The health care sector is becoming more and more digital. Recent studies have shown that treatment with IT can be as effective as other traditional treatments at a lower cost. Therefore eHealth have emerged as a new area where innovation needs to take place to decrease the healthcare cost. To be able to succeed with these innovations there is a recommendation from the Swedish government to use open innovation. Based on this there is a variety of national actors who wants to stimulate and accelerate innovation in eHealth in an open innovation manner. Therefore we have studied four different eHealth projects to form a better understanding of how open innovation is applied in the innovationprocess and how the national actors affects this process. Our findings show that the innovationsprocess in eHealth projects are using external knowledge to accelerate their internal innovation. We have also found that the external knowledge that are integrated in the innovationsprocess is not used for organizational processinnovation. Lastly our studie shows that the national actors have no impact on the innovationprocess.

Background: eHealth is seen by policymakers as a tool to strengthen the patient position and streamline healthcare. With eHealth, patients will have the option to, via Internet, in different ways communicate with health care. A growing population of elderly, many with limited experience of internet use, are expected to take part in eHealth. Aims: The aim of the study was to examine elderlies experience and view on eHealth. Method: Data was collected through two semi-structured focus group interviews. Eleven participants who had reached retirement participated in the study. Collected data was analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Result: The most prominent of the results was a sense of insecurity related to eHealth. Several participants expressed uncertainty about the practical use in relation to their own knowledge and who would provide technical support and guidance. The results also reflected a sense of uncertainty towards what the term eHealth includes in addition to a fear that the physical contact with healthcare will be cut back in favor of eHealth services. Positive experiences of eHealth mainly concerned the opportunity to take part of their patient record and services that made it easier to get in contact with health care in general. Conclusions: By using elderlies experience and their view on eHealth in the design of eHealth services, eHealth can become a natural part of the traditional care and increase participation and autonomy for the elderly.

Today is what you could call a golden age for technological development in health care. Technology is given a bigger role in healthcare and serves not only as a support for health professionals in their daily work but also as a tool for the patient. With the help of eHealth services, patients are becoming more involved in their own care. This improves patient’s knowledge about their health, which in turn contributes to higher motivation to perform self-care. Since the autumn of 2012, health records online have been implemented in certain counties through an eHealth application named "my online health record”. This application will soon be launched nationwide in Sweden. In this study we are examining how this technological progress can be understood from a number of actors' perspectives, who have an interest in the situation. We have investigated this by performing a qualitative study in which we interviewed respondents from three different professions in order to find out their attitude towards the application. The result from the data collection shows a development towards a greater involvement of patients in their care process. Many doctors see this as a positive thing since it increases patient safety and improves the quality of the meeting between doctor and patient. There is a risk, however, of creating a digital gap between certain patients. A large group of patients have a high education, good skills within IT and therefore the ability to assimilate the information, however there’s a minority whom has no internet access or knowledge to assimilate the information in a good way. This creates a gap between these patient groups, where the first group will receive better care and the later gets left out of the system. In conclusion, the study has shown that this ongoing trend cannot be stopped, patients will demand access to more and more information in a more accessible way.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste diagnoserna i vården. I Sverige drabbas ca. 250 000 personer av hjärtsvikt varje år. För patienter med hjärtsvikt är egenvård väsentligt för att uppnå en god livskvalitet och förebygga försämring. Däremot är sjukdomsinsikten inte alltid tillräckligt god vilket försvårar följsamheten till behandling och motivationen till adekvata åtgärder. eHälsa är tänkt att underlätta patienters information och kommunikationsmöjlighet för att öka tillgängligheten till vården. Den tekniska utvecklingen sker snabbt och eHälsoverktyg av olika slag finns att tillgå för att vara behjälpliga och underlätta egenvården.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienter med hjärtsvikt och deras upplevelse av eHälsa för att stödja egenvården. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg. Litteraturöversikten baserades på fem kvalitativa och tre kvantitativa studier samt en studie med en mix av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Resultatet visar att användning av eHälsa främjar egenvården vid hjärtsvikt i de flesta fall men framhåller också sjuksköterskans viktiga roll och stöd i användningen av eHälsa samt teknikens användarvänlighet. De tre huvudteman som identifierades i resultatet var Empowerment, Upplevelse av trygghet och Vikten av användarvänlig teknik. Diskussion: I diskussionen problematiseras huruvida eHälsa ersätter sjuksköterskans fysiska möten samt behovet av teknisk support i användning av eHälsa. Slutsats: Den viktigaste slutsatsen av litteraturöversikten är att eHälsa kan förbättra patienters egenvård även när det kommer till den äldre generationen med begränsad teknikvana. Dock krävs individanpassning av både teknik och stöd. Vidare forskning behövs för att få en uppfattning om sjuksköterskans upplevelse av eHälsa och hens stöd till användarna samt de organisatoriska utmaningarna

Bakgrund: Sjuka barn i norra delar av länet har inte samma tillgång till specifik barnkompetens på akutmottagningen vilket försvårar bedömningar. Konsekvenserna blir sämre vårdkvalitet samt långa resor till länssjukhuset. Familjer som vårdar svårt sjuka barn i hemmet är i behov av bättre stöd. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa en ökad kvalitet i bedömningar av sjuka barn samt barnmedicinsk tillgänglighet för att bidra till ökad trygghet och vård på lika villkor genom att använda videokonsultation. Syftet med tillhörande studie var att beskriva och analysera föräldrars och professionellas upplevelser av att använda videokonsultationer mellan familj och barnsjukvård, samt att beskriva och analysera på vilket sätt de medverkade. Metod: PGSA-hjul användes för att planera, genomföra och studera införandet av videokonsultationer mellan länsdelssjukhus och länssjukhus samt mellan familj och barnsjukvården. Enskilda intervjuer, gruppintervjuer samt observationer genomfördes och materialet analyserades med en kavlitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet var för litet gällande videokonsultationer mellan vårdinrättningarna för att säkerställa ett tillförlitligt resultat. Analysen i studien resulterade i temat; Underlättande av trygghet och delaktighet för familjer med svårt sjuka barn i hemmiljö. Diskussion: Spridningen av videokonsultationer tog tid och få respondenter i studien gör att resultatet blir svår att generalisera.Slutsats: Visuell information kompletterade den verbala vilket underlättade bedömningar men även barnets medverkan.

Den ökade digitaliseringen inom hälso- och sjukvård medför en transformation av passiva patienter till aktiva hälsokonsumenter. Regeringen har presenterat en vision om att Sverige ska vara bäst i världen på eHälsa år 2025. För att lyckas ställs det krav på vården och sjuksköterskan i synnerhet som ska driva och säkerställa en hög nivå av personcentrerad omvårdnad för patienter och närstående. Därför är det av betydelse att belysa hur den personcentrerade omvårdnaden kan påverkas vid användning av eHälsa. Syftet med studien är att belysa hur personcentrerad omvårdnad kan påverkas vid användandet av eHälsa. Metoden som valdes var allmän litteraturöversikt med databassökningar baserad på 15 utvalda vetenskapliga artiklar som har klassificerats och analyserats i en innehållsanalys. Resultatet utmynnade i fyra återkommande teman. Resultatet visar att införandet av eHälsolösningar kan stärka kommunikationen mellan patient och vårdgivare. En kombination med eHälsa bidrar till att kontakten med vården hålls levande mellan de fysiska vårdmötena. eHälsolösningar bör vara baserad på individanpassad information och regleras efter patientens behov. Relationen mellan patient och vårdgivare bör vara etablerad innan en digital kommunikation kan bli jämställd med det fysiska mötet. eHälsa ger patienten en ökad delaktighet vilket medför mer makt till patienten och en mer symmetrisk balans i relation med vårdgivare vilket optimerar den personcentrerade omvårdnaden. Slutsatsen från studien var att personcentrerad omvårdnad kan påverkas vid användandet av eHälsa. Kommunikationen mellan patient och vårdgivare stärks och eHälsolösningar stärker partnerskapet genom ökad delaktighet. Kontakten mellan patient och vårdgivare hålls vid liv mellan de fysiska vårdtillfällena vilket stärker relationen.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården används eHälsa som ett verktyg för att förebygga ohälsa och främja hälsa. eHälsa innefattar vård stödd av informations- och kommunikationsteknik och kan exempelvis vara medicinteknisk utrustning så som hjärtrytmsövervakare eller en app. Patientens empowerment är en viktigt del i den personcentrerade omvårdnaden och ett begrepp som kan förekomma inom eHälsa. Syfte Syftet var att belysa hur eHälsa påverkar patientens empowerment. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Databassökningen skedde i CINAHL, PubMed samt PsycINFO och resulterade i 15 inkluderade artiklar. Resultat Resultatet visade att kontroll, självförtroende samt kunskap och förståelse var återkommande komponenter för hur patienten upplevde empowerment inom eHälsa. Oavsett vilket eHälsoverktyg som studerades resulterade det i upplevt empowerment för patienten på ett eller flera sätt. Slutsats Patienter upplever empowerment genom användandet av eHälsa. En känsla av kontroll, självförtroende samt kunskap och förståelse är återkommande komponenter för att uppleva empowerment genom användandet av olika eHälsoverktyg. Ett ökat empowerment genom eHälsa genererar större välbefinnande för patienten och kan vara en förutsättning för att få en personcentrerad omvårdnad. Det kan även leda till minskade kostnader för sjukvården. Dock bör barriärer som eventuellt teknikstrul och patients förmåga att anpassa sig till tekniken tas hänsyn till vid utformning av eHälsa. Nyckelord eHälsa, empowerment, IKT, internet, patient

The rapid technological development of the media and the Internet has brought new ways to communicate and socialize. Social media is an undeniable force with its fast, simple and informal communication style and health care today is a relatively new concept to convey health information through social networks. This provides opportunities for various healthcare organizations to market themselves and pass out health information but also the responsibility of the challenges and risks related to information posted, the organization's reputation, privacy risks and personal integrity. The thesis intends to explore how the BVC perceive this form of forums regarding obstacles and opportunities and what they think about Facebook as a communication channel for communicating health information to parents. The aim was also to investigate how the BVC through social media can contribute their dedication and skills on Facebook and how BVC feel they can support parents through Facebook. Semi-structured interviews were conducted with four different health care activities and then transcribed. Based on theory and empirical sections were then made comparisons to find similarities and differences. The analysis was based on various themes in the interview guide. The results show that health care businesses do not see any disadvantages to a Facebook page about good review held and inappropriate posts will be deleted. Questions of a personal nature and the treatments are prohibited due to patient confidentiality. It´s important for healthcare businesses to market themselves. The Facebook page is used as information on which the BVC nurse demonstrates the commitment by informing and encouraging participation in parent groups and lectures on the BVC. It´s considered important to be on Facebook today where the majority of the audience are today.

Bakgrund: Internetanvändningen i samhället ökar och allt fler invånare använder internet för att söka svar på hälsorelaterade frågor. Genom att ge patienter tillgång till deras patientjournaler via internet kan de lättare bli delaktiga i sin vård och samtidigt nå patientlagens krav på delaktighet. Genom den personcentrerade vården som genomsyrar hela sjuksköterskans arbete fyller journalportaler sin funktion genom att främja partnerskap och delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters synpunkter av att logga in och läsa sin journal digitalt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ respektive mixad metod. Analysen är gjord med inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med sammanlagt 8 underkategorier. Första kategorin Användning av patientjournalen innehåller två underkategorier: Anledning till användning och Möjligheter och begränsningar. Andra kategorin Förståelse genom patientjournalen innehåller tre underkategorier: Förståelse för sitt hälsotillstånd, Förståelse och förtroende för vårdgivaren och Förståelse för innehållet. Tredje kategorin Patientjournalen och vårdmötet innehåller tre underkategorier: Kommunikation i vårdmötet, Stärkt patientroll och Partnerskap & delaktighet. Fjärde kategorin IT-säkerhet och integritet innehåller inga underkategorier.  Slutsats: Patienters synpunkter av att läsa sin patientjournal ser väldigt olika ut men många uttrycker att de får en ökad förståelse för dels deras hälsotillstånd dels för deras vårdgivare. Patienter nämner även hur de får en ökad kontroll över sin situation samtidigt som de blir mer delaktiga i sin vård och behandling tillsammans med att partnerskapet mellan patient och vårdgivare stärks.

Bakgrund:. Genom att behovet av tekniska stöd ökar kraftigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. Kravet på sjuksköterskor som rådgivare och vägledare i relation till en patients strävan efter att uppnå och upprätthålla hälsa kommer att öka i framtiden. Genom att veta hur patienter och närstående upplever ehälsa i hemmet kommer sjuksköterskor och annan vårdpersonal bättre kunna upplysa och förbereda patienter om vad de finns för möjligheter för de som behöver och vill ha vård i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienter och närståendes erfarenheter av e-hälsa i hemmet.   Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserat på vetenskapliga artiklar. Kvalitativa studier går ut på att man finner kategorier, beskrivningar eller egenskaper hos någon eller någonting. Forskaren strävar efter att få en helhetsbild av förhållanden och på så sätt få en fullständig bild av en situation. Resultat: Resultatet visade på 5 huvudkategorier med 11 underkategorier. Resultatet visade på att patienters och närståendes erfarenheter av e-hälsa var både positiva och negativa. Många patienter tyckte om att e-hälsa stärkte deras hälsa och att de fick en ökad tillgång till vård. Slutsats: Studien visade på att patienter och närstående upplever ehälsa som både positivt och negativt att ha i hemmet. De övervägande erfarenheterna är dock positiva och många patienter uttryckte att tack vare ehälsohjälpmedel upplevde de en förbättring av sin hälsa något som många gånger var kopplat till att hjälpmedlen främjade en bättre egenvård. Flera patienter poängterade att ehälsa gav dem möjligheten till att bo kvar hemma trots att de hade ett växande behov av vård.