Bakgrund: eHälsa definieras som alla de verktyg och tjänster därinformationsteknik är involverad och som avser förbättra diagnoser, vård,övervakning, administration och förebyggande arbete. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur sjuksköterskor upplevde att eHälsa påverkadeomvårdnadsarbetet i primärvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baseradpå tio kvalitativa peer reviewed vetenskapliga artiklar. En manifestinnehållsanalys gjordes på de tio artiklarna. Resultat: eHälsa medförde inte eneffektivare vård om inte infrastrukturen runt omkring var på plats. Sjuksköterskorsom använde eHälsa var tvungna att vara noggranna i dokumentationen ochanvändningssättet för att inte påverkas negativt. Sjuksköterskor ansåg att de, pågrund av användningen av eHälsa, gjode förbättringar inom flera områden såsomförmågan att kommunicera, dokumentera och sjukdomsrelaterad kunskap.Konklusion: eHälsoutrustningen måste vara kompatibel med sjuksköterskans ochpatientens omgivning och användas på ett korrekt sätt. Kommunikationen kan blimer effektiv med hjälp av eHälsa. Det fysiska mötet anses vara överlägset detelektroniska mötet då sjuksköterskan har tillgång till den visuella informationen.eHälsa bör användas som ett komplement i vården, ett sätt för patienten att lärasig om och förbättra sin egenvård. Yngre patienter har lättare för att användaeHälsa än äldre patienter. / Background: The definition of eHealth is; all tools and services where informationtechnology is involved and that aims to improve diagnoses, care, surveillance,administration and preventive work. Aim: The aim of this study was to illustratehow eHealth was experienced by nurses and how it affected their nursing work inthe primary care. Method: A qualitative literature study based on ten qualitativepeer reviewed scientific articles. A manifest content analysis was done on thefindings of the ten articles. Result: eHealth did not entail a more effective careunless the infrastructure was in place. Nurses using eHealth had to be careful inthe documentation and use to not be affected negatively. Nurses thought that they,by using eHealth, made improvements within several fields, such as their abilityto communicate, document, and illness related knowledge. Conclusion: TheeHealth equipment must be compatible with the nurse´s and the patient´ssurroundings and used in a correct manner. The communication can be moreefficient when utilising eHealth. The physical meeting is considered superior tothe electronic as the nurse have access to the visual information. eHealth shouldbe used as a compliment to the care, a way for the patient to learn about, andimprove their self-care. Younger patients have an easier time using eHealthcompared to older patients.

Bakgrund: Ett steg i effektiviseringen av sjukvården är att i större utsträckning använda digitala lösningar för dokumentation. En vision med digitaliseringen i den svenska sjukvården är att vara bäst i världen till år 2025. Införandet av surfplattor som arbetsverktyg inom slutenvården förväntas därför öka i framtiden. Parallellt med detta visar forskning att kvalitén på det mellanmänskliga mötet försämras när en mobil enhet, som till exempel en surfplatta, närvarar vilket kan vara problematiskt inom sjukvården där mötet mellan sjukvårdaren och patienten är centralt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens uppfattning av personalens användning av surfplattor i vårdarbetet. Hypotesprövningar utfördes utifrån åldersgrupper och kön. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes som omfattade 54 patienter där data insamlades genom enkäter. Deskriptiv statistik användes för analys och rapportering samt chi-två test. Resultat: 1) Patienterna anser inte att surfplattan utgör ett hinder i mötet med vårdpersonalen. 2) Information om surfplattan ges i högre utsträckning till manliga patienter. 3) Trots att den äldre patientgruppen i lägre utsträckning använder smartphone eller surfplatta tycker de att det är bra att sjukvården följer med i den digitala utvecklingen. Slutsats: Majoriteten av patienterna anser inte att surfplattan begränsar kommunikationen eller samspelet/interaktionen med personalen. Surfplattan kan därmed inte anses störa det vårdande mötet.

Digitaliseringen sker på en bred front både i det svenska samhället och globalt. Den här undersökningen har undersökt digitaliseringen inom primärvården och hur denna har påverkat Region Dalarnas patienter. Region Dalarna har en egen app där patienter kan kontakta hälso- och sjukvårdspersonal i stället för att använda privata aktörers appar. Undersökningen av användningen av denna app har gjorts via en webbenkät som distribuerats via lokala Facebookgrupper i Region Dalarna. Undersökningen har visat på att de över 70+ har varit mest nöjda och att de inte har behövt hjälp i den utsträckning som kunnat antas behövts. De något yngre, mellan 41-50, var de som varit mest missnöjda med besöket via appen och de har även behövt hjälp i stor utsträckning. Undersökningen blev inte representativ för de under 20 då ytterst få svar inkom från denna åldersgrupp. Digitaliseringen har en stor effekt på de socioekonomiskt utsatta då den förutsätter att individer har råd att ha enheter där de digitala kanalerna fungerar och kan användas på ett bra sätt. Sett till medelinkomst så ligger hela Region Dalarna under rikssnittet per månad. Många kan därför antas inte ha de enheter som krävs för att använda digitaliseringens olika hjälpmedel och tjänster. Region Dalarna har en äldre befolkning än riksgenomsnittet och kan därför antas vara mer emot den digitalisering som sker, som nämnts ovan var det dock inte fallet bland de individer som svarat på enkäten. Resultatet visar på att befolkningen är nöjda med att Region Dalarna har tagit fram ett offentligt drivet alternativ till de privata aktörernas tidigare monopol på digitala primärvårdstjänster och att de gärna använder tjänsten om behov uppstår. En generell positivitet kan därför ses till den digitalisering som redan skett inom hälso- och sjukvården och den kan även antas följa med in i vidare digitalisering då specialistvården står näst på tur att digitaliseras.

Introduction. The current age structure in Sweden is changing. At the same time, life expectancy is increasing in many parts of the world. This will lead to greater demands of accessible care resources and its application. Well implemented communication is paramount when the healthcare system is as information-intensive as it is. For maintenance of good healthcare, demands will be set on new kinds of services. With eHealth, information and healthpromotion through communication-based technology, healthcare can be performed efficiently with secure output within the healthcare sector. Aim. The aim of this study was to examine challanges for health professionals in the process of patient care through care at a distance. Method. An empirical study of six (6) people was conducted by semistructured interviews. Result. Indicated result show a result of the need of eHealth within the current use of healthcare, and that the technology can be of comparable quality to physical meetings. However, technical solutions should be seen as a complement within healthcare, and not as a substitute of physical interaction. Conclusion. eHealth services is not something that will become relevant within a timeperiod of ten to fifteen years. It is a currently usable service that can be established to be of comparable quality to the person-centered care the nursing profession is striving for. / Indroduktion. Den nuvarande Svenska åldersstrukturen håller på att förändras samtidigt som den förväntade livslängden ökar i många delar av världen. Detta kommer att ställa större krav på tillgängliga vårdresurser och dess tillämpning. God kommunikation mellan olika aktörer är av största vikt då vården är informationsintensiv. För att upprätthålla god vård kommer krav att ställas på nya tjänster. Med eHälsa, informations och hälsofrämjande insatser genom kommunikationsbaserad teknik, kan vården utföras effektivt med säkerställda insatser inom vård- och omsorgssektorn. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka utmaningar för vårdpersonal i arbetet med patientmöten via vård på distans. Metod. En empirisk studie utfördes och sex (6) personer intervjuades med en semistrukturerad intervjuform. Resultat. Resultat visar på ett behov inom vården av eHälsa och att tekniska lösningar kan ha en jämförbar kvalité med fysiska möten. Tekniska lösningar borde dock ses som ett komplement inom vården, och inte som en ersättning till fysiska möten. Konklusion. eHälsotjänster är inte någonting som kommer att bli aktuellt om först tio eller femton år, utan det är idag en brukbar tjänst som kan konstateras vara jämförbar med den personcentrerade vård sjuksköterskor arbetar efter.

I detta arbete bearbetas forskning om eHälsa, dess användande inom vården och motivationsteorierna Transteoretiska modellen, Maslows behovshierarki och självbestämmandeteorin. Vidare presenteras egna observationer på hur vården i dagsläget kan stötta patienter med hjärtkärlsjukdom till bättre levnadsvanor, samt intervju med uppföljning på hur en PCI-patient upplever att ta emot kost- och träningsrekommendationer via ett digitalt hälsoverktyg.   Syftet är att med en fallstudiedesign undersöka hur vården stöttar hjärtpatienter till bättre levnadsvanor och om digitala hälsoverktyg kan öka den upplevda motivationen hos PCI-patienter till att äta bättre och aktivera sig mer.   Metoderna som använts är kvalitativa, där resultaten bygger på en halvdags observationer på en fysioterapeutmottagnings arbete med hjärtkärlpatienter och en intervju samt uppföljning med en PCI-patient som använt ett digitalt hälsoverktyg under tio dagars tid.   Huvudresultatet från denna studie tyder på att någon form av stöd är viktigt för att uppleva sig kunna börja och klara en förändringsprocess. Motivationen tycks öka av socialt stöd eller stöd som bidrar till ökad kompetens och självbestämmande, varav det första exemplifieras vid observationerna av vården, och de andra två gick att se blev positivt påverkade hos PCI-patienten efter sin användning av det digitala hälsoverktyget. Patienten upplevde sig mer motiverad av att alltid ha informationen lättillgänglig, att det gick att individanpassa efter sig själv och gav inspiration, samt ett mervärde av kunskap.   Patienten började äta bättre och ta dagliga promenader på egen hand, från att tidigare upplevt sig ”glömma” och föredragit en bilresa till att få promenera med andra än att promenera själv. Patienten beskriver även ett förbättrat självförtroende och mer positiv framtidssyn.   Dock behöver detta testas i större skala för att kunna uttala sig om det skulle kunna ge effekter på en majoritet och om dessa effekter skulle vara bestående. Men en öppenhet för framtiden bör finnas för att eHälsoverktyg kan fungera som ett stöd, vara informerande och kanske till och med motiverande när det behövs. / In this study research about eHealth, its usage in health care and the motivation theories Transtheoretical model, Maslow’s hierarchy of needs and the self-determinant theory is processed. The study is also presenting results from personal observations on how the health care supports patients with cardiovascular disease to better habits and an interview with a follow-up on how a PCI-patient is experiencing receiving eating and exercising recommendations through a digital health tool.   The purpose of the case study is to find out how the health care supports patients with cardiovascular disease to better eating and exercising habits, and if digital health tools can increase the experienced motivation to eat better and exercise more.   The methods that have been used are qualitative, and the results are based on observations of the work with patients who have cardiovascular disease, conducted at a physiotherapist’s office and an interview with a follow-up with a PCI-patient who used a digital health tool for ten days.   The main result of this study indicates that some kind of support is essential to feeling able to start and make a process of change. The motivation seems to increase through social support or other support which contributes to higher competence and self-determination. The patient felt more motivated by always having the information easily accessible, the fact that the tool was customizable to his own needs and that it gave him inspiration and knowledge.   The patient began to eat better and take daily walks on his own. Previously he had ”forgotten” and preferred to drive to town just to walk together with other people rather than just walking by himself. The patient also describes an improved self-confidence and has a more positive vision of the future.   However, this needs testing in a larger scale to be able to express whether it could effect a majority, and if these effects would be permanent. Nevertheless, an openness for the future should exist regarding eHealth tools to work as a support, to be informative and perhaps even motivating when needed.

This study focus on how physical and virtual meeting places may promote collaboration between firms and academia for the development of innovations. A case study was conducted on a meeting place that aims to support collaboration for the development of innovations in eHealth between different actors in the Linnaeus region. Data was collected through 6 interviews, whereas 3 with scientists and 3 with entrepreneurs. The data was analyzed based on a theoretical framework based on different perspectives on collaboration and networks, meetings and interaction and, physical and virtual meeting places. The results show that the purpose for collaboration is to be included in a network with other actors in the same area, gain increased knowledge of the subject area and to acquire new external contacts. Furthermore, in order to support collaboration, physical meeting places have to organize effective and interesting meetings. In addition, virtual meeting places should provide opportunities for discussion and, worldwide news coverage. What is more, the physical and virtual meeting places aiming to support collaboration for a specific purpose and for a specific network of actors should be integrated. This implies for example that the virtual meeting places should provide opportunities for participants to attend at an announced physical meeting synchronously. Furthermore, the virtual meeting place should also provide possibilities to continue a discussion that was initiated at the physical meeting. This study has concluded that the collaborative development of innovation means creating new business opportunities for entrepreneurs and receive input to current and future research for researchers. To support collaboration in the development of innovations meetings and interaction are needed. Virtual and physical meeting places needs to integrate physical and virtual interaction in the development of innovations. / Denna studie fokuserar på hur fysiska och virtuella mötesplatser kan främja samarbete mellan företag och akademi för att utveckla innovationer. En fallstudie genomfördes på en mötesplats som syftar till att stödja samarbete för utveckling av innovationer inom eHälsa mellan olika aktörer i Linné regionen. Datainsamling genomfördes med 6 intervjuer varar 3 med forskare och 3 med företagare. Data analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som bygger på olika perspektiv på samverkan och nätverk, möten och interaktion samt fysiska och virtuella mötesplatser. Resultaten visar att syftet med samarbetet är att ingå i nätverk med andra aktörer inom samma intresseområde, få ökad kunskap om ämnesområdet och att skapa nya externa kontakter. För att stödja samarbete måste fysiska mötesplatser organisera effektiva och intressanta möten. Dessutom bör virtuella mötesplatser ge möjlighet till diskussion och omvärldsbevakning. Fysiska och virtuella mötesplatser som stödjer samarbete för ett specifikt syfte och nätverk bör integreras. Detta innebär till exempel att de virtuella mötesplatserna ska ge möjligheter för deltagarna att närvara synkront oberoende av tid och rum vid ett fysiskt möte. Vidare bör den virtuella mötesplatsen ge möjligheter för att fortsätta fysiska diskussioner virtuellt. Den här studien har kommit fram till att samarbete för utveckling av innovationer innebär att skapa nya affärsmöjligheter för företagare och få input till nuvarande och fortsatt forskning för forskare. För att stödja samarbete vid utveckling av innovationer behövs möten och interaktion. Virtuella och fysiska mötesplatser ska samspela vid utveckling av innovationer genom att integrera fysisk och virtuell interaktion.

Problemställning: eHälsa är nutiden och framförallt framtiden inom hälso- och sjukvård och anses kunna stärka delaktighet och medbestämmande för patienten. Den nya tidens patienter kräver ökad insyn, delaktighet och självbestämmande.                                   Syfte: Syftet med studien var att belysa eHälsa med fokus på patient empowerment.                                                                                                                                                                                                                               Metod: Litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar som utifrån en induktiv ansats har granskats, analyserats och jämförts.                                                                                                                                                                    Resultat och konklusion: Resultatet visar att eHälsa ökar tillgängligheten för hälsoinformation samt hälso- och sjukvård i hemmet. eHälsa kan och bör användas som ett komplement i vården för att stärka patient empowerment, detta under förutsättning att patienten har förmåga att hantera och förstå informations- och kommunikationsverktygen, samt att ett samarbete finns med hälso- och sjukvården.                                                                                                                Implikation: Vidare forskning som berör hur sjuksköterskan kan implementera eHälsa i omvårdnadsarbetet behövs. eHälsa som begrepp bör även belysas tillsammans med övriga riktlinjer som berör informations- och kommunikationsteknologi i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Patientutbildning i eHälsa och dess tjänster bör ingå i den praktiska vårdverksamheten för att optimera egenvård och därmed bidra till att patienten erhåller empowerment. Det är även av stor vikt att sjuksköterskestuderande redan under utbildning får kunskap om eHälsa och eHälsotjänster. / Problem: eHealth is the present and, in particular, the futures of health care. It is considered to be able to strengthen the involvement and participation of the patient. The modern patient demand increased transparency, participation and autonomy.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       Aim: The aim of this study was to highlight eHealth, focusing on patient empowerment.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               Method: A literature study with 14 scientific articles, that have been reviewed, analyzed and compared with an inductive approach.                                                                                                                                                              Results and conclusions: The results show that eHealth increases the availability of health information and health care at home. eHealth can and should be used as a supplement in health care to enhance patient empowerment, provided that the patient has the ability to manage and understand information and communication tools, and that collaboration exists with the health care provider.                                                                                                                                 Implication: Further research on how nurses can implement eHealth within the nursing practice is needed. eHealth as a concept should also be highlighted along with other guidelines related to information and communication technology in the Description of Competence for Registered Nurses. Patient education in eHealth and its services should be included in the health care practice to optimize self care for patients, so that they thereby could receive empowerment. It is also of great importance that the student nurse, already during education, gains knowledge of eHealth and eHealth services.

The effectiveness of communication in the Swedish healthcare system context has long been the subject of debate. Issues stemming from usability, accessability and interpretation affect the lives of patients, and yet the vocal groups in the healthcare communication debate are patients and administrators, not healthcare professionals. With the advent of eHealth services and new demands being put forth on the ability of healthcare professionals' to handle increasingly numerous and innovative systems, it is of more importance than ever to understand the healthcare professionals' work context. This article is based on interviews with five healthcare professionals concerning their views on electronic health records (EHR), eHealth services, trends in healthcare services development in Sweden, as well as their views on the future of eHealth solutions and health information technology (HIT). Analysis of collected information shows an apprehension among healthcare professionals towards electronic communication, as well as a dissatisfaction with the usability of modern healthcare systems. Sentiments are generally favourable towards eHealth solutions however, and most negative criticism of modern systems appears to stem from a frustration with being given less time with patients, as well as fears of compromising patient integrity. Results point toward healthcare professionals' being an untapped resource in the context of healthcare communication development, though major changes would have to occur in the distribution of demands on the healthcare professionals' time, as well as a shift in the way we view healthcare communication, from more traditional means, to modern, interactive systems.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser efter digital fysioterapi via en interaktiv app (FT-app) vid smärta i rörelseapparaten. Frågeställningar: I vilken utsträckning upplever kvinnor som har fått digital fysioterapeutisk rådgivning via en interaktiv app delaktighet, information och tillgänglighet? Finns det någon skillnad i ovanstående mellan de som besökt primärvård 2016 (Nationell Patientenkät NPE) och de som fått digital fysioterapi i FT-app? Bakgrund: eHälsa har ökat allt mer i popularitet och digital teknik har potential till att öka tillgängligheten på vårdens tjänster och det finns ett behov av att utvärdera dessa tjänster. Psykologisk digital behandling används idag vid smärta i rörelseapparaten. Ett pilotprojekt (FT-app) pågick under 2014–2017 där kvinnor fick digital fysioterapi vid smärta i rörelseapparaten via en interaktiv app med funktioner som chatt med svar inom 24 timmar på vardagar, aktivitetsdagbok, filmade övningar och möjlighet för patienten att ladda upp filmer. Behandlingen baserades på beteendemedicinska teorier och varade minst 12 veckor. Kvinnorna screenades för röda och gula flaggor innan start, hade inga akuta eller nya besvär och fick avsluta tjänsten då smärtan minskat. Metod: En webbenkät med 37 frågor skickades ut till kvinnor (n=139) som fått digital fysioterapi i FT-app. En Linkertskala användes för skattning 1-4 och 1-5. Enkäten skickades ut 1–24 månader efter avslut i FT-app. Svaren jämfördes med relevanta frågor från NPE och kvinnors upplevelse av primärvård 2016. Svarsfrekvens i de respektive enkäterna jämfördes med hjälp av z-test. Resultat: Svarsfrekvensen var 52,5%. På frågorna som rörde delaktighet var en stor majoritet positiva (63,5–94,5%), de upplevde att en snabb svarstid hjälpte dem att vara delaktiga och ta ansvar för behandlingsplanen. De upplevde och att skriftlig information i FT-app fungerade väl för de instruktioner och den information de behövde (85–94% positiva svar). Även den upplevda tillgängligheten skattades högt (59–96% positiva svar). Mest positivt upplevde man att man kan anpassa vården efter sin egen vardag. I jämförelse med NPE föll FT-app ut bättre när det gällde upplevelsen av delaktighet och tillgänglighet. Slutsats: De kvinnor som svarat på denna enkät uppger att de i högre utsträckning upplevde tillgänglighet och känsla av delaktighet via FT-app jämfört med NPE 2016. Resultaten kan ej generaliseras då svarsfrekvensen var låg och eftersom enkäten ej var validerad eller reliabilitetstestad. Studien föreslår mer forskning för att utvärdera upplevelser av digital vård och fysioterapi samt för att identifiera när och för vilka patienter eller symptom som digital vård kan vara ett alternativ till traditionell vård med fysiska besök. / Abstract The aim was to explore women’s perceptions of web-based physiotherapy for musculoskeletal pain treatment delivered through an interactive application for smartphones. Questions: To what extent do women have a positive experience of participation, information and availability after web-based physiotherapy through an interactive app? Is there a difference in a-c between women who had visited primary care 2016 (NPE) and the ones who had received physiotherapeutic treatment trough the app (FT-app)? Background: The popularity of eHealth is growing both among health care innovators and media. eHealth may increase the access of health services and the evaluation of new services is important. Internet based psychological treatment for musculoskeletal pain is an alternative to traditional treatment in Sweden. A pilot with web-based physiotherapeutic treatment delivered through an interactive app (FT-app) was tested 2014-2017 for treatment in women with musculoskeletal pain. The app included a chat where the physiotherapist answered questions within 24 hours (mon-fri), an activity diary, videos of the exercises and uploaded movies from the patient doing the exercise. The treatment was based on behavioral medicine and lasted for at least 12 weeks. The women were screened for red and yellow flags before start and had no acute pain. Method: A web-based survey with 37 questions was emailed to the women (n=139) 1-24 months after finishing the treatment in FT-app. A Likert scale was used for rating the answer 1-4 and 1-5. The results were compared to results from women’s perceptions of primary health care in Sweden 2016 (NPE). The response rate in both samples were analyzed with a z-test. Results: 52,5 % answered the survey. The majority answered positively to the claim that getting answer and feedback within 24 hours made compliance to treatment plan easier (92,3%) and helped them accomplish the prescribed exercises and activity (94,5%). The written dialogue was effective for remembering the advices (93,2%) and the FT-app made it possible for the women to adjust the treatment to their everyday living (95,9%). There were significant differences between NPE and FT-app regarding explanation of the treatment (p=0,0045) information of warning signals (p=0,0002) and ways of contact (p=0,0045). Conclusion: This study shows that the FT-app women experienced a significant greater participation and access to the service compared to the primary care women in some claims. The response rate was not big enough to generalize the results to the population and the survey was not tested for validity or reliability. This study suggests more research in this field to investigate perceptions of internet-based treatment and to identify when telerehabilitation is suitable as an alternative to traditional health care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och orsakar ett stort lidande hos drabbade personer. Egenvården vid hjärtsvikt är av stor vikt för att främja hälsa och välmående där individen själv utför dessa åtgärder. Brist i egenvården då individen saknar motivation eller har en otillräcklig sjukdomsinsikt kan leda till en försämring av tillståndet. eHälsa kan vara en möjlighet att underlätta egenvården. eHälsa kan också förbättra kommunikationen mellan individ och vårdgivare. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med hjärtsjukdom upplever eHälsa som stöd för egenvård. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Litteraturöversikten baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen utfördes med Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Resultatet visade att personerna med hjärtsvikt upplevde eHälsa som ett stöd i egenvården. Resultatet visade även att det fanns vissa tekniska hinder vid användandet av eHälsa. Resultatet baserades på tre teman upplevelse av att vara delaktighet i sin egen vård, upplevelse av tekniken och upplevelse av vårdrelationen med följande subtemankunskap/medvetenhet, motivation, autonomi, hanteringen av tekniken, teknikrädsla och kommunikation till och från vårdgivare. Slutsats: Det framkom i studien att eHälsa är ett stort stöd i individernas egenvård även vid en begränsad kunskap om tekniken. eHälsa bidrog till en ökad motivation och en förbättrad kunskap för individerna för bibehålla en god hälsa. De brister som resultatet visade berodde på tekniska problem och det är därför viktigt att anpassa eHälsan utifrån varje individs behov.