Med jämna mellanrum uppstår diskussioner där islams/muslimernas närvaro uppfattas vara problematisk, vilket brukar aktualisera begreppet islamofobi. Att fastställa vad som tillhör en hatisk och tillika sinister inställning gentemot muslimer och vad som utgör en uppriktig men likväl välvillig kritik av särskilda föreställningar inom islam tycks emellertid vara ett brydsamt företag. Ett utredande av begreppets innebörd är följaktligen angeläget. Uppsatsens syfte är att systematisera och kategorisera vad forskare menar med islamofobi när de använder begreppet. Uppsatsens frågeställning lyder: Vilka variationer finns det vid definitionen av islamofobi och hur kan dessa kategoriseras? Uppsatsen är en begreppsutredande studie och materialet består av 74 vetenskapliga artiklar med ”islamophobia” i titeln. Sammanfattningsvis har materialet indelats i fem olika kategorier; de som lämnar begreppet odefinierat, en definition av islamofobi som följer den definition som görs i the Runnymede Trusts rapport, islamofobi som känsla, islamofobi som rasism och slutligen ifall det är muslimer och/eller islam som är måltavlan för islamofobi. Att begreppet islamofobi inrymmer en mångfald av definitioner torde vara problematiskt utifrån ett forskningsperspektiv.Nyckelord: islamofobi, begreppsutredning, begreppsanalys.

Syftet med examensarbetet var att analysera begreppet hållbarhet i dess relation till ämnet omvårdnad. Designen var en begreppsanalys. Som analysmodell har Walker och Avants modell för begreppsanalys använts. Till grund för analysen låg en lexikal analys och en analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet av den lexikala analysen visade på stora skillnader mellan svenska och engelska definitioner av begreppet. Analysen av de vetenskapliga artiklarna visade att omvårdnadsforskare använder sig av begreppet hållbarhet inom tre olika områden; ekologi och holism, FN´s definition av hållbar utveckling, samt att möjliggöra en fortsättning under en viss tid. Centrala ord vid definitionen av begreppet hållbarhet inom omvårdnad blev; ekologi, framtid, global, holism, miljö och upprätthålla.

Abstract   This Concept Analysis according to Walker &amp; Avant (1995) studies the concept of uncertainty in the nursing context. It consists of four parts where uncertainty in general have been encircled in a semantic analysis (part one) and a qualitative content analysis consisting of an questionnaire, distributed to the staff members at one nursing and medicine institution, with an open question about the meaning of uncertainty (part two). The third part is a literature study of the nursing context to find out how uncertainty is described (part three). Part four is the actual concept analysis based on the three first parts.   Uncertainty in the nursing context is an individual conscious experience witch is changeable and impressionable. It is chained together with its antecendents and consequences. The uncertainty has to be conscious and people’s experiences are individual. In the changeability for example there is a difference in degree from being nearly certain to a total uncertainty and positive/negative. Uncertainty can be experienced positively and negatively at the same time for example in the diagnostic phase where there still is a possibility that nothing is wrong, and at the same time a possibility to have been affected of a serious illness with arduous treatment and a bad prognosis. The impressionability includes at one hand the person’s own ability to influence his/hers experience of uncertainty through out different strategies and at the other hand professional support to manage the uncertainty.   Antecendents of uncertainty is threat of disease, disease and risk of relapse. The consequences that are caused by uncertainty can be individual and social. The consequences are also affected by a row of factors that causes uncertainty, type of uncertainty, influencing factors with negative or positive connections.   The concept is complex and in covering its attributes, the characteristics of these attributes will be described in a quite general way. This also includes earlier performed concept analysis independent of the method for analysis, where no method itself succeeds to cover the entirety but highlights different characteristics. In this study a clearer picture has been achieved in the literature study, where uncertainty in the nursing context is encircled. Four main themes emerged: Causes of uncertainty, Type of uncertainty, Influencing factors of uncertainty and Strategies to handle uncertainty. They are in themselves divided into subgroups exemplified through previous research studies. The complexity can also bee demonstrated in the long list of synonyms in the semantic analysis. In the second part themes emerge that in several cases can be associated with the literature.   The impressionability and the possibility to experience uncertainty that are simultaneously positive and negative in their attributes are the main findings of this concept analysis and its meaning in the nursing context has been developed in comparison to earlier definitions.   An applicability of this study may be to highlight the patient living with uncertainty in nursing through seminars in nursing education.   Further research should bee addressed to develop several strategies for professional support to patients living with uncertainty in specific interventions adjusted for example to different diagnosis or patients with different type of needs. / <p>Examinerad 2007, inlagd i Diva 2015</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Tekn. högsk., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att beskriva innebörden av begreppet stress ur ett vårdvetenskapligt perspektiv relaterat till sjuksköterskans arbetssituation. Det framgår att psykisk ohälsa så som stress är ett stort folkhälsoproblem. Det är viktigt att sjuksköterskor kan hantera stress på ett adekvat sätt för att gynna sig själv, medarbetare och patienter. I bakgrunden beskrivs innebörden av ett begrepp, stress ur ett fysiologiskt perspektiv, stress inom hälso- och sjukvården, ohälsa samt vårdande. En analys av begreppet sker för att bena ut dess innebörd och ge en djupare förståelse för vad det innebär. Metoden omfattade granskning av ordböcker och synonymordböcker där karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser framträdde. Sedan studerades vetenskapliga artiklar vilket resulterade i en djupare förståelse för begreppets innebörd i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades sedan för att förtydliga resultatet av dataanalysen. Resultatet visar att begreppet stress är ett mångfacetterat begrepp som är relativt nytt i det svenska språket. Dessutom framgår att stress tar sig olika uttryck i form av förutsättningar och konsekvenser i relation till sjuksköterskans arbetssituation. Diskussionen framför att begreppets betydelse är nyanserat och att kraven på sjuksköterskor kommer i konflikt med den kliniska verkligheten. Detta påvisas i ett typexempel, gränsexempel och antiexempel vilket förklarar behovet av ytterligare forskning för att finna en lösning på denna konflikt. Vidare diskuteras skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor gällande organisatoriskt stöd och tidsbrist gentemot patienterna. En hållbar samhällsutveckling kan skapas genom goda förutsättningar och därmed minska stress i sjuksköterskans arbetssituation.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd. Det framkom också att kreativitet med stor sannolikhet är en flytande signifikant som också bekräftar de separata diskurserna för matematik och slöjd. En viktig slutsats är att styrdokumenten bör ha en uttalad definition för begreppet kreativitet redan i läroplanen för att få en likvärdig elevbedömning inte bara mellan olika skolor utan också mellan ämnen. Samt att samhällets och synnerligen skolvärldens kunskapssyn bör vidgas från vetenskap-teoretisk kunskap till andra kunskapsformer så som praktisk-produktiv kunskap och vad Aristoteles kallar praktisk klokhet.

Islamophobia as a concept has grown in popularity but is still controversial. This essay categorizes and analyses 153 scientific articles’ definition of the concept Islamophobia. It proposes two different categories which the definitions can be put in. First there is micro-islamophobia which includes definitions that defines islamophobia as an emotional or cognitive phenomenon. The focus here is on an individual level. The second category is macro-islamophobia, which focuses more on a structural level, and includes definitions of islamophobia as an ideology/discourse or islamophobia as racism. The essay concludes that these two different ways of defining islamophobia are complementary rather than competing. Negative emotions or cognitions do not appear from nowhere and an ideology needs a foundation in individuals.

Begreppet kreativitet omnämns vid flertalet tillfällen i läroplanen för grundskolan, föreskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogörs dock inte för någon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och försöka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slöjdspecifikt perspektiv. Dessutom beskrivs hur man kan arbeta med kreativitet i skolslöjden. Studien utgörs av en begreppsanalys där forskningslitteratur inom psykologi, pedagogik och slöjd studerats för att finna definitioner av begreppet kreativitet. Resultatet visar att det inte finns någon entydig definition av begreppet kreativitet, varken inom psykologin eller inom slöjdforskningen. Det resultat som framkom var att kreativitet är kontextbundet och behöver definieras utifrån det sammanhang där det uppkommer. Kreativitet innebär, bland annat, att redan förvärvda kunskaper och erfarenheter kombineras för att skapa något nytt. Det beskrivs hur en person inte kan skapa vare sig i eller med vakuum. För att en idé skall komma att klassas som kreativ redogör vissa forskare för hur idén behöver vara användbar och ny för en grupp människor. Andra forskare redogör för kreativitet ur ett individuellt perspektiv där idén enbart behöver uppfattas som kreativ av en enskild individ. För att gynna kreativiteten i skolslöjden krävs det att klassrumsklimatet är öppet för risktagande, analyserande, prövande, omprövande av idéer, samt diskussion kring den enskilde elevens skapande.

Syftet med denna uppsats är att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebär, hur begreppet används i den senaste svenska läroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran då begreppet förekommer i grundskolans läroplan utan vägledning för tolkningen av begreppet. Begreppsanalysen gjordes i två delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanställa fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet används för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det är en innehållsmässig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, där fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att påverka beteende. Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran används i läroplanen. Resultatet visar att det i läroplanen talas om två olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika värden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet är det elevens föräldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a. överföring av kunskaper och värden. Många av de ord som används tillsammans med fostran i Lgr-11 kan betecknas med samlingstermen plastic words, då dessa ord är så innehållsmässigt breda att de inte har någon specifik betydelse och att de därav är öppna för tolkning. Uppsatsen ska ses som ett bidrag till den större diskussionen om vad som påverkar likvärdigheten i den svenska skolan och om tjänsten skattesubventionerad läxläsning har något stöd i grundskolans läroplan.

No description available.