<p>Då den webb som vi idag använder har växt snabbt har ett antal problem uppstått. Antalet tjänster är många och mängden information är stor. Den enorma informationsmängden gör att det är svårt att hitta relevant sådan vid sökningar. Om maskiner kunde hjälpa till med sökningen skulle problemet minska.</p><p>Den semantiska webben beskrivs som en förlängning av den nuvarande webben skapad för att låta maskiner kunna utnyttja den information som finns representerad på webben. För att kunna göra webben maskinläsbar krävs det att webben kodas med semantisk information. Detta kan göras av personer som författar webbsidor. För att detta ska kunna göras krävs det att det finns verktyg som tillåter att det görs, verktygen ska gärna kunna användas samtidigt som webbsida skapas. Denna studie har utvärderat hur de webbsidesredigeringsverktyg som används idag kan användas för att skapa semantisk uppmärkning. Studien går igenom ett antal verktyg ur olika kategorier och utvärderar det semantiska stödet dessa ger användaren. Utvärderingen görs med hjälp av kriterier som tagits fram genom att studera ett antal prototypverktyg för semantisk uppmärkning.</p><p>Resultatet av studien ger en indikation på att de verktyg som idag används inte är redo för att låta användaren skapa webbsidor märkta med semantisk information.</p>

Då den webb som vi idag använder har växt snabbt har ett antal problem uppstått. Antalet tjänster är många och mängden information är stor. Den enorma informationsmängden gör att det är svårt att hitta relevant sådan vid sökningar. Om maskiner kunde hjälpa till med sökningen skulle problemet minska. Den semantiska webben beskrivs som en förlängning av den nuvarande webben skapad för att låta maskiner kunna utnyttja den information som finns representerad på webben. För att kunna göra webben maskinläsbar krävs det att webben kodas med semantisk information. Detta kan göras av personer som författar webbsidor. För att detta ska kunna göras krävs det att det finns verktyg som tillåter att det görs, verktygen ska gärna kunna användas samtidigt som webbsida skapas. Denna studie har utvärderat hur de webbsidesredigeringsverktyg som används idag kan användas för att skapa semantisk uppmärkning. Studien går igenom ett antal verktyg ur olika kategorier och utvärderar det semantiska stödet dessa ger användaren. Utvärderingen görs med hjälp av kriterier som tagits fram genom att studera ett antal prototypverktyg för semantisk uppmärkning. Resultatet av studien ger en indikation på att de verktyg som idag används inte är redo för att låta användaren skapa webbsidor märkta med semantisk information.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs – att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2006, på uppdrag av Försvarsmakten (FM), bedrivit forskning inom SI syftandes till att undersöka hur SI kan stödja utvecklingen av FM ledningsfunktion. Uppsatsen har fått sin inspiration från forskningen som FOI genomfört mellan 2006-2013.Betraktelsen görs utifrån ramverket ledningssystem och dess beståndsdelar såsom organisation, personal, metod, och teknik. Därmed hur SI påverkar FMV inom ledningssystemets delar. Uppsatsen använder sig av en teoristyrd enfallstudie som kompletteras med en analys. Fallstudien skapar empirin för uppsatsen vilket därefter jämförs med teorin genom en analysmodell. Resultatet från uppsatsen är att ett införande av SI på FMV påverkar hela FMVs ledningssystem med tyngdpunkt på det organisatoriska ansvarsförhållandet mellan myndigheterna FM och FMV. Det styrs av att behovet av militär domänkunskap kommer att öka, jämfört med idag, då ontologier utvecklas och vidmakthålls. SI har emellertid ett flertal positiva egenskaper så det är dags för FMV och FM att överväga konsekvenserna och sikta på en framtida utveckling inom SI. / This thesis is based on the fundamentals of military technology – how technology affects military activities. It does so by investigating how elements of Semantic Interoperability (SI) affect the military context, by examining the work of an organization, which is used to working with traditional exchanges of information between computer systems, and how that work would be affected if the first step of SI – the development of application ontologies – were introduced. The organization in question is the Swedish Defence Materiel Administration (FMV), which has long experience of the development and maintenance of information exchange interfaces based on dedicated formats and protocols.Since 2006 the Swedish Defence Research Agency (FOI) has, on behalf of the Swedish Armed Forces (SAF), conducted SI research focused on investigating how SI could support the development of SAF command and control functions. The essay has been inspired by this research and the reports produced by FOI during the period 2006-2013.The analysis is based on a command and control system and its constituent elements, such as organization, personnel, methodology, and technology, in order to identify how SI affects FMV within these areas. The essay uses a theory-driven one-case study complemented with a theoretical analysis. The study produces empirical data, which is then compared with SI theory using an analytical model.The results show that the introduction of SI in FMV would affect the entire FMV command and control system, particularly the organizational responsibility relationship between SAF and FMV. This is governed by the fact that the need for military domain knowledge will increase with the development and maintenance of ontologies when compared to today’s traditional development. However, SI has several positive attributes; so it is time for FMV and SAF to consider the consequences and aim for development of SI in the future.

No description available.

Bakgrund: Stöd är ett viktigt och centralt begrepp inom omvårdnad, men trots detta finns det en otydlighet kring begreppet och dess betydelse. Sjuksköterskan ska ge stöd både till patienter och närstående och när begreppet är otydligt kan det vara svårt att ge stöd på ett lämpligt sätt. Stöd har i tidigare forskning benämnts som vägledning, hjälp, närvaro och uppmuntran. Det finns ingen tydlig och gemensam definition på vad begreppet verkligen betyder och detta skapar en osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av begreppet stöd för att därmed få en fördjupad förståelse och kunskap om begreppet stöd in en omvårdnadskontext. Metod: En begreppsanalys enligt Koort som grundar sig studier av både etymologiska ordböcker och synonymordböcker. Resultat: Enligt den etymologiska utredningen framkom det att begreppet stöd inte har förändrats något avsevärt över tid, utan det som har förändrats är sammanhanget det sätts in i. Av den semantiska analysen och diskriminationsanalysen framkom det två olika dimensioner av stöd. Den första dimensionen är innebörden av stöd och detta är hjälp, beskydd och uppmuntran. Den andra dimensionen är förutsättningar för stöd och dessa är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Med hjälp av dessa två dimensioner kunde en teoretisk definition av begreppet stöd bildas enligt följande: Stöd i en omvårdnadskontext innebär hjälp, beskydd och uppmuntran. En förutsättning för att kunna ge stöd är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Den person som ger stöd blir patientens stöttepelare. Slutsats: Resultatet av denna studien kan inte bara ge sjuksköterskan, utan all vårdpersonal, en fördjupad kunskap och förståelse kring begreppet stöd. Med hjälp av en tydlig definition av begreppet kan vårdpersonalen känna en trygghet i situationer där de behöver ge stöd och på så vis blir också vården säkrare. Det blir inte heller skillnad på vem det är som ger stödet utan alla patienter får samma möjlighet att få ett lämpligt stöd.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök. Resultatet utgår från en förskola med barn i åldern 16-30 månader. Observationerna dokumenterades via videoinspelning, för att i vidare bemärkelse kunnat transkriberas, presenteras och analyseras. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare studier inom samband mellan musik och språk samt högläsning och språk. Undersökningens resultat visar ingen stor skillnad på sång eller högläsning som språkstimulerande metod för barns begreppsinlärning. Dock visade det att sång och högläsning ger barn möjlighet att tillägna sig nya begrepp. Detta arbete avslutas i en diskussion om förskolans roll i barns språkutveckling, samt vad vi bör ta reda på i framtidens forskning.

No description available.

Språket, vare sig det gäller det vardagliga eller vetenskapliga, är centralt för elevers lärande i naturvetenskap. Den här studien undersöker elevers språkliga rörelse när de i grupp framställer ett kreativt drama med naturvetenskapligt innehåll. Syftet med detta är att vidga förståelsen för drama som pedagogiskt hjälpmedel genom att utreda elevers språkbruk vid dramabaserad undervisning i de naturorienterande ämnena. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har undervisning videodokumenterats och analyserats utifrån begreppen semantiska vågor, semantisk densitet och semantisk gravitation. Resultatet visar att elevernas språkliga rörelse mellan ett vardagligt och ett vetenskapligt språkbruk har en begränsad räckvidd och framträder i form av olika semantiska vågor. Den begränsade räckvidden går att härleda till en kontextbundenhet kopplad till framställandet av drama. Det visade sig även att elevernas roller i dramat påverkade deras förutsättningar till språklig rörlighet. Till följd av detta blir det därför viktigt för lärare att tydliggöra syftet med dramat så det inte används på den språkliga rörelsens bekostnad.

I denna studie har jag undersökt hur en religionslärare arbetar med språk- och kunskapsutveckling hos elever på introduktionsprogrammet Individuellt val. Syftet var att undersöka hur religionsläraren arbetar för att eleverna ska utveckla ett skolspråk. För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes observationer som metod och därefter analyserades det insamlade materialet med hjälp av semantiska dimensioner från Legitimation Code Theory (LCT). Med hjälp av det insamlade materialet har olika sekvenser skapats och analyserats i form av rörelser mellan koder och kunskaper på det semantiska planet. Av resultaten framgick att religionslärarens sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling byggde på högläsning och gemensamma diskussioner med ett språkbruk där hen gav konkreta beskrivningar. Ämnesspecifika termer framgick i ringare omfattning. Slutligen diskuteras resultaten och metodvalet, där det framgick kopplingar mellan studiens resultat och tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkter.

Diskursprosodi och semantisk preferens är inneboende aspekter i språk, då inget ord existerar som en isolerad enhet så snart det är en del av en text. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka August Strindbergs bruk av orden ’kvinna’ och ’man’. Materialet som låg till grund för studien utgjordes av trilogin Röda Rummet, Götiska Rummen och Svarta Fanor. För att göra det undersöktes ordens förekomst med avseende på frekvens, grad av emotionell laddning i sammansättningar, och distribution av lexikaliserade sammansättningar. Därutöver undersöktes kontexten för lemman kvinna och man, genom en kartläggning av diskursprosodi och semantisk preferens för kollokationerna för kvinna och man. Syftet var att kartlägga detta ur ett diakront perspektiv. Resultaten visade att män omtalas, i lemmaform, i större utsträckning än kvinnor i trilogin. Sammansättningar för man är oftast lexikaliserade, medan de för kvinna är det mycket mer sällan. Kvinnor färgas oftare negativt i sammansättningar med kvinna medan motsvarigheten för män nästan alltid är neutral i sin emotionella laddning. Kollokationsanalysen kunde inte säkert visa på Strindbergs attityder gentemot kvinnor och män. Mer data och djupare analysmetoder skulle behövas för en kartläggning av författarens attityd. / Discourse prosody and semantic preference are inherent aspects of language. As soon as a word becomes part of text, it seizes to exist as an isolated unit. The aim of this thesis was to study quantitatively the use of the lemmas woman and man, and the compound nouns containing them, in the works of August Strindberg. The material used consists of his novels The Red Room, Gothic Rooms and Black Banners. The occurrence of the two lemmas was observed with respect to frequency, the degree of emotional weight in compounds and the distribution of lexicalized compounds between women and men. Additionally, the context of lemmas was observed diachronically, through an analysis of discourse prosody and semantic preference of the collocations for woman and man. The results showed that the lemma man is mentioned more often than woman. Most compounds for man are lexicalized, while the opposite pertains to women. Compounds containing woman are more often negatively charged. Meanwhile, compounds containing man are predominantly neutral. The analysis of collocations for the lemmas was not able to map the author’s attitude accurately and more data and deeper methods of analysis are needed.