No description available.

BAKGRUND: Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care innefattar de grundläggande delarna i en patients vårdbehov uppdelade i olika dimensioner. En dimension är etablera vårdrelation. Tidigare forskning belyser bemötande och vårdrelation utifrån sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i olika vårdkontexter. Mötet i den perioperativa vårdkontexten är ofta kort, där specialistsjuksköterskan ska arbeta för att vinna patientens tillit och bilda sig en uppfattning av patienten. En kunskapslucka föreligger hur dimensionen etablera vårdrelation i den perioperativa vården mellan den perioperativt verksamma specialistsjuksköterskan och patienten etableras. SYFTE: Att undersöka hur etablerandet av vårdrelation utifrån Fundamentals of Care sker mellan specialistsjuksköterska och patient under den perioperativa perioden. METOD: Litteraturstudie med systematisk ansats baserad på kvalitativa artiklar. Deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. RESULTAT: I resultatet framkom att delar av FoC dimension etablera vårdrelation går att återfinna i den kliniska verksamheten. Skapa förtroende, vara närvarande och förutse behov, återfanns i majoriteten av artiklarna. Vara påläst samt reflektera och utvärdera var huvudområden som uppfattades bristande. Det fanns en önskan om kontinuitet i den perioperativa vårdrelationen. En aspekt som påverkade detta var tidsbristen som ofta förelåg. SLUTSATS: Specialistsjuksköterskan etablerar en vårdrelation med patienten dagligen, vilken går att applicera i FoCs dimension etablera vårdrelation. En önskan om en kontinuitet i vården och att få följa patienten med pre- intra- och post-operativa möten fanns hos specialistsjuksköterskan. Att tillämpa FoC i en verksamhet skulle kunna möjliggöra för specialistsjuksköterskan att genom ett anpassat arbetssätt, få möjligheten till en kontinuitet i vårdrelationen, vilket skulle kunna gynna patienten. / BACKGROUND: The theoretical framework Fundamentals of Care includes the basic parts of a patient's care needs divided into different dimensions. One dimension is establishing a care relationship. Previous research sheds light on treatment and care relationships based on nurses and nurse specialists in different care contexts. The meeting in the perioperative care context is often short, where the nurse specialist must work to gain the patient's trust and gain an understanding of the patient. There is a knowledge gap regarding how the dimension of establishing a care relationship in perioperative care between the nurse specialist in the perioperative practice and the patient is established. PURPOSE: To investigate how establishment of a care relationship, based on Fundamentals of Care, takes place between the nurse specialist and the patient during the perioperative period. METHOD: Literature review with a systematic approach based on qualitative articles. Deductive content analysis according to Elo and Kyngäs. RESULTS: The results showed that parts of the FoC dimension establishing a care relationship can be found in the clinical work. Creating trust, being present and anticipating needs were found in the majority of the articles. Obtain knowledge and reflect and evaluate were main areas that perceived as deficient. There was a desire for continuity in the perioperative care relationship. One aspect that affected this was the lack of time that often existed.  CONCLUSION: The nurse specialist establishes a care relationship with the patient on a daily basis, which can be applied in FoC's dimension to establish a care relationship. The nurse specialist had a desire for continuity in care and to be able to follow the patient with pre- intra- and postoperative meetings. Applying FoC in a clinical environment could enable the nurse specialist through an adapted way of work, gain the opportunity for continuity in the care relationship, which could benefit the patient.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att det finns en korrelation mellan föräldrars och barns oro under pre-anestesifasen. Forskning har också visat att ett oroligt barn ökar risken för komplikationer under pre-anestesifasen. Det saknas studier om föräldrars upplevelser och behov under pre-anestesifasen i tidigare forskning.    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelser och omvårdnadsbehov under pre-anestesifasen.   Metod: Studien är kvalitativ och grundar sig på 11 semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: I analysen framkom 13 subkategorier som sedan grupperades i fyra kategorier vilka visade på föräldrarnas upplevelser och behov. Kategorierna delades in i: att känna sig trygg och kunna lita på personalen, barnet i fokus, känsla av hjälplöshet samt miljön i pre-anestesifasen. Resultatet visade på att föräldrarna betonade vikten av att deras barn blev sett och omhändertaget av personalen.   Slutsats: Anestesipersonalen har inverkan på föräldrarnas välbefinnande under pre-anestesifasen. Om personalen uppmärksammar föräldrarnas fysiska, psykosociala och relationella behov kan en personcentrerad vård ges till föräldern. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att de fick närvara och vara nära sitt barn under pre-anestesifasen och att personalen uppmärksammar både barnet och föräldern. Om barnet fick en personcentrerad vård upplevde föräldrarna att de fick sina behov tillgodosedda. / Background: Previous research has shown that there is a correlation between parents´ and children´s anxiety during the pre-anesthesia phase. Research has also shown that an anxious child increases the risk of complications during the pre-anesthesia phase. There are no studies on parents´ experiences and needs during the pre-anesthesia phase in previous research.   Objective: The purpose of this study is to describe parents´ experiences and need of care during the pre-anesthesia phase.   Method: The study is qualitative and is based on 11 semi structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis.   Results: The analysis revealed 13 sub categories that were grouped into four categories which showed the parents´ experiences and needs. The categories were divided into: feeling safe and being able to trust the staff, the child in focus, the feeling of helplessness and the environment in the pre-anesthesia phase. The results showed that the parents emphasized the importance of their child was seen and cared for by the staff.   Conclusion: The anesthesia staff has an impact on the parent´s well-being during the pre-anesthesia phase. If the staff pay attention to the parents physical, psychosocial and relational needs, they can give person-centered care to the parent. The parents thought it was important that they were allowed to attend and be close to their child during the pre-anesthesia phase and that the staff paid attention to both the child and the parent. If the child received good person-centered care, the parents felt that their needs were met.

Bakgrund: Värdighet är ett centralt begrepp i omvårdnadens etik och ska alltid eftersträvas i vården. Patienter som ska opereras befinner sig i en särskilt utsatt situation där kroppen i många fall helt och hållet utlämnas till personalen. Samtidigt kan den teknikorienterade operationsmiljön bidra till att sjuksköterskan distanseras från patienten med objektifiering och kränkning av värdigheten som följd. För att kunna arbeta på ett sätt som bevarar patientens värdighet är det nödvändigt att veta vad begreppet har för innebörd i den perioperativa omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att analysera begreppet värdighet för att därefter belysa dess betydelse inom perioperativ omvårdnad.  Metod: Begreppsanalysen gjordes i sju steg enligt Walker och Avant (2014).  Resultat: Ur begreppsanalysen framträdde fyra utmärkande kännetecken, attribut, för värdighet i den perioperativa omvårdnaden. Dessa var: respekt, integritet, delaktighet och relation. Förutsättningar för värdighetsbevarande perioperativ omvårdnad är att personalen har en etisk medvetenhet och tid att möta patienten.  Slutsats: I vårdrelationen överlämnar sig patienten till den perioperativa sjuksköterskan som bär dennes värdighet genom det perioperativa förloppet. Sjuksköterskan vidtar åtgärder som främjar delaktighet, visar respekt och skyddar patientens integritet. Förutsättningarna för ett värdighetsbevarande arbetssätt skapas delvis av den perioperativa organisationen då denna kan verka för att främja en etisk medvetenhet i operationsteamet och ge sjuksköterskan tid att möta patienten.

No description available.

Background: Transgendered individuals are a growing minority group in society who generally have poor confidence in health care. They experience shortcomings in the contact with health services that affect the experience of their interaction with health care staff. There is currently limited knowledge about how transgendered individuals wants to be encountered and treated in health care.  Aim: The aim was to study the collective knowledge regarding how transgendered people experience the interaction with health care.  Method: A literature study with a systematic approach where studies were compiled using content analysis according to Evans with an inductive approach. The theoretical framework Fundamentals of Care (FoC) was used throughout the literature study.  Results: Three themes emerged: (1) To be addressed with the right pronoun to be met with insensitivity, tactlessness and open dissatisfaction, (2) To bear responsibility for their care due to lack of knowledge on the part of the caregiver, (3) To feel trust or mistrust in the treatment. Five sub-themes were found: (Ia) from correct address to inappropriate questions and the experience of poorer care when the transidentity was announced. (Ib) Unnecessary physical examination to a reluctance to provide care. (IIa) To meet competent or incompetent caregivers. (IIb)To be responsible for training the caregiver. (IIa) from feeling welcome to not wanting to seek care.  Conclusions: The interaction with health care worries transgender individuals and needs improvement. Normalizing reactions that support rather than condemn are desired in the meeting of health care. The theoretical framework FoC can be used as a guide for person- centered care in the meeting of health care staff with transgendered individuals in the operating room. / Bakgrund: Transpersoner är en ökande minoritetsgrupp i samhället som generellt sätt har ett dåligt förtroende för hälso- och sjukvården. De upplever brister i kontakten med sjukvården som påverkar upplevelsen av bemötandet. Det finns i dagsläget begränsad kunskap om hur transpersoner önskar bli bemötta inom hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att studera den samlade kunskapen om hur transpersoner upplever bemötandet med hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier sammanställts med innehållsanalys enligt Evans med induktiv ansats. Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care (FoC) användes genom litteraturstudien.  Resultat: Tre teman framkom: (1) Att bli tilltalad med rätt pronomen till att mötas med okänslighet, taktlöshet och öppet missnöje, (2) Att bära ansvaret för sin vård på grund av kunskapsbrist hos vårdgivaren (3) Att känna förtroende eller misstro i bemötandet. Fem subteman framkom: (Ia) från korrekt tilltal till olämpliga frågor och upplevelsen av sämre vård när transidentiteten offentliggjordes. (Ib) Onödig fysisk undersökning till en ovilja att ge vård. (IIa) Att möta kompetenta eller inkompetenta vårdgivare. (IIb) Att ansvara för att utbilda vårdgivaren. (IIIa) Från att känna sig välkommen till att inte vilja söka vård.  Slutsats: Bemötandet av hälso- och sjukvården oroar transpersoner och behöver förbättras. Normaliserande reaktioner som stöttar snarare än fördömer önskas i bemötandet av Hälso- och sjukvården. Det teoretiska ramverket FoC kan användas som en vägledning för ge en personcentrerad vård i mötet med transpersoner på operationsavdelningen.

Bakgrund: Att patienter som ringt efter ambulans inte tas med till sjukhus utan blir hänvisade till en annan vårdnivå än ambulanssjukvård är idag vanligt förekommande. Det finns dock mycket lite forskning som belyser hur patienter upplever bemötandet i sådana situationer. Detta är viktigt att utforska då studier visar att patienters upplevelse av sin vård påverkas mycket av ambulanspersonalens bemötande. Med hjälp av ramverket Fundamentals of Care’s (FOC) andra dimension kan integreringen av patienters grundläggande vårdbehov i mötet med vårdpersonal beskrivas utifrån fysiska, psykosociala och relationella aspekter som är nödvändiga oberoende av sjukdomstillstånd. Syfte: Att utforska patienters upplevelse av bemötandet från ambulanspersonalen vid hänvisning till egenvård eller annan vårdnivå, utifrån fysiska, psykosociala och relationella behovsaspekter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Deltagare var fyra kvinnor och sex män i åldrarna 25–75 (44,8). Resultat: Fysiska behov tillgodosågs genom grundlig undersökning och av att göra en plan för fortsatt vård, vilket gav deltagare känsla av säkerhet. Psykosociala behov tillgodosågs genom information, värdighet samt inbjudande till delaktighet. Deltagare kände sig lugnade och bekräftade av att få tydlig, individanpassad information. Relationella behov tillgodosågs av ett professionellt och empatiskt förhållningssätt från ambulanspersonalen. Vårdrelationen och upplevelsen försämrades av dåligt individanpassat bemötande. Slutsats: Patienter upplever ett gott bemötande när de får fysiska, psykosociala och relationella behov tillgodosedda, i situationer där ambulanspersonal hänvisar dem till en annan vårdnivå. / Background: Patients assessed by ambulance staff are on a regular basis referred to a different level of care. However, there is little research that highlights how patients experience treatment in such situations. This is important to explore as studies show that patients' experience of their care is greatly affected by the response of ambulance staff. Using the second dimension of the Fundamentals of Care (FOC) framework, the integration of patients' basic health care needs can be described on the basis of physical, psychosocial and relational aspects that are necessary regardless of medical conditions. Objective: To explore patients' experience of the treatment from the ambulance staff when referring patients to other levels of care, based on physical, psychosocial and relational needs. Method: A qualitative interview study based on content analysis. Participants were four females and six males in ages 25–75 (44,8). Results: Physical needs were met by thorough examination and by making a plan for continued care, which gave participants a sense of security. Psychosocial needs were met through information, dignity and participation. Participants felt reassured and confirmed by receiving clear, personalized information. Relational needs were met by a professional and empathetic approach from the ambulance staff. The care relationship and experience was impaired by poorly personalized treatment. Conclusion: Patients experience a good treatment when they have their physical, psychosocial and relational needs met, in situations where ambulance staff refer them to a different level of care.

Bakgrund: År 2022 gjordes cirka 1,8 miljoner besök på akutmottagningar runt om i Sverige. Akutsjukvårdens premisser skiljer sig från annan vård genom avsaknad av tidsbokning och öppettider dygnet runt. Omvårdnaden på akutmottagningen påverkas av organisatoriska faktorer som resurser i form av personal och arbetsbelastning, i samspel med individuella faktorer hos sjuksköterskan som erfarenhet, kommunikationsförmåga och förmåga att involvera patienten. Det teoretiska ramverket Fundamentals of care är ett modernt internationellt teoretiskt ramverk utvecklat för att knyta an teori till praktik inom omvårdnad i den moderna hälso- och sjukvården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Fundamentals of care användes som teoretisk utgångspunkt. Datainsamlingen genomfördes via sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med ett bedömningsformulär och analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Fem huvudkategorier framstod: Information, Delaktighet, Förväntningar, Väntan och Miljö. Patienterna upplevde sårbarhet och avsaknad av kommunikation på akutmottagningen. Att vara delaktig upplevdes som essentiellt. Det existerade outtalade förväntningar hos patienterna och långa väntetider ansågs negativt men kunde påverkas i en positiv riktning genom god omvårdnad. Både den Slutsats: Patienterna i denna studie upplevde en sårbarhet på akutmottagningen och önskade att bli bemötta med professionalitet och empati. De ville etablera en relation till sjuksköterskan och vårdpersonal och förväntade sig att bli uppmärksammade på sina behov ur ett holistiskt perspektiv. Ramverket Fundamentals of cares tre dimensioner kan användas som en teoretisk utgångspunkt för att identifiera viktiga hållpunkter genom patientens besök på akutmottagningen. Detta för att förbättra patientsäkerheten, ge en individualiserad vård, ökad delaktighet och minska negativa upplevelser från besöket på akutmottagningen. / Background: In 2022, approximately 1.8 million visits were made to emergency departments around Sweden. The premises of emergency care differ from other care due to the lack of appointment bookings and 24-hour opening hours. The nursing care in the emergency department is influenced by organizational factors such as resources in the form of personnel and workload, in interaction with individual factors of the nurse such as experience, communication skills and the ability to involve the patient. The theoretical framework Fundamentals of care is a modern international theoretical framework developed to link theory to practice in nursing care in modern healthcare. Aim: To describe patients' experiences of seeking care in an emergency department. Method: A general literature review based on 15 scientific articles of qualitative and quantitative approach. Fundamentals of care was used as the theoretical starting point. The data collection was made from searches in the databases CINAHL and PubMed. The articles' quality was reviewed using an assessment form and they were analyzed using an integrated analysis method. Results: Five main categories emerged: Information, Participation, Expectations, Waiting and Environment. Patients experienced vulnerability and a lack of communication in the emergency department. Being involved was felt to be essential. There were unspoken expectations among the patients and long waiting times were considered negative but could be influenced in a positive direction through good nursing care. Both the physical and psychosocial environment at the emergency department were perceived as stressful. Conclusion: The patients in this study experienced vulnerability in the emergency department and desired to be treated with professionalism and empathy. They wanted to establish a relationship with the nurse and nursing staff and expected to have their needs addressed from a holistic perspective. The three dimensions of the Fundamentals of care framework can be used as a theoretical starting point to identify important points of reference through the patient's visit to the emergency department. This is to improve patient safety, provide individualized care, increased participation and reduce negative experiences from the visit to the emergency department.

Bakgrund: Närstående är en viktig del i vården av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Tidigare forskning visar att närstående tenderar att drabbas av psykisk ohälsa. Närstående har visat sig ha behov av stöd från omvårdnadspersonalen och har på olika sätt uttryckt hur detta behov kan uppfyllas. Forskningen synliggör ett samband mellan närståendes mående i relation till hur deras behov av stöd blir tillgodosett när deras familjemedlem blir vårdad inom intensivvården. Det är därför av intresse att sammanställa kunskapsläget av vilka behov av stöd som finns hos närstående till patienter som intensivvårdas. Syfte: Att sammanställa vilka behov av stöd närstående till patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning har under vårdtiden. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats med en syntes. Resultat: Genom att omvårdnadspersonalen uppmuntrar närstående att vara nära patienten, tillhandahåller information och bemöter dem med respekt och kompetens, samt ges utrymme för egenvård, upplever närstående att de får stöd från omvårdnadspersonalen. Slutsats: Omvårdnadspersonalens bemötande av närstående har stor betydelse för deras välbefinnande. Att identifiera vilka behov av stöd närstående till intensivvårdspatienter har och hur dessa behov kan tillgodoses anses vara viktigt för framtida intensivvård.

Bakgrund: Den mest förekommande orsaken till att patienter besöker akutmottagningen ärsmärta och i Sverige besöker cirka 1,6 miljoner människor akutmottagningar varje år. Underbehandling av smärta har varit och är fortfarande ett stort problem på akutmottagningenoch patienter är inte tillfredsställda med smärtbehandlingen de får. Fel eller fördröjdbehandling av akuta smärttillstånd ökar risken för långvarig smärta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av smärtbehandling på en akutmottagning med fokus på deras grundläggande vårdbehov. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med induktiv design tillämpades. Sökningarnagenomfördes i PubMed, CINAHL och Google Scholar vilket resulterade i 23 vetenskapligastudier med kvantitativ och kvalitativ ansats samt en med mixad-metod. Insamlade dataanalyserades med hjälp av integrerad innehållsanalys. Resultat: De faktorer som sågs påverka patienter erfarenheter av smärtbehandling och derastillfredsställelse var fysiska behov, vårdrelationen och psykosociala behov. De fysiskabehoven gällde smärtbedömning, tiden till smärtlindring samt adekvat smärtlindring ochvårdrelationen gällde interaktionen mellan patient och vårdpersonal samt visad empati hospersonalen. Psykosociala behov i form av information och kommunikation samt emotionelltvälbefinnande hade också betydelse. Slutsats: Huvudresultatet i denna litteraturstudie visar på att patienters vårdrelation med vårdpersonal och patienters fysiska samt psykosociala behov var av stor vikt för patienters erfarenheter av smärtbehandling, dock var behoven inte alltid tillgodosedda. En nationell behandlingsriktlinje kring smärtbehandling och betydelsen av personcentrerad vård på akutmottagningen kan vara patienter till gagn. Med ramverket Fundamentals of Care går det att identifiera patientens grundläggande vårdbehov som kan vägleda sjuksköterskor att ge enholistisk och personcentrerad vård samt en god omvårdnad vid smärtbehandling.