This project was initiated due to the need for new manners of taking care of elderly. The purpose was to determine the perception of eHealth within home care. The goal was to analyze the perception of eHealth in order to find factors which may affect the implementation of eHealth services. To distinguish the perception, surveys with health personnel within home care and the general public as well as and interviews with municipalities were performed. An extension of the Technology Acceptance Model was used in order to locate the perception to seven different categories related to eHealth. The results from the surveys were statistically analysed, and a factor analysis was executed on the surveys, in order to find groups with similar perception on eHealth. The surveys showed that the general perception of the usability and ease of use of eHealth is positive, even though one view was that the society needs to invest more money within the area. The factor analysis resulted in six different groups of perceptions for the personnel and three groups for the general public. The interviews demonstrated that a clear and common definition of eHealth is missing. Despite that, a positive perception of eHealth within the municipalities existed. A conclusion made was that with clear guidelines of how to work eHealth, a wider and faster implementation will be easier to accomplish. / Syftet med detta projekt var att undersöka inställningen till eHälsa inom äldrevården. Projektet initierades på grund av att det fanns ett behov av nya tillvägagångssätt för att ta hand om äldre människor. Målet var att analysera inställningen till eHälsa, och om möjligt, finna faktorer som kan påverka implementeringen av eHälsotjänster. För att lokalisera inställningen gjordes enkätundersökningar med personal inom hemtjänsten samt med allmänheten. Även intervjuer med kommuner utfördes. En påbyggnad av Technology Acceptance Model användes för att lokalisera upp- fattningen kring sju kategorier relaterade till eHälsa. Enkätundersökningarnas resultat analyserades statistiskt, samt så utfördes en faktoranalys för att hitta grupper som hade liknande uppfattning gällande eHälsa. Analyserna visade att den allmänna uppfattningen gällande nyttan med, och användarvänligheten av eHälsa är positiv. Majoriteten anser att samhället behöver investera mer pengar i området. Faktoranalysen resulterade i sex olika grupper av inställningar inom personalen samt tre grupper för allmänheten. Intervjuer med kommuner påvisade att en klar och tydlig definition av eHälsa saknas. Trots det, har de i stort en positiv inställning till eHälsa och dess utveckling. En slutsats är att tydligare riktlinjer rörande arbete med eHälsa skulle kunna möjliggöra en smidigare implementering.

Bakgrund: Vårdronden genomförs dagligen av vårdpersonal tillsammans medpatienter inneliggande på slutenvårdsavdelning. Syftet med vårdronden är att tillgodose patientens behov av vård och behandling och kan inkluderaundersökningar, prognos, planering och undervisning av personal. Den digitalautvecklingen sker även inom sjukvården och ställer nya krav på vården och erbjudersamtidigt nya tekniska möjligheter. Syfte: Syftet med denna kartläggande litteraturöversikt är att identifiera typer av eHälsointerventioner som används i vårdronden inom slutenvården samt att studera hur vårdronden inom slutenvården har utvecklats med hjälp av eHälsointerventioner. Metod: För att svara på studiens frågeställning genomfördes en scoping review för att kartlägga litteratur inom detta område. Data hämtades från två olika databaser där sexton artiklar svarade på studiens syfte och uppfyllde inklusionskriterierna. En tematisk analys genomfördes därefter för att analysera artiklarna. Resultat: Fyra teman samt åtta underteman identifierades: konsulter på distans, deltagande i virtuella vårdronder, ny teknik och utbildning. eHälsointerventioner har medfört ökad patientsäkerhet, minskat bristen på specialistkompetens, minskat avståndet mellan patient/specialist, ökat delaktigheten för anhöriga, minskat smittspridning och stärkt det interprofessionella samarbetet i samband medvårdronden. Slutsats: Vårdronden har utvecklats genom nya arbetssätt vilka möjliggjorts av ny teknik med exempelvis robotar och virtuella glasögon. Geografiska avstånd kan minskas med hjälp av virtuella vårdronder, vilket även ställer höga krav på tillgången på internetuppkoppling och personal med uppgift att koordinera de nya arbetssätten. eHälsointerventioner har potential att stärka patientsäkerheten, bidra till en mer jämlik vård och minska resursbristen inom slutenvården. / Background: Wardrounds are carried out daily by healtcare staff in the inpatient ward. The purpose of the wardround is to meet the patient´s needs for care and treatment and include examinations, prognosis, planning and teaching of staff. The digital development also takes place in healthcare and places new demands on care and at the same time offers new technical opportunities. Purpose: The purpose is to identify types of eHealth interventions that are used in the wardround in inpatient care and to study how the wardround in inpatient care has developed with the help of eHealth interventions. Method: To answer the study´s question a scoping review was carried out to survey literature in this field. Data were retrieved from two different databases where sixteen articles responded to the purpose of the study and met the inclusion criteria. A thematic analysis was then carried out to analyze the articles. Results: Four themes and eight subthemes were identified. Consultants ondistance, participation in virtual wardrounds, new technology and education. eHealthinterventions have resulted in increased patient safety, reduced the lack of specialistcompetence, reduced the distance between patient/specialist, increased the participation of relatives, reduced the spread of infection and strength enedinterprofessional cooperation in connection with the wardround. Conclusion: The wardround has developed through new working methodsmade possible by new technology, for example robots and virtual glasses. Geographical distances can be reduced with the help of virtual wardrounds, which also places high demands on the availability of an internet connection and staff with coordinating the new working methods. eHealth interventions have the potential to strengthen patient safety, contribute to more equal care and reduce resource shortagesin inpatient care.

In 2012, the county of Uppland in Sweden launched a service granting patients online access to their electronic medical record (EMR), including the list of staff who have logged into the record (the “log list”). Patients seem predominantly positive to this service whereas many professionals, physicians specifically, have expressed concerns about, for example, increased risks of threats and violence towards healthcare staff. One year after launch the present study was conducted to examine whether staff whose patients had gained access to online EMRs experienced greater risks of threats and violence, and were exposed to more threats and violence, than those whose patients had not yet gained access. The extent to which professional role, gender, work experience and staff attitudes to the service were important factors was also examined. A total of 174 professionals at Uppsala University Hospital responded to a web survey (35% response rate). 83 represented the emergency department, whose patients had online EMR access, and 91 represented the psychiatric department, whose patients had not. 40% of all participating professionals, emergency physicians and psychiatric staff specifically, believed that risks of threats and violence increase after launch. The results did not, however, support a correlation between patient access to online EMRs and more incidents of threats and violence, and only one respondent reported that patient access had played any significant negative role in relation to an incident. These and other results may prove useful as the online EMR service is now being launched in other Swedish counties as well. / År 2012 infördes inom Uppsala läns landsting en tjänst som ger patienter tillgång till sin journal via nätet, inklusive listan över personal som loggat in i journalen. Patienter har visat sig vara övervägande positiva till tjänsten, medan många vårdgivare, speciellt läkare, har uttryckt farhågor gällandes, till exempel, ökad risk för hot och våld mot vårdpersonal. Ett år efter införandet genomfördes denna enkätstudie med syfte att undersöka om sjukvårdspersonal vars patienter fått tillgång till journal via nätet upplever högre grad av risk för hot och våld samt om de i realiteten är mer utsatta för hot och våld än dem vars patienter inte fått denna tillgång. Även betydelsen av yrke, kön, arbetserfarenhet samt generell attityd till journal via nätet undersöktes i relation till hot och våldsrisker respektive utsatthet för våld. En webundersökning besvarades av 174 anställda vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (svarsfrekvens 35 %). 83 representerade den öppna akutvårdsmottagningen, vars patienter hade tillgång till journal via nätet, och 91 representerade de slutenvårdspsykiatriska avdelningarna, vars patienter inte hade denna tillgång. 40 % av respondenterna, speciellt akutvårdsläkare och psykiatrivårdspersonal, trodde att riskerna för hot och våld ökar vid införande av journal via nätet. Resultaten påvisade dock inte någon korrelation mellan patienttillgång till journal via nätet och förekomst av hot- och våldsincidenter och endast en respondent svarade att patienttillgång spelat en betydande negativ roll i relation till en incident. Dessa och andra resultat i studien kan vara av betydelse nu när införanden av journal via nätet sprids även till andra landsting i Sverige.

Ämnet för uppsatsen grundar sig i en ökad efterfrågan av att kunna införa teknik och informationsteknik (IT), som är testad och anpassad för en verksamhet redan innan införandet. Vidare finns det ett behov av att, genom nya innovationer, uppnå långsiktiga strategiska mål inom vård och omsorg. Därför har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova startat en satsning på testbäddar inom vård och omsorg. En testbädd kan liknas vid en innovations- och testmiljö där samarbete mellan vårdpersonal, företag och forskning kan ske för att ta fram produkter, processer och tjänster som är anpassade till den miljö där dessa sedan ska tillämpas. Denna studie berör hur utveckling och organisering av en innovations- och testmiljö kan gå till och vilka utmaningar som finns. Vidare tar vi upp intressenters roller och behov i utvecklingen samt hur innovation kan stimuleras i en organisation. Detta har genomförts med hjälp av en fallstudie kring utvecklingen av en testbädd i Landstinget i Östergötland (LIÖ). Teorier inom områdena intressenter, utveckling och innovation används för att stödja analysen och skapa förståelse för vissa begrepp. Den empiriska undersökningen utförs genom semistrukturerade intervjuer med representanter från olika intressentgrupper till testbädd LIÖ. Analysen genomförs även med hjälp av dokumentstudier som en del i den empiriska undersökningen. Det empiriska materialet diskuteras i relation till den teoretiska referensramen för att uppnå ett kunskapsbidrag i form av en slutsats. Denna berör hur en innovations- och testmiljö kan utvecklas och organiseras, intressenternas roll och behov i utvecklingen samt hur innovationer kan genereras och utvecklas i organisationer. Med fallets hjälp kan praktiken ge ny kunskap om dessa områden inför kommande utvecklingsprojekt av liknande karaktär. / The topic of this paper is based on an increased demand for the introduction of technology and information technology (IT), which is better tested and adapted for a business before the implementation. Furthermore, there is a need that through new innovations, achieve long-term strategic objectives in the care sector. Therefore, the Swedish innovation agency Vinnova started a venture in test beds in healthcare. A test bed can be likened to an innovation and testing environment. In these, collaboration between healthcare professionals, businesses and research is done to develop products, processes and services that are adapted to the environment in which they are then applied. This study concerns the development and organization of an innovation- and testing environment and what the challenges are. It also concerns the roles and the needs of the stakeholders in the development and how innovation can be achieved in an organization. This has been studied by a case concerning the development of the testbed LIÖ in Östergötland County Council. Theories in the fields of stakeholders, development and innovation are used to support the analysis around these parts, and to create an understanding of some concepts. The empirical study is carried out through semi-structured interviews with representatives from various stakeholder groups to testbed LIÖ. The analysis is also carried out with the help of document studies as part of the empirical investigation. The empirical data are discussed in relation to the theoretical framework for achieving a knowledge contribution in the form of a conclusion. This affects how an innovation and test environment can be developed and organized, stakeholder roles and needs of the development and how innovations can be generated and developed in organizations. The study of the case can provide new knowledge in these areas for future development projects of similar nature.

This study is about interoperability in the collection and transmission of glucose data and focuses on a new eHealth technology. This technology is part of the Internet of Things (IoT) and involves interoperability in systems with sensors applied to the human body. The purpose has been to investigate the interoperability of data collection and transmission of glucose data based on the interoperability issues, how interoperability is used, and the pros and cons of different types of interoperability. A case study with six semi-structured interviews has been conducted. The analysis of the interviews has been conducted using a theoretical framework dealing with IoT and interoperability as well as a two-part interoperability model. The first part of the model has been used to analyze the occurrence of basic, functional and semantic interoperability in the collection and transmission of glucose data. The second part of the model has been used to analyze the information systems based on different maturity levels for interoperability. When collecting glucose data, there are basic, functional and to some extent semantic interoperability. When transmitting glucose data, basic and functional interoperability occur. Basic interoperability dominates here, except for one case. When collecting glucose data, messages and notifications and the automatic adjustment of medication have been identified as benefits. In the case of transmitting glucose data, the fact that respondents do not need to bring their device to caregivers and, in one case, that several users can see the glucose data collected have been identified as benefits. Some clear disadvantages have not been identified.The second part of the interoperability model has resulted in twomaturation levels for the interoperability of transmitting glucose data,"distributed organization-bound" and "integrated national". / Denna studie handlar om interoperabilitet vid insamling och vidarebefordran av glukosdata och fokuserar på en ny teknik inom eHälsa. Denna teknik är en del av Internet of Things (IoT) och involverar interoperabilitet inom system med sensorer som appliceras på människokroppen. Syftet har varit att undersöka interoperabiliteten vid insamling och vidarebefordran av glukosdata utifrån frågeställningarna om vilka olika sorters interoperabilitet som förekommer, hur interoperabiliteten används och vilka för- och nackdelar som finns med olika sorters interoperabilitet. En fallstudie med sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Analysen av intervjuerna har utförts med hjälp av ett teoretiskt ramverk som behandlar IoT och interoperabilitet samt en tvådelad interoperabilitetsmodell. Första delen av modellen har använts för att analysera förekomsten av grundläggande, funktionell och semantisk interoperabilitet vid insamling och vidarebefordran av glukosdata. Andra delen av modellen har använts för att analysera informationssystemen utifrån olika mognadsnivåer för interoperabiliteten. Vid insamling av glukosdata förekommer grundläggande, funktionell och i viss mån semantisk interoperabilitet. Vid vidarebefordran av glukosdata förekommer grundläggande och funktionell interoperabilitet. Grundläggande interoperabilitet dominerar här med undantag för ett fall. Vid insamling av glukosdata har meddelanden och notifikationer och den automatiska justeringen av medicinering framkommit som fördelar. Vid vidarebefordran av glukosdata har det faktum att respondenterna inte behöver ta med sin anordning till vårdgivarna och, i ett fall, att flera användare kan se de insamlade glukosdata framkommit som fördelar. Några tydliga nackdelar har inte kunnat identifieras. Andra delen av interoperabilitetsmodellen har resulterat i två mognadsnivåer för interoperabiliteten vid vidarebefordran av glukosdata, ”distribuerad organisationsbunden” och ”integrerad nationell”.

The European health care is facing challenges with an increasing ageing population, with a higher frequency of chronic diseases, which have resulted in rising health care costs. Meanwhile, the trend shows how patients and citizens are becoming more active in their personal health care, with the number of existing doctors and nurses subsiding furthermore entailing problems. The area of eHealth, which involves information and communication technologies with health care, is hence seen as a partial long-term solution and is considered being a rapidly growing market both in Sweden, but also in Europe. eHealth services further consider to promote increased access, mobility and interoperability in the health care, but the lack of wholehearted commitment, financial support and complex EHR-systems in Sweden's municipalities and county councils might partially impeding down the development. The purpose of this report is therefore targeting to explore, identify and analyze prominent aspects for the continued development of the Swedish health care and eHealth services. The study also examines what subsequent benefits an implementation of an eHealth service entails, which also has been related to the identified prominent aspects. This master thesis is based on a thorough literature review extracted from a theoretical framework including an interoperability-, security-, mobility- and business-modeling perspective, which are used as a foundation for the building of a set of hypotheses, which are subsequently verified with the aid of gathered empirics. The empirics are obtained from 10 semi-structured qualitative interviews, as well as two case studies, which together resulted in key-findings and conclusions. Firstly, in relation to the interoperability perspective, it became clear how there should exist both a technical and social interoperability that communicate with each other. The EHR-systems of today are often considered difficult to learn, non-intuitive and lacking interfaces that are user-friendly designed for the end-user. Increased interoperability was also seen as enabling and simplifying the access to the patient’s medical history, which the EHR-system TakeCare evidently demonstrated. Furthermore, it was acknowledged how there is no correlation between the increased time spent by health care professionals with administrative tasks and documentation with an increased interoperability. It also emerged that patients and the dominant part of the population had either no or very limited knowledge regarding the underlying security and overall management of personal health information in health care. Patients instead often blindly trust the Swedish health care system being secure, and prioritizing other things during medical appointments. The knowledge of security issues in the health care is predicted to increase among patients if they in the future would obtain full access to their own medical records. There is also a general opinion among health care professionals and related instances how new security risks will arise alongside the eHealth wave, with a particular concern for the increasing involvement of mobile devices. Relationships between an increased interoperability also seem to favor increased mobility in health care, but security aspects often prevent the mobility development. Finally, it was unanimously espoused how non-financial values must not be ignored, where the on-going debate argues whether what real impact these non-financial values have, where inter alia strict budgets and large gaps between the decision-makers and end-users appeared as issues. Similar arguments were encountered regarding the actual impact of the opinions of patients in relation to business modeling, where a tripartite-problem and the patients’ limited access to their medical records was partly seen as a primary issue. Secondly, the case studies demonstrated how a transition to the EHR-system TakeCare generally did result in cost- and resource savings in terms of local servers, IT-maintenance and inventory management. The TakeCare implementation also led to an increased visibility among health care centers by enabling and simplifying the access to patient medical history. Increased communication, awareness, and more effective internal processes due to integrated modules and direct connections to ePrescriptions could also be accessed from the TakeCare transition. Finally, it emerged that relations existed between simplified access to the patient’s medical history and how it subsequently resulted in an increased interoperability. A correlation was also seen as the health care become generally more mobile due to increased interoperability. / Hälso- och sjukvården i Europa står inför utmaningar i och med en stigande åldersgrupp med en större andel kroniska sjukdomar, vilket resulterat i stegrande sjukvårdskostnader. Samtidigt ses en trend i hur patienter och medborgare börjar bli mer aktiva i sin egen vård och efterfrågan på sjukvårdspersonal ökar, med ökande utmaningar som följd. eHälsa-området, vilket involverar informations- och kommunikationsteknik inom sjukvården, ses därför som en potentiell långsiktig del-lösning och anses samtidigt vara ett starkt växande område i Sverige, men också på den övriga europeiska marknaden. eHälsa betraktas vidare främja en ökad åtkomst, mobilitet och interoperabilitet inom sjukvården, men bristen på helhjärtat engagemang, finansiellt stöd och det stora antal komplexa journalsystem i Sveriges olika kommuner och landsting ses delvis ligga till grund för en bromsad utveckling. Syftet med denna rapport är därför att undersöka, kartlägga och analysera de mest centrala aspekterna för den fortsatta utvecklingen av svensk sjukvård och eHälso-tjänster. Studien undersöker även vad implement av en eHälso-tjänst praktiskt har medfört, med ett fokus på journalsystem där de enskilda förändringarna även har relaterats till de identifierade centrala aspekterna. Examensarbetet är baserat på en gedigen litteraturstudie som utifrån ett teoretiskt ramverk inkluderande ett interoperabilitets-, säkerhets-, mobilitets- och affärsmoduleringsperspektiv ligger till grund för framtagandet av hypoteser som sedan verifierats med hjälp av empiriskt insamlad information. Empirin är erhållen från tio semi-strukturerande kvalitativa intervjuer, samt två fallstudier, vilka tillsammans har resulterat i ett flertal slutsatser. Utifrån ett interoperabilitetsperspektiv framgick det hur det bör finnas både en teknisk och social interoperabilitet som kommunicerar med varandra, då journalsystem idag anses vara svåra att lära sig, icke intuitiva och ej användarvänligt utformade för slutanvändaren. Ökad interoperabilitet ses även möjliggöra och förenkla åtkomsten av patienthistorik, vilket journalsystemet TakeCare tydligt påvisat. Vidare kunde det konstateras att det inte finns en korrelation mellan den progressivt ökande avsatta tiden som sjukvårdspersonal idag tillbringar med administrativa uppgifter och dokumentation med en förhöjd interoperabilitet. Det framkom även att patienter har väldigt liten eller obefintlig kunskap rörande den underliggande säkerheten och hanteringen av personlig information i sjukvården, då de ofta blint litar på att svensk sjukvård anses vara säker samt att patienter prioriterar annat vid läkarbesök. Kunskaper om säkerheten i sjukvården bland patienterna anses dock öka ifall de i framtiden får tillgång till sin journal. Det finns även en allmän oro bland sjukvårdspersonal och närbesläktade instanser för att nya säkerhetsrisker kommer att uppstå i och med eHälsa-vågen, med ett särskilt orosmoln för den ökande användningen av mobila enheter. Relationer mellan hur ökad interoperabilitet även gynnar förhöjd mobilitet sågs även förekomma, men att det ofta samtidigt är säkerhetsaspekter som hindrar den mobila utvecklingen. Avslutningsvis förespråkades det hur icke-finansiella värden inte får bli ignorerade, men problemet kring hur verkningsfull dess faktiska påverkan är, relateras bland annat till strikta budgetar samt stora avstånd mellan beslutstagare och slutanvändare. Liknande argument påträffades angående den faktiska inverkan av åsikter från patienter vid affärsmodulering, där ett trepartsproblem och patienternas begränsade åtkomst till sina journaler delvis sågs ligga till grund. Fallstudierna påvisade hur övergången till journalsystemet TakeCare generellt har lett till resursbesparingar i form av lokala servrars underhåll och lageranvändning, samt en ökad synlighet i vården med förbättrad tillgång till patienthistorik jämfört med tidigare journalsystem. En ökad kommunikation och medvetenhet samt effektivare interna processer på grund av integrerade moduler och direktkoppling till eRecept kunde även påvisas. Slutligen framgick det att relationer förekom mellan den ökande åtkomsten av patienthistorik och andra journaler, och hur förhöjd interoperabilitet medfört detta. Samband kunde även ses hur ökad interoperabilitet positivt gynnar mobiliteten i sjukvården.

Den 1 maj år 2021 infördes lag (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Nationella läkemedelslistan (NLL) ska ge en samlad bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel till hälso-och sjukvården, apoteken och patienten. De berörda aktörerna upplever olika orosmoment kopplade till implementeringen av NLL och det verkar inte finnas någon gemensam, konkret målbild. Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om implementeringen av Nationella läkemedelslistan med hjälp av mjukt systemtänkande. I studien användes tekniker inom Soft Systems Methodology. Som komplement användes kvalitativ innehållsanalys. Tre semistrukturerade gruppintervjuer med 2–5 deltagare, utifrån ett strategiskt urval, från vardera perspektiv myndighet, apotek och vård genomfördes. Från de tre tillfrågade perspektiven finns en samsyn kring att tanken med NLL i grunden är bra, men det finns ingen gemensam bild av när NLL kommer att vara implementerat eller hur det kommer att fungera då. De olika perspektiven har olika förutsättningar för att implementera NLL och har kommit olika långt. Störst utmaningar verkar finnas för vårdperspektiv där den teknik som beskrivs kring NLL ligger långt ifrån de arbetssätt som finns idag och det är oklart hur olika lagar samverkar. Gällande hur det kommer att fungera med NLL i december år 2025 finns en samsyn kring att det kommer att krävas ändrade arbetssätt för att nyttorna med NLL ska kunna realiseras, men uppfattningarna om hur och när det kommer att inträffa divergerar. Det finns uppfattningar om att implementeringen av NLL inte kommer att vara genomförd i december år 2025. Framtidsönskemålen kring NLL skiljer sig också åt mellan de olika perspektiven. Det är inte möjligt att implementera NLL med fokus endast på de tekniska delarna, utan det krävs mer fokus på arbetssätt och hur de påverkas. Det behövs mer forskning kring hur upplevda problem och hinder ska kunna lösas och studier för att utvärdera implementeringen och som mäter resultat och effekter av NLL. / On 1 May 2021, the Act (2018:1212) on the national medication list came into effect. The National Medication List (NLL) is supposed to provide a comprehensive and updated list of the patient's prescribed and dispensed medicines to the healthcare, pharmacies and the patient. The actors concerned experience various concerns linked to the implementation of NLL and there does not seem to be any common, concrete target image. The aim of the study is to explore experiences and perceptions of the implementation of the National Medication List using soft systems thinking. The study used techniques within Soft Systems Methodology. As a complement, qualitative content analysis was used. Three semi-structured group interviews with 2-5 participants, based on a strategic selection, from each perspective of authority, pharmacy and healthcare were carried out. From the three perspectives asked, there is a consensus that the idea of ​​NLL is good in essence, but there is no common picture of when NLL will be implemented or how it will work then. The different perspectives have different prerequisites for implementing NLL and have reached different stages of implementation. The biggest challenges seem to be for the healthcare perspective, where the technology described around NLL is far from the working processes that exist today, and it is unclear how different laws cooperate.  Regarding how it will work with NLL in December 2025, there is a consensus that changed working processes will be required in order for the benefits of NLL to be realized, but perceptions of how and when that will occur diverge. There are perceptions that the full implementation of NLL will not be carried out in December 2025. The future desires regarding NLL also differ between the different perspectives.  It is not possible to implement NLL with solely a technical focus. More focus is required on working processes and how they are affected. More research is needed into how perceived problems and obstacles can be solved and studies to evaluate the implementation and to measure results and effects of NLL are needed too.

Bakgrund: Nya bestämmelser för klagomålshantering togs i bruk 2018 med syfte att stärka patienternas ställning och utveckla det systematiska arbetet med patientsäkerhet. En patient kan rapportera synpunkter och klagomål direkt till sin vårdgivare som är skyldig att ta emot ärendet och utreda vad som har hänt och vidta åtgärder. Forskning har visat att systematik saknas i hur verksamheter tar tillvara innehållet i ärenden som tas emot och det saknas en gemensam kategorisering. En process utvecklades inom Region Stockholm där patienter kan lämna synpunkter och klagomål via en e-tjänst på 1177 som sedan hanteras i regionens IT-stöd för avvikelsehantering. Syfte: Studiens syfte var att på aggregerad nivå undersöka inom vilka problemområden patienter rapporterar synpunkter och klagomål till vårdgivare inom akutsjukvård och primärvård via e-tjänsten samt om dessa ärenden kan bidra till lärande samt kvalitetsförbättring och ökad patientsäkerhet. Metod: Kvantitativ och kvalitativ forskningsansats det vill säga en blandad metod användes. Intervjuer genomfördes med vårdgivare och analyserades med en tematisk innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Problemområden kategoriserades om och jämfördes med Healthcare Complaints Analysis Tool (HCAT). Resultat: De flesta synpunkter och klagomål rapporterades inom problemområdet kommunikation med delproblemet bemötande. Det förelåg ingen markant skillnad i problemområden mellan akutsjukvård och primärvård. Intervjuer visade att vårdgivarna tog tillvara innehållet i synpunkter och klagomål på olika sätt för lärande och i sitt arbete med kvalitet och patientsäkerhet. HCAT-verktyget uppvisade ett överensstämmande resultat vid kategorisering av de tre största problemområdena av klagomål. Slutsats: Genom att systematiskt hantera synpunkter och klagomål på aggregerad nivå kan vårdgivarna få underlag till att bedriva ett ändamålsenligt arbete med kvalitet och patientsäkerhet. Användande av gemensamma kategoriseringar är en förutsättning för regionala och nationella jämförelser. / Background: New regulations for handling complaints were introduced in 2018 with the aim of strengthening the position of patients and developing the systematic work with patient safety. A patient can report complaints directly to their healthcare provider who is required to receive the case and investigate what has happened and act. Research has shown that there is a lack of systematicity in how caregivers make use of the content of cases that are received and there is a lack of common categorization. A process was developed within Region Stockholm where patients can submit complaints via an e-service, which is then handled in the region's IT -system for deviation management. Aim: The aim of the study was to investigate on an aggregated level in which problem areas patients report complaints to care providers in emergency care and primary care via the e-service and in if they can contribute to learning, quality improvement and increased patient safety. Method: A mixed methods approach has been used. Interviews were conducted with caregivers and analyzed with a thematic content analysis based on an inductive approach. Problem areas were recategorized and compared using the Healthcare Complaints Analysis Tool (HCAT). Results: Complaints reported to the caregivers were most common in communication and personal treatment. There was no difference in problem areas between emergency care and primary care. Interviews showed that the caregivers used the content of complaints in different ways for learning and in their work with quality and patient safety. The HCAT-tool showed consistent results in categorizing the top three problem areas of complaints. Conclusion: By the systematically handling of complaints on an aggregated level, the care providers can obtain a basis for carrying out an appropriate work with quality and patient safety. Use of collective categorizations is a prerequisite for regional and national comparisons.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom. Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag. Utmaningar som den svenska hälso- och sjukvården står inför presenteras, som demografiska förändringar, ökade sjukvårdskostnader, dyrare behandlingsmetoder och färre kommersialiserade innovationer inom medicinsk teknik.  Omständigheter som påverkar produktutveckling för hälso- och sjukvården belyses, dels genom den regulatoriska gränsdragningen mellan IT-produkter och medicintekniska produkter och dels utifrån en genomgång av forskning inom produkt- och tjänsteutveckling och utifrån de frågor kring hur företag bedriver produktutveckling som ställts i intervjuerna och i webbenkäten. Resultatet visar att företagen i högsta grad är beroende av samarbete med sjukvården i olika faser av sin produktutvecklingsprocess och att flera företag uttrycker ett behov av en testbäddsstruktur. Företagen samarbetar med vården framförallt för att det möjliggör att utveckla mer vårdanpassade produkter. Samarbete med vården ger kortare utvecklingstider och därmed minskade utvecklingskostnader. Det förenklar även arbetet med validering av produkters funktionalitet. Flera företag har utarbetade samarbeten direkt in på vårdavdelningar, medan andra i dagsläget saknar nödvändiga samarbetsstrukturer. Studien har identifierat ett flertal företag som visat intresse för ett samarbete med Testbädden och ytterligare ett antal som har önskat att få mer information om vad Testbädden kan erbjuda. I kommersialiseringsplanen föreslås Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa fokusera på sin nisch samt vidareutveckla den kompetens som företagen saknar. Testbädden bör arbeta vidare med att utveckla både externa kontakter och den interna samverkansorganisationen på Karolinska för att möjliggöra effektiva, smidiga och kvalitativa samarbeten mellan företag och sjukhusets avdelningar. / The purpose is to study the demand for a testbed for telemedicine and to analyze the medical device-developing companies’ requirements on the testbed’s facilities when collaborating with the healthcare sector in their product development. The study’s aim is to result in a commercialization plan for Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth, at the department of Biomedical Engineering at Karolinska University Hospital. During the study, 19 interviews and 6 telephone-interviews has been held with people from the medical device industry, hospitals, potential funders and collaboration structures which foster medical device development. A web-survey has been sent to 279 companies within the fields of medical technologies, IT and telecom, to quantify the results from the interviews. The study describes how the clinical research on medical technologies has changed over the last decades and what the situation is like today. Present and forthcoming challenges to the Swedish health care system is presented, like demographic changes, increasing healthcare-costs, expensive treatments and the scarcity of medical device innovations being commercialized. Obstacles affecting the medical device development are studied, including the regulatory differences between IT and medical devices. An analysis of the research on product and service development is also looked at from the perspectives on how the medical device companies develop their products, which is derived from both interviews and the web-survey. The result shows that medical device companies rely upon the ability to collaborate with the hospitals in different phases of their product development process and that there is an extensive need for a testbed structure amongst companies. The companies that collaborate with hospitals do it primarily because it makes their products more adaptive to functioning in the settings of healthcare, time to market and development costs can be decreased and it facilitates the process when validating the functionality of their products. Several companies have their ways of collaborating with hospital wards whilst others explicitly lack indispensable collaboration structures. The study has identified some companies which have shown interest in collaborating with Testbed Karolinska for telemedicine and eHealth and other ones whom wish to receive more information on what the testbed can offer them. In the commercialization plan it is suggested that Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth shall focus on their niche and elaborate the competency which the companies doesn’t have. It is also suggested that the Testbed continues the work with developing the internal organization within Karolinska to enable efficient, flexible and qualitative collaboration between companies and the clinics at Karolinska University Hospital.

Inom Svensk hälso- och sjukvård sker en stor förändring i IT-infrastruktur. En nationell tjänsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vårdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnå samma effekt även internt, men också för att underlätta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjänsteplattform i Stockholms Läns Landsting med fokus på styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gällande IT inom offentlig hälso- och sjukvård, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien är att analysera och utvärdera teorier gällande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjänsteplattform inom offentlig hälso- och sjukvård och på så sätt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gällande dess användbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar också att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hälso-och sjukvård främst härstammar ur organisationens natur. Exempelvis Politisk styrning eller lagstiftning. Ramverk för SOA-governance kan inte direkt hantera dessa utmaningar, men kan ge ett stöd genom struktur i arbetet samtidigt som de kan agera rådgivande gällande lösningar som fungerat i andra verksamheter. Rekommendationen är att tidigt i processen fastställa omfång av SOA-projektet, men också dess mål relativt verksamheten. Studien tyder också på att en ökad nytta kan erhållas genom att tidigt i processen etablera en styrande grupp som med ett tydligt mandat beslutar om standarder och säkerställer dess efterlevnad redan under etableringsprojektet.