Bakgrund: Antalet hälsoapplikationer växer för varje dag och det finns ett behov av att säkerställa kvaliteten på dessa, för att skapa riktlinjer för utvecklare, stödja användarna och tydliggöra vad vårdgivare kan rekommendera till sina patienter. Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka synen på kvalitetsmärkningar och krav som kan ställas på hälsoapplikationer ur kvalitets- och säkerhetsaspekt, med perspektiv utifrån myndigheter och appleverantörer, vårdsektor och app-användare. Material och metod: Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer, där totalt sjutton intervjuer genomförts med representanter från tre olika myndigheter, SIS, app-leverantörer, vårdpersonal och app-användare. Alla intervjuer transkriberades ordagrant, bearbetades med hjälp av kodning, kategorisering och analys för att se mönster, likheter och variationer. Slutligen delades detta in i teman som presenterar dessa mönster i resultatet. Resultat: Alla parter är positivt inställda till en kvalitetsmärkning på hälsoapplikationer, även om kännedomen kring det pågående standard-arbetet varierade hos de tillfrågade. Det finns en förväntan både hos användare och inom vården om en ökad användning av hälsoapplikationer i framtiden och möjligheten att dela hälsodata. Vårdpersonalen är restriktiva till vad de vågar rekommendera för hälsoappar idag, men hoppas och tror att en märkning kan förändra det. De anser att säkerhet, integritet och kvalitet är viktigt, men likväl design, användarupplevelse och spelifiering. Myndigheterna och leverantörerna upplever en låg kontroll kring att ställa krav själva eller ha mandat till förändring inom området. Slutsats: Samtliga yrkesroller är enade om att det är en politisk fråga och att juridiska trösklar behöver ses över när det gäller krav, främja nya digitala lösningar och innovation inom friskvård och sjukvård. En ny standard upplevs vara i rätt riktning och inkludera det mesta som önskats, men frågan består i var ansvaret kommer ligga över att den följs, hur respektive parter ska förhålla sig till den, andra krav och kvarhållande ”föråldrade” lagstiftningar. En genomgående röd tråd är uppmaningen om tydlighet och önskan om ökad politisk drivkraft inom området.

Det här examensarbetet undersöker det personliga kontot för hälsoinformation (PHR) som alla medborgare i Sverige ska erbjudas. Detta efter ett beslut från Socialdeparte-mentet att genomföra en upphandling genom Apotekens Service AB. Upphandlingen är vid tiden för denna rapports färdigställande ännu inte genomförd vilket den var planerad att vara.Målet med examensarbetet är att på uppdrag av Mawell undersöka vilka affärsmöjlig-heter lanseringen av en nationellt tillhandahållen tjänst för PHR, och det ekosystem för applikationer och tjänster, förväntas leda till. Men också implementera två tjänster som visar konceptet med hur en tjänst kan användas för att skapa nytta för en utvald målgrupp.Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt intervjuer med olika målgrupper. Syftet med intervjuerna var att identifiera vilka problem och behov dessa har i sina verksam-heter för att sedan analysera samt ge förslag på hur tjänster utvecklade för PHR kan utformas för att lösa dessa.Resultatet av undersökningen är ett antal olika tjänsteförslag baserade på målgruppernas problem och behov samt två tjänsteimplementationer. Rapporten ger även Mawell förslag på en tänkbar fortsättning på arbetet. / This thesis investigates the personal account for health information (PHR) that every citizen in Sweden will be offered. The Ministry of Health and Social Affairs has made a decision to conduct a public procurement through Apotekens Service AB. The pro-curement was not finalized at the time of this report.The goal of this thesis is to on behalf of Mawell investigate what business opportunities the launching of a nationally provided service for PHR, and the ecosystem for applica-tions and services, is expected to result in, but also to implement two services to demonstrate the concept of how a service could be used to create benefits for a selected target group.During the thesis work a literature study and interviews with different target groups were performed. The purpose with the interviews was to identify different problems that the target group have in their operations and then analyze and give a proposal to how services developed for PHR could solve the problems.The result of the investigation is proposed services based on the different problems and needs of the targets groups and two service implementations. The report also gives Mawell proposal to how they could continue this work further.

Bakgrund: idag finns många digitala verktyg för att visualisera data i översikter men i vårdens ordinarie system lyser dessa med sin frånvaro. Istället använder dagens vårdpersonal ofta papper för att förmedla information och data precis som omvårdnadsvetenskapens pionjär Florence Nightingale gjorde när hon tidigt påvisade att visualisering av vårddata kan hjälpa till att påvisa och förklara komplexa samband inom vården. Syfte: undersöka användning och behov av översikter av patientspecifika vårddata samt patientrelaterade arbetsuppgifter hos vårdpersonal inom psykiatrin.Material och metod: studien har en explorativ ansats och utgår från intervjuer av sjuksköterskor och undersköterskor inom psykiatrin. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: journalens brist på processtöd, mobilitet samt instrument för visualisering kompenseras av muntlig information samt egengjorda pappers- och digitala lösningar. Många informanter önskar bättre sökfunktioner och visualiseringar av komplexa sammanhang samt ökad mobil tillgång till information och data. För översikt förlitar öppenvården sig mer på egna lösningar i pappersform än digitala översikter, slutenvården använder digitala översikter men även mycket papperslösningar. Vårdpersonalen tar olika vägar till översikt men baserar kunskapen på samma information. Stora skillnader finns mellan den information slutenvård och öppenvård behöver. Pappersjournalen minns som lättillgänglig, framförallt genom dess mobila egenskaper samt att den inte omgavs av inloggningsförfaranden.  Slutsats: digitala översikter skapade i samarbete med tekniker kan vara en framgångsfaktor men öppenvård och slutenvård kan inte förväntas ha samma översikt eftersom de har olika behov. Eventuellt kan även individer ha behov av att skräddarsy sin egen digitala översikt. Framförallt slutenvården behöver ett processtödsverktyg, i avsaknad av det skapas egna system som ofta är i pappersformeftersom det har de egenskaper vad det gäller mobilitet samt möjlighet att fritt disponera anteckningar som personalen efterfrågar

I mars 2016 meddelade regeringen och Sveriges kommuner och regioner tillsammans att Sverige ska vara bäst på Ehälsa år 2025. Syftet är att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter inom hälso- och sjukvård då Sveriges befolkning beskrivs vara ett av de mest digitalt mogna i världen. Detta i sig ska öka individens egen kontroll och delaktighet som ska leda till effektivitet, tillgänglighet och medbestämmande i svensk sjukvård. Studien ämnar att ta reda på vad seniorer upplever inom området delaktighet för att således öka kännedomen om hur Vision Ehälsa2025 utformas i enlighet med detta. Tre kvalitativa metoder har genomförts för studiens datainsamling. Fokusgrupp, semistrukturerade intervjuer och användarscenario. Respondenternas ålder har varit 65-75 år. Datainsamlingen från metoderna har analyserats med Unified Theory of Acceptance and Use of Technology, förkortat UTAUT. Urval av litteratur har undersökts med diverse databaser och andra söktjänster för att hitta relevanta vetenskapsartiklar. Databasen Scopus har använts och tidigare relevant kurslitteratur för att säkerställa att studiens syfte och frågeställning besvaras samt styrka datainsamlingen. Datainsamlingen har slutligen jämförts och diskuterats gentemot den insamlade litteraturen och därefter kopplats till studiens syfte och frågeställning. / In March 2016, the government and Sweden's municipalities and regions jointly announced that Sweden should be the best in health by 2025. The aim is to take advantage of the opportunities of digitization in healthcare as Sweden's population is described as one of the most digitally mature in the world. This in itself should increase the individual's own control and participation, which should lead to efficiency, accessibility and co-determination in Swedish healthcare. The study aims to find out what seniors experience in the area of participation in order to thus increase knowledge of how Vision Ehälsa2025 is designed in accordance with this. Three qualitative methods have been implemented for the study's data collection. Focus group, semi-structured interviews and user scenarios. The age of the respondents has been 65-75 years and one of the requirements has been that they reside in Sweden. The data collection from the methods has been analyzed with the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology, abbreviated UTAUT. Selection of literature has been implemented to find relevant scientific articles, where the database Scopus has been used together with previous relevant course literature in order to ensure that the purpose and question of the study are answered and to strengthen the data collection. The data collection has then been compared and discussed against the collected literature. It has finally been linked to the purpose and question of the study.

Bakgrund: Kroniska sjukdomar ökar med ålder. Personer med kroniska sjukdomar skrivs ut snabbare från sjukhus vilket menar att flera får vård hemma. Ehälsa kan vara ett sätt att ge stöd till personer med kroniska sjukdomar i hemmet. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa patienters erfarenheter att få vård via ehälsa vid kronisk sjukdom.Metod: En litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes i två databaser, Pubmed och Cinahl.Resultat: Sex teman uppstod, av vilka fyra gav fördelar med ehälsa: ökad trygghet, delaktighet och kontroll, ökad förståelse för sin sjukdom, ehälsa som stöd i sin sjukdom. De övriga två uttalade nackdelarna med ehälsa: värdet av fysisk kontakt och utmaningar i användning.Konklusion: Resultatet i litteraturstudien visar på att majoriteten patienter med kronisk sjukdom använder ehälsa som hjälpmedel. Majoriteten av patienterna blev mer delaktiga i sin vård vilket bidrog med en bättre förståelse för sin sjukdom. Vid en ökad medvetenhet förbättrades även egenvården hos patienterna. Flertalet av patienterna fann många fördelar med ehälsa dock uttryckte en del att de värderade den fysiska kontakten med vårdpersonalen. Resultatet visade att patienterna upplevde ehälsa som ett positivt komplement till traditionell vård. / Background: Chronic illnesses increase with growing ages. People having chronic illnesses get discharge from hospital more quickly, which means that they get little care at home. Ehealth can be a way to support people with chronic diseases at home.Aim: The aim of present literature study is to illustrate patients´ experiences of getting health care through ehealth with chronic illness.Method: This study is a literature review based on fifteen scientific studies with qualitative method. Data was collected from two databases: Pubmed and Cinahl.Results: Six themes emerged, four of which expressed advantages with ehealth: increased security, patient participation and control, increased understanding of their illness, ehealth as a support in their illness. The remaining two expressed disadvantages with ehealth: the value of physical contact and challenges in use.Conclusion: Literature review shows that many patients having chronic disease use the eheath as a support. Most patients had positive experiences after using ehealth. Understanding about their disease condition and patient participation has increased due to ehealth. In addition, this played a big role in self-management. Some patients valued the old traditional care method of having physical contact with their health professionals. Our result showed that ehealth is a good complement to traditional care.

Background: With the help of digital healthcare services, people can quickly and easily receive health advice and treatment. The new technology intends to increase the availability of health care. Older people with age-related disabilities and illnesses do not have as easy a time adapting to the new technology. The average life expectancy in Sweden is set to increase in the future, which makes it essential to adapt digital care services to the individual needs of the elderly so that they can continue to participate in their health. Aim: The aim was to map out older people's perceptions of digital care services. Method: A general literature review based on the results of eleven scientific articles with qualitative, quantitative, interviews and mixed methods. Results: Five central themes were identified in the results: accessibility, digital competence, and user experience, need for support, mistrust and doubt and the importance of interpersonal relationships. The results of the thesis showed that the availability of digital care services was important for the elderly. The user experience of digital care services was influenced by the digital competence level of the elderly and the need for support from family and caregivers proved to be helpful. The results also showed that not all elderly people trusted digital care services and that interpersonal relationships form an important part of health care.Conclusion: Older people's perceptions of digital care services were linked to their level of digital competence. Convenience and accessibility were major advantages experienced by the elderly with digital care services.

Bakgrund: Digital teknik kan skapa möjligheter för ökad hälsa och välbefinnande för äldre men en betydande andel personer över 65 år deltar inte på lika villkor i det digitala samhället vilket kan få konsekvenser för deras hälsa och delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka seniorers tankar om digital teknik samt dess inverkan på deras upplevda hälsa och delaktighet. Metod: Tio seniorer mellan 67–90 år från olika geografiska områden i Sverige, med varierande erfarenheter av digital teknik deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer med en induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att anpassningen till och nyttjandet av digital teknik skilde sig mellan deltagarna och berodde på olika individuella och samhälleliga faktorer såsom attityder och förmågor, upplevt behov av tekniken, ekonomiska förutsättningar samt socialt stöd och digital support. Hos några deltagare förekom känslor av utanförskap och upplevda svårigheter att ta del av viss samhällsservice till exempel att använda eHälsotjänster, få information eller sköta bankärenden. Andra deltagare beskrev hur den digitala tekniken förenklade vardagen, bidrog till ökad hälsa, delaktighet i hälso- och sjukvården, social samvaro och fritidsaktiviteter. Slutsats: För att seniorer ska ges jämlika förutsättningar att åldras med bibehållen hälsa och delaktighet behöver de inkluderas i det digitala samhället. Därför krävs en fortsatt utveckling av strategier, metoder och teknik som ökar seniorers digitala kompetens och möter deras olika behov av digitala verktyg och tjänster i sin vardag. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Personer som lider av migrän har i de flesta fall någon gång funderat över vad som är den utlösande faktorn. Ibland vet de svaret, ibland är svaret inte lika tydligt. Att ha kunskap och förståelse över sin migrän kan öka chanserna till självhjälp och ökad empowerment. Patienterna har tillräcklig kunskap för att kunna ta beslut som bidra till en bättre hälsa för individen. Patienten hjälper således sig själv till ett bättre välmående utifrån den kunskap som patienten har om sig själv och sin sjukdom. För att skapa en förståelse och större kunskap för sin sjukdom kan det underlätta att dokumentera sina migränanfall. Dokumentationen kan sedan användas för att hitta en gemensam nämnare till anfallen. Att dokumentera migränanfall kan också kallas för att föra en migrändagbok. Migrändagböcker kan ordineras ut av hälso- och sjukvård i form av enklare dokumentation på pappersark. Det finns också digitala lösningar där personer som lider av migrän kan dokumentera in mer utförliga uppgifter om sin migränattack via olika migränappar som finns att ladda ner. En digital lösning ger större möjlighet till en rikare information om personens sjukdom, men saknar ofta anpassning för migränpatienters särskilda behov och upplevda problematik. Personer som lider av migrän kan uppleva problematik med att interagera med digitala skärmar. Att interagera med skärmar kan vara en bidragande orsak till ett sämre mående, vilket framkom i denna undersökning. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett gränssnitt för en mobil hälsoapplikation för migränpatienter kunde utformas med fokus på empowerment och god användarupplevelse. För att ta reda på detta, genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer. Informanterna fick berätta om sina upplevelse av migrän, deras egen kunskap om sin sjukdom, samt tekniska aspekter om hur de vill interagera med mobilappar under tiden som de har migrän. Den data som uppkom utifrån intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ kodning som resulterade i fyra olika teman. Behovet visar att dokumentation av migränanfall genom mobilapplikationer ska ske med så lite interaktionstid med skärmen som möjligt. Dokumentation av migränanfall kan med fördel ske med hjälp av tal och ljud. Själva gränssnittet ska vara enkelt och simpelt med avskalade ikoner som tydligt ska gå att identifiera. Det ska finnas möjlighet att manuellt eller med automatiska inställningar dämpa ljuset på skärmen. Resultatet av undersökningen mynnade sedan ut i lämpliga gränssnittsförslag i form av mockuper. För framtida forskning rekommenderas att utföra användartester med utökade prototyper, för att undersöka huruvida de designförslag som tagits fram i denna studie upplevs som en god användarupplevelse och bidrar till empowerment. / People who suffer from migraines have probably at some point thought about what the triggering factor is. Sometimes the answer is clear, and sometimes it’s not that obvious. To have understanding and knowledge of their migraine can increase the chances of self-help and also higher levels of empowerment. With self-help, the patient can make better decisions based on the knowledge of the disease, which can lead to a better well-being. In order to establish an understanding and more knowledge about their illness, it can be helpful to document the migraine attacks. The documentation can then be used to find a possible cause of the attacks. This is also called a migraine journal. Migraine journals can be prescribed by the health services, where you get a template with less words and with simple instructions of the tasks on them. There are also digital solutions, like mobile applications, that supports more detailed documentation. A digital solution provides more opportunities for more detailed information about the person's illness, but mobile apps often lacks adaption for the patient's specific needs and problems. Persons who suffers from a migraine attack, can experience difficulties when documenting a large amount of information on applications. The interaction with digital screens may worsen the symptom. This is one of the findings of this study. The purpose of this study was to examine how a user interface for a mobile health application, could be designed with focus of empowerment and a good user experience. To find out, 7 semi structured interviews were conducted. The informants were asked to tell about their experiences, their knowledge about their illness and some technical aspects of how they want to interact with mobile applications while they are suffering from an attack. The data that was obtained from the interviews were then analyzed using qualitative coding that resulted in four different themes. The study showed that the potential users wish to interact as little as possible with the screen. Documentation of migraine attacks can be done with the help of speech and sound. The interface itself should be easy with simple icons which are easy to identify. It should be possible to manually or automatically adjust the light on the screen. The result of the study contributed to suggestions for how to design a suitable interface for migraine patients. The interface is visualised in this report in the form of mockups. For future research , it is recommended to perform user tests with extended prototypes to investigate whether the design principles and design suggestions developed in this study are perceived as a good user experience and contribute to empowerment.

This thesis investigates how actors within the health care sector work with innovation and development of information technology products, also called eHealth. eHealth services is an expanding area which will play a vital role in tomorrow's health care system. Staffs within health care organizations do have a lot of ideas of how to develop and improve the work process and how to provide better health care. The study was performed at Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) and the purpose of this project is to evaluate the support given by SLSO innovation gateway. Innovation gateway is an approach that has been spread to some of Sweden's county councils, where the aim is to take advantage of the staffs ideas and to develop products and services based on activities that contribute to improving health care. Interviews and observations have been made to understand the innovation environment in Stockholms läns lansting. This gave an understanding for which user-centred aspects that are important to consider when developing eHealth innovations. Aspects like security, usability and availability are essential to consider when creating innovations that create value for patients and employees. The results also showed that staffs need better support from the organization and an understanding and knowledge in information technology, law and project management to be able to manage and develop eHealth innovations. The study has also shown that the client, the project and developers must all be involved in the innovation process and work with the organization to succeed. It requires a reallocation of resources to enable SLSO to provide the demanded support.

Purpose:The thesis will shed light on the overall need of CDSSs in the Swedish health care system,  and  it  will  also  present  a  specific  efficiency  problem  that  could  be  solved  by implementing a CDSS. The need for a CDSS is where an implementation would improve patient outcome, by delivering the right care at the right time, and where the CDSS could reduce the cost of the delivered care. A better understanding of the current need could help eliminate the existing empirical gap and ultimately lead to better and more efficient health care in Sweden. The research question was formulated as: Where within Swedish health care can a need for increased efficiency be met through the implementation of a realistic CDSS system? Design and methodology: The  thesis  is  a  case  study  where qualitative data, collected through a literature review and interviews, was used to answer the research question. The methodology used was tailored to the unique setting of the research and in accordance to the purpose of the study. The method was divided into five phases. (1) Finding an area of focus, such as a specific diagnosis, within the health care system where the need for a CDSS system is deemed high. (2) Mapping the care chain of the identified area of interest. (3) Developing hypotheses concerning where in the care chain challenges could be solved using a clinical decision support system. (4) Confirming or rejecting the proposed hypotheses through interviews with relevant experts. (5) Presenting the specific efficiency problem that could be solved using a CDSS and a presentation of the design of said CDSS. Findings: The efficiency problem that could be solved using a CDSS was identified to be within the area of heart failure treatment. There were a multitude of areas of improvement found along the care chain and a number of them could be solved by developing and using specific CDSSs. A CDSS that could help physicians, within the primary care system, to identify patients that  could benefit from  being  assessed  by  cardiology specialist was  proposed  as  the  most beneficial  CDSS  system.  The  proposed  CDSS  would  be  both  beneficial  and  realistically implementable. / Syftet med uppsatsen är att belysa det övergripande behovet av kliniska beslutsstödssystem inom den svenska vården och slutligen finna det mest trängande behovet. En bättre förståelse för detta behov kan hjälpa att minska det existerande empiriska gapet och slutligen leda till en bättre och mer effektiv vård i Sverige. Forskarfrågan formulerades som uppdraget att finna ett behov för ökad effektivitet inom svensk sjukvård, som kan lösas genom implementering av ett realistiskt kliniskt beslutsstöd. Design och metodologi: Uppsatsen är en casestudie där kvalitativ data, samlad genom en litteraturstudie samt intervjuer, användes för att besvara forskningsfrågan. Metodologin som brukades var anpassad efter den unika naturen för forskningen, samt i enighet med syftet av studien. Metoden delades in i fem faser. (1) Finna ett fokusområde, exempelvis en specifik diagnos, där behovet av ett kliniskt beslutsstöd bedömdes högt. (2) Kartlägga vårdkedjan för den identifierade diagnosen. (3) Utveckla hypoteser angående var inom vårdkedjan som  utmaningar skulle kunna lösas med ett kliniskt beslutsstöd. (4) Bekräfta eller förkasta ypoteserna genom intervjuer med relevanta experter. (5) Presentera problemet med det mest trängande behovet efter ett kliniskt beslutsstöd och hur ett sådans skulle utformas. Fynd: Effektivitetsproblemet som kunde lösas bäst via ett kliniskt beslutsstöd identifierades att vara inom området hjärtsviktsbehandling. Det fanns flertalet områden med utvecklingspotential som urskiljdes ur vårdkedjan för hjärtsviktspatienter, och vissa av dessa utmaningar kunde lösas genom utveckling och implementering av specifika kliniska beslutsstöd. Det kliniska beslutsstöd som skulle lösa det mest trängande behovet inom vården idag föreslås vara ett system som hjälper läkare inom vårdcentralerna att identifiera patienter som skulle gagnas av en remiss till en kardiolog. Det föreslagna kliniska beslutsstödet skulle vara både fördelaktigt för vårdpersonal samt patienter samt är realistiskt implementerbart.