellan mobila egenvårdsstöd för patienter med diabetes. Fokus riktades även mot förändring av HBA1c (metabol balans) knutet till användandet av mobila egenvårdstöd. Metod: Litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats granskades. Databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo användes. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och två sub-kategorier. Den första kategorin var Likheter och skillnader mellan applikationer och den andra var HbA1c. Konklusion: Forskning pekar på positiva trender gällande metabol balans vid användning av mobila applikationer vid diabetes. Dock saknar dessa applikationer ofta viktiga komponenter. Mer studier krävs inom området då forskningen inom fältet är begränsad.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser efter digital fysioterapi via en interaktiv app (FT-app) vid smärta i rörelseapparaten. Frågeställningar: I vilken utsträckning upplever kvinnor som har fått digital fysioterapeutisk rådgivning via en interaktiv app delaktighet, information och tillgänglighet? Finns det någon skillnad i ovanstående mellan de som besökt primärvård 2016 (Nationell Patientenkät NPE) och de som fått digital fysioterapi i FT-app? Bakgrund: eHälsa har ökat allt mer i popularitet och digital teknik har potential till att öka tillgängligheten på vårdens tjänster och det finns ett behov av att utvärdera dessa tjänster. Psykologisk digital behandling används idag vid smärta i rörelseapparaten. Ett pilotprojekt (FT-app) pågick under 2014–2017 där kvinnor fick digital fysioterapi vid smärta i rörelseapparaten via en interaktiv app med funktioner som chatt med svar inom 24 timmar på vardagar, aktivitetsdagbok, filmade övningar och möjlighet för patienten att ladda upp filmer. Behandlingen baserades på beteendemedicinska teorier och varade minst 12 veckor. Kvinnorna screenades för röda och gula flaggor innan start, hade inga akuta eller nya besvär och fick avsluta tjänsten då smärtan minskat. Metod: En webbenkät med 37 frågor skickades ut till kvinnor (n=139) som fått digital fysioterapi i FT-app. En Linkertskala användes för skattning 1-4 och 1-5. Enkäten skickades ut 1–24 månader efter avslut i FT-app. Svaren jämfördes med relevanta frågor från NPE och kvinnors upplevelse av primärvård 2016. Svarsfrekvens i de respektive enkäterna jämfördes med hjälp av z-test. Resultat: Svarsfrekvensen var 52,5%. På frågorna som rörde delaktighet var en stor majoritet positiva (63,5–94,5%), de upplevde att en snabb svarstid hjälpte dem att vara delaktiga och ta ansvar för behandlingsplanen. De upplevde och att skriftlig information i FT-app fungerade väl för de instruktioner och den information de behövde (85–94% positiva svar). Även den upplevda tillgängligheten skattades högt (59–96% positiva svar). Mest positivt upplevde man att man kan anpassa vården efter sin egen vardag. I jämförelse med NPE föll FT-app ut bättre när det gällde upplevelsen av delaktighet och tillgänglighet. Slutsats: De kvinnor som svarat på denna enkät uppger att de i högre utsträckning upplevde tillgänglighet och känsla av delaktighet via FT-app jämfört med NPE 2016. Resultaten kan ej generaliseras då svarsfrekvensen var låg och eftersom enkäten ej var validerad eller reliabilitetstestad. Studien föreslår mer forskning för att utvärdera upplevelser av digital vård och fysioterapi samt för att identifiera när och för vilka patienter eller symptom som digital vård kan vara ett alternativ till traditionell vård med fysiska besök. / Abstract The aim was to explore women’s perceptions of web-based physiotherapy for musculoskeletal pain treatment delivered through an interactive application for smartphones. Questions: To what extent do women have a positive experience of participation, information and availability after web-based physiotherapy through an interactive app? Is there a difference in a-c between women who had visited primary care 2016 (NPE) and the ones who had received physiotherapeutic treatment trough the app (FT-app)? Background: The popularity of eHealth is growing both among health care innovators and media. eHealth may increase the access of health services and the evaluation of new services is important. Internet based psychological treatment for musculoskeletal pain is an alternative to traditional treatment in Sweden. A pilot with web-based physiotherapeutic treatment delivered through an interactive app (FT-app) was tested 2014-2017 for treatment in women with musculoskeletal pain. The app included a chat where the physiotherapist answered questions within 24 hours (mon-fri), an activity diary, videos of the exercises and uploaded movies from the patient doing the exercise. The treatment was based on behavioral medicine and lasted for at least 12 weeks. The women were screened for red and yellow flags before start and had no acute pain. Method: A web-based survey with 37 questions was emailed to the women (n=139) 1-24 months after finishing the treatment in FT-app. A Likert scale was used for rating the answer 1-4 and 1-5. The results were compared to results from women’s perceptions of primary health care in Sweden 2016 (NPE). The response rate in both samples were analyzed with a z-test. Results: 52,5 % answered the survey. The majority answered positively to the claim that getting answer and feedback within 24 hours made compliance to treatment plan easier (92,3%) and helped them accomplish the prescribed exercises and activity (94,5%). The written dialogue was effective for remembering the advices (93,2%) and the FT-app made it possible for the women to adjust the treatment to their everyday living (95,9%). There were significant differences between NPE and FT-app regarding explanation of the treatment (p=0,0045) information of warning signals (p=0,0002) and ways of contact (p=0,0045). Conclusion: This study shows that the FT-app women experienced a significant greater participation and access to the service compared to the primary care women in some claims. The response rate was not big enough to generalize the results to the population and the survey was not tested for validity or reliability. This study suggests more research in this field to investigate perceptions of internet-based treatment and to identify when telerehabilitation is suitable as an alternative to traditional health care.

Personer som lider av migrän har i de flesta fall någon gång funderat över vad som är den utlösande faktorn. Ibland vet de svaret, ibland är svaret inte lika tydligt. Att ha kunskap och förståelse över sin migrän kan öka chanserna till självhjälp och ökad empowerment. Patienterna har tillräcklig kunskap för att kunna ta beslut som bidra till en bättre hälsa för individen. Patienten hjälper således sig själv till ett bättre välmående utifrån den kunskap som patienten har om sig själv och sin sjukdom. För att skapa en förståelse och större kunskap för sin sjukdom kan det underlätta att dokumentera sina migränanfall. Dokumentationen kan sedan användas för att hitta en gemensam nämnare till anfallen. Att dokumentera migränanfall kan också kallas för att föra en migrändagbok. Migrändagböcker kan ordineras ut av hälso- och sjukvård i form av enklare dokumentation på pappersark. Det finns också digitala lösningar där personer som lider av migrän kan dokumentera in mer utförliga uppgifter om sin migränattack via olika migränappar som finns att ladda ner. En digital lösning ger större möjlighet till en rikare information om personens sjukdom, men saknar ofta anpassning för migränpatienters särskilda behov och upplevda problematik. Personer som lider av migrän kan uppleva problematik med att interagera med digitala skärmar. Att interagera med skärmar kan vara en bidragande orsak till ett sämre mående, vilket framkom i denna undersökning. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett gränssnitt för en mobil hälsoapplikation för migränpatienter kunde utformas med fokus på empowerment och god användarupplevelse. För att ta reda på detta, genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer. Informanterna fick berätta om sina upplevelse av migrän, deras egen kunskap om sin sjukdom, samt tekniska aspekter om hur de vill interagera med mobilappar under tiden som de har migrän. Den data som uppkom utifrån intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ kodning som resulterade i fyra olika teman. Behovet visar att dokumentation av migränanfall genom mobilapplikationer ska ske med så lite interaktionstid med skärmen som möjligt. Dokumentation av migränanfall kan med fördel ske med hjälp av tal och ljud. Själva gränssnittet ska vara enkelt och simpelt med avskalade ikoner som tydligt ska gå att identifiera. Det ska finnas möjlighet att manuellt eller med automatiska inställningar dämpa ljuset på skärmen. Resultatet av undersökningen mynnade sedan ut i lämpliga gränssnittsförslag i form av mockuper. För framtida forskning rekommenderas att utföra användartester med utökade prototyper, för att undersöka huruvida de designförslag som tagits fram i denna studie upplevs som en god användarupplevelse och bidrar till empowerment. / People who suffer from migraines have probably at some point thought about what the triggering factor is. Sometimes the answer is clear, and sometimes it’s not that obvious. To have understanding and knowledge of their migraine can increase the chances of self-help and also higher levels of empowerment. With self-help, the patient can make better decisions based on the knowledge of the disease, which can lead to a better well-being. In order to establish an understanding and more knowledge about their illness, it can be helpful to document the migraine attacks. The documentation can then be used to find a possible cause of the attacks. This is also called a migraine journal. Migraine journals can be prescribed by the health services, where you get a template with less words and with simple instructions of the tasks on them. There are also digital solutions, like mobile applications, that supports more detailed documentation. A digital solution provides more opportunities for more detailed information about the person's illness, but mobile apps often lacks adaption for the patient's specific needs and problems. Persons who suffers from a migraine attack, can experience difficulties when documenting a large amount of information on applications. The interaction with digital screens may worsen the symptom. This is one of the findings of this study. The purpose of this study was to examine how a user interface for a mobile health application, could be designed with focus of empowerment and a good user experience. To find out, 7 semi structured interviews were conducted. The informants were asked to tell about their experiences, their knowledge about their illness and some technical aspects of how they want to interact with mobile applications while they are suffering from an attack. The data that was obtained from the interviews were then analyzed using qualitative coding that resulted in four different themes. The study showed that the potential users wish to interact as little as possible with the screen. Documentation of migraine attacks can be done with the help of speech and sound. The interface itself should be easy with simple icons which are easy to identify. It should be possible to manually or automatically adjust the light on the screen. The result of the study contributed to suggestions for how to design a suitable interface for migraine patients. The interface is visualised in this report in the form of mockups. For future research , it is recommended to perform user tests with extended prototypes to investigate whether the design principles and design suggestions developed in this study are perceived as a good user experience and contribute to empowerment.

The fast technical development enables new application areas within health care, and theimportance of eHealth increases. Meanwhile, conscious behavioral change throughpersuasive technology has shown to be a functional and effective method. This studyaimed at producing a design model, customized for persuasive design within eHealth. Themodel took the shape of a toolbox, containing tools which aim to respond to key aspectsassociated with the field, and was qualitatively evaluated through interviews with expertswho assessed the quality. The interview recordings were abductively analyzed, and themodel revised by the analysis’ results. The findings contributed to a widenedcomprehension of the area and resulted in a new version of the model, and other valuableinsights about the aspect of context within persuasive design and eHealth. / Den snabba tekniska utvecklingen möjliggör nya användningsområden inom hälsoområdet,och vikten av eHälsa ökar. Samtidigt har medveten beteendeförändring genom persuasivedesign visat sig vara en funktionell och effektiv metod. I den här studien var målet attproducera en modell, anpassad för design inom eHälsa. Modellen tog formen av enverktygslåda, innehållande verktyg avsedda att besvara nyckelfaktorer inom fältet, ochevaluerades kvalitativt genom intervjuer med experter för att öka dess kvalité.Intervjuinspelningarna analyserades abduktivt, och modellen reviderades efter analysensresultat. Resultaten bidrar till en utvidgad förståelse inom fältet, en ny version av modellenoch andra värdefulla insikter angående kontext som en aspekt inom persuasive design ocheHälsa.

Introduktion: Långvarig smärta kostar samhället mycket pengar varje år. Under 2020 och 2021 utvecklades applikationen Vitala som stöd för patienter med behov av fysisk aktivitet i sin rehabilitering av sjukdomar. I applikationen ingår en del som syftar till rehabilitering för personer med muskuloskeletala besvär i nacke, axlar, rygg och höft. Den här studien är den första av sitt slag som utvärderar rehabiliteringsdelen i Vitala. Syftet med denna studie var att undersöka användbarhet, deltagarnas förståelse för applikationens frågor och instruktioner, samt relevansen av Vitalas val av övningar för deras smärtmekanismer. Metod: Tio studiedeltagare med besvär i nacke-/skuldra och ländrygg-/höft sedan ≥4 veckor rekryterades genom en privat fysioterapi- och naprapatklinik i Stockholm. Deltagarna observerades när de använde applikationen för att diagnostisera sina besvär och deras förståelse för appens frågor och tester bedömdes. Efter användning skattades användbarhet genom frågeformulär (Health-ITUES och System Usability Scale). Validitet undersöktes genom att jämföra funktionsdiagnos och övningar som förskrevs av Vitala med en erfaren fysioterapeuts bedömning av funktionsdiagnos och rekommenderade övningar. Resultat: Användbarheten i rehabiliteringsdelen skattades mellan mycket bra och bästa tänkbara. Studiedeltagarna förstod frågor och instruktioner i 88% av fallen. Applikationens funktionsdiagnoser var i linje med fysioterapeutens i 9 av 10 fall. Överensstämmelsen av övningarna var fullständiga för fem av deltagarna, fyra saknade något element och endast en bedömdes bristfällig. Konklusion: Studiedeltagarna visade en god förståelse för Vitalas frågor och instruktioner, vilket var i linje med deras egna skattningar där appen bedömdes vara lätt att använda. En viss svårighet med att förstå vad som menades med begreppen smärta och besvär uppstod hos en del. Vitala hade en god överensstämmelse gällande övningar och funktionsdiagnos, med undantag för deltagare med patoanatomiska förändringar eller nociplastiska smärttillstånd.

Home-based exercise is a popular physical activity of maintaining fitness, health andwellness in general. However, without proper supervision and basic knowledge of theexercises in the workout plan, there is an increased risk of injury. Considering that noteveryone is willing to attend crowded gyms or schedule professional personal trainingsessions, in this study, a novel feedback system is proposed, in the form of a mobileapplication. Accelerometer and gyroscope data were collected from 10 volunteersperforming 3 exercises, squats, lunges and bridges, with inertial sensors attachedto their back lumbar region, on both shanks and on both thighs. Each participantperformed 5 repetitions of the correct technique and 5 repetitions of 4 mistakes foreach exercise. The accuracies of 3 classifiers, a SVM, a RF and DT were comparedwith the SVM performing the best across all 3 exercises. The best location and numberof sensors was determined by examining the accuracy of a SVM model for 15 uniquemulti-sensor configurations. The best performing setup, being the configuration with 2sensors, one at the lumbar area and one at the shank, was used in exploring the efficacyof different data processing techniques. Time-domain statistical features, sensor angletimeseries and the filtered signal timeseries were evaluated as input to a NN. The timedomainfeatures performed the best achieving the highest accuracy in all 3 exercises,with an accuracy of 67% for the squats, 87% for the lunges and 75% for the hip bridges.Overall, the final model demonstrated promising capabilities of classifying exercisetechnique of basic lower-body exercises, with a real-time feedback implementationbeing a feasible solution for self-efficient fitness. / Hemmaträning är en populär typ av fysisk aktivitet för att upprätthålla kondition,hälsa och välbefinnande. Dock utan övervakning och basal kunskap om hur olikaövningar bör utföras så finns det en ökad risk för skador. Alla människor går intefrivilligt till trånga och fullsatta gym eller bokar in pass med personlig tränare. Därförföreslås i denna studie ett nytt återkopplingssytem vid träning som kan användas via enmobilapp. Data från en accelerometer och ett gyroskop har samlats in från tio frivilligapersoner. De har utfört tre olika styrkeövningar; knäböj, utfallssteg och höftlyft medtröghetssensorer placerade på deras ländrygg, på underbenen och på låren. Varjedeltagare utförde fem repetitioner med korrekt teknik och sedan fem repetitionermed fyra olika typer av felaktig teknik för varje styrkeövning. Noggrannheten förtre klassificerare, SVM, RF och DT jämfördes sedan med det SVM som presteradebäst i alla tre styrkeövningarna. Det optimala antalet sensorer tillsammans med bästplacering av dessa räknades ut genom att undersöka en SVM modell med 15 unikamultisensorkonfigurationer. Det visade sig att kombinationen med två sensorer, envid ländryggen och en på underbenet var den bästa och därför användes den föratt undersöka effektiviteten av olika databehandlingstekniker. Tidsdomänsstatistiskafunktioner, sensorvinkeltidsserier och filtrerade signaltidsserier utvärderades sominmatning till ett NN. Tidsdomänsfunktionerna presterade bäst och uppnådde högstnoggrannhet i alla tre övningarna. Detta med ett korrekt utfall av 67% för knöböj,87% för utfallsteg och 75% för höftlyft. Sammantaget visade den slutliga modellenen lovande förmåga att klassificera träningsteknik för basala styrkeövningar för nedredelen av kroppen. Samtidigt som användaren får feedback i realtid vilket gör detmöjligt att utföra effektiv träning själv hemma.

With an aging population that suffers from comorbidity, healthcare is facing grand challenges. In order to meet the demand, digitalization is thought to be an opportunity. Digitalization of curative care, such as diagnostics and treatment, have been initiated and is today used and appreciated. Preventative care, on the other hand, has not been included in the digital adaptions to the same extent and there are few scientific studies within the area. Nonetheless, a further proactive care that meets patients and healthcare personnel are of interest to several actors. The Swedish Government has a vision that Sweden, in 2025, will be world leading within eHealth. For that to be possible, digital preventative care have to support and complete the preventative work that is performed today. The present study has investigated the attitude towards Connected Medical Devices for Prevention (CMDfP) within the primary care. By a mixed-methodology including questionnaires, the opinions of 24 health center personnel and 17 patients prescribed with Physical Activity on Prescription (PAP) were collected and analyzed. The results show that health center personnel are willing to prescribe connected eHealth devices for prevention and patients are willing to use the devices prescribed. Additionally, among the respondents there is a belief that CMDfP could facilitate in order to increase the adherence to PAP without any major impact on the personnel's workload. By digitalizing preventative care, it is possible that people will be able to live healthier and therefore not require care to the same extent as today. Reasons to the possible results are that digital tools within curative care have been shown to generate positive outcomes to chronically ill patients that utilize home care. Additionally, studies of preventative care have generated positive outcomes to the health of the population in several countries. It is therefore likely that the combination, digital preventative care, would be rapidly relished. These thoughts align with the positive results on attitudes of this study. Before CMDfP could be prescribed to patients, pilot studies have to be performed and new work routines including reimbursement models, have to be established within healthcare. These are all areas of future work within medical engineering. / Med en åldrande population som lider av samsjuklighet, står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. För att möta behovet är digitalisering en möjlighet. Digitalisering av åtgärdande vård, så som diagnostik och behandling, har redan påbörjats och är idag uppskattat. Preventiv vård har, å andra sidan, inte varit inkluderad i den digitala utvecklingen och därav saknas det vetenskapliga studier inom området. Dock är en mer proaktiv vård av stort intresse för flera aktörer. Sveriges regering har en vision att Sverige, år 2025, ska vara världsledande inom eHälsa. För att detta ska vara möjligt måste digital preventiv vård möta och komplettera det preventiva arbete som bedrivs idag. Denna studie har undersökt attityderna till Uppkopplade Medicinsktekniska Hjälpmedel för Prevention (UMHfP) bland primärvården. Genom en metod som inkluderat enkätundersökningar, inhämtades och analyserades attityden av 24 personer från personalen på vårdcentraler och 17 patienter med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR). Resultaten visade att primärvårdspersonal är villiga att förskriva UMHfP och att patienter vill använda de hjälpmedlen som förskrivs. Dessutom har respondenterna tro att UMHfP kan underlätta att förbättra följsamheten till FaR utan att påverka personalens arbetsbörda nämnvärt. Genom att digitalisera den preventiva vården är det troligt att befolkningen kommer få ett hälsosammare leverne och därför inte behöva vård i samma utsträckning som idag. En anledning till detta är att digitala hjälpmedel för åtgärdande vård har visat sig vara positivt för kroniskt sjuka patienter som hemsjukvårdas. Dessutom har studier inom preventiv vård indikerat flera positiva konsekvenser för invånares hälsa världen över. Det är därför troligt att digitala hjälpmedel i kombination med preventivt arbete snabbt kommer bli uppskattat. Dessa spekulationer sammanfaller väl med det positiva resultatet från denna studie. Innan UMHfP kan förskrivas till patienter måste pilotstudier genomföras och nya arbetssätt inklusive betalningsmodeller måste införas i hälso- och sjukvården. Detta är kommande arbeten inom medicinsk teknik.

There has been a stigma attached to mental health for years, with many people afraid to seek help from mental health professionals due to negative stereotypes about those seeking help. Young adults in particular are still reluctant in regards to seeing a therapist since they are ashamed, do not want to show weakness or they perceive their need for therapy as low. Since the COVID-19 pandemic has triggered many mental disorders of different kinds, numerous therapists have been fully booked, and the demand has been higher than the supply. Digital mental health apps aim to counteract the problem and help as many people as possible who either cannot get appointments with therapists or are not able to afford therapy sessions. The latest technologies, such as emotion-based Artificial Intelligence (Emotion AI), utilize many data sets and algorithms, which enable the system to learn and interpret human emotions through various verbal and non-verbal signals like voice recognition, text analysis, or face tracking. At the same time, the apps work as digital therapists who aim to help the user.  This research explores how emotion-based AI as a technology used in mental health applications can contribute to help young adults ranging from around 15 to 30 years of age, who are considered the age group suffering from symptoms of depression the most, but hesitate to see a therapist. By conducting a comparative study and quality assessment of three AIbased mental health apps and interviewing experts in Machine Learning and psychology on their points of view, this research project aims to gain qualitative data and, consequently, to obtain more insights on this topic. This research indicates that a complete replacement of face-to-face therapy is not yet imaginable because the human factor is considered inevitable in a therapy setting. However, most experts interviewed for this research stated that AI-based apps in mental healthcare can be seen as an additional supportive tool or coach on the side while seeing an actual therapist in face-to-face-sessions, either in person or through video calls, providing helpful content and exercises. In addition, these tools can bridge the waiting time between therapy sessions or function as a preventive solution for young adults. / Psykisk hälsa har i många år varit stigmatiserat, och många människor är rädda för att söka hjälp hos psykologer på grund av negativa stereotyper om dem som söker hjälp. Särskilt unga vuxna är fortfarande tveksamma när det gäller att träffa en terapeut eftersom de skäms eller inte vill visa svaghet. Eftersom COVID-19-pandemin har varit en utlösande faktor för många depressioner och psykiska störningar av olika slag så har många terapeuter varit fullbokade. Detta har gjort att efterfrågan på hjälp har varit större än utbudet som finns att tillgå. Digitala appar för psykisk hälsa har som syfte att motverka problemet och hjälpa så många människor som möjligt, antingen när det inte finns tillgängliga terapeuter för samtal eller när personen inte har råd med terapisamtal. Den senaste tekniken, såsom känslobaserad AI, utnyttjar en stor mängd data som gör det möjligt för systemet att lära sig att tolka mänskliga känslor genom olika verbala och icke-verbala signaler som till exempel röstigenkänning, textanalys eller ansiktsspårning. Samtidigt fungerar apparna som en digital terapeut som syftar till att hjälpa användaren. I denna studie undersöks i vilken utsträckning som känslobaserad AI, tillämpad i digitala lösningar för psykisk hälsa, kan bidra till att hjälpa unga vuxna i åldern 15-30 år som anses vara den åldersgrupp som lider mest av depressionssymptom. Genom att genomföra en jämförande studie, en kvalitetsbedömning av tre AI-baserade appar för psykisk hälsa samt intervjua experter inom maskininlärning och psykologi om deras synpunkter är syftet med detta forskningsprojekt att få kvalitativ data och därmed fler insikter om detta ämne. Resultaten av denna studie indikerar att en ersättning av terapisamtal med en person eller terapi via videosamtal ännu ej är tänkbar eftersom den mänskliga faktorn anses vara icke ersättningsbar. Majoriteten av de experter som intervjuades för den här forskningen uppgav dock att AI-baserade appar inom psykiatrin kan ses som ett extra stödverktyg eller en coach vid sidan av mötet med en riktig terapeut (antingen personligen eller genom videosamtal), med hjälp av användbart innehåll och övningar. Dessutom kan dessa verktyg överbrygga väntetiden mellan terapisessionerna eller fungera som en förebyggande lösning för unga vuxna.