Introduktion: Den perioperativa dialogen är ett av operationssjuksköterskans ansvarsområden. Det är riskfyllt att opereras och operationssjuksköterskan kan med den perioperativa dialogen skapa trygghet för patienten. Den anses bidra till högre patientsäkerhet och blir därmed positiv för både patientens vård och operationssjuksköterskans vårdande. Det som hindrar införandet av den perioperativa dialogen är tidsbrist och hinder i organisationen. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors uppfattning om hur den perioperativa dialogen skulle kunna användas i kliniskt arbete. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio operationssjuksktöerskor har intervjuats på två olika sjukhus. Intervjufrågorna var semistrukturerade och datamaterialet analyserades utifrån fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet presenterades i fem kategorier: ”Kontinuitetens betydelse för patientens välbefinnande och säkerhet”, ”Det behövs personal som är drivande”, ”Hinder som behöver lösas”, ”Justering av den perioperativa dialogen” samt ”Den perioperativa dialogen behövs inte”. Operationssjuksköterskorna var positiva till den perioperativa dialogen men ansåg samtidigt att den inte nödvändigtvis behövdes. Konklusion: Studien visar på både en vilja och ovilja att införa den perioperativa dialogen, men det är oviljan som väger tyngst. Den perioperativa dialogen behöver anpassas till verksamheten för att operationssjuksköterskorna ska bli positiva till att vilja arbeta med den. I nuläget är det inte idéerna som saknas utan viljan.

Introduktion: Alla patienter oavsett ålder och hälsohistoria, riskerar att utveckla trycksår i samband med kirurgiska ingrepp. Vårdskador sker dagligen i vården och patienter som genomgår kirurgi, har hög prevalens för tryckskador. Den vanligast förekommande skadan är trycksår och så många som var 7:e patient drabbas. Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsinterventioner och dess evidens i samband med patientens perioperativa omvårdnad. Metod: En integrerad litteraturstudie valdes och genom databaserna CINAHL, PubMed och Cochrane söktes vetenskapliga studier. Sökningen genomfördes med sökord anpassade efter studiens syfte. Totalt 212 artiklar hittades, som efter urval och granskning resulterade i 16 artiklar. Fyra artiklar framtogs med manuella sökningar. Artiklarnas kvalitet granskades med granskningsmallar och artiklarnas evidens värderades utifrån samma modell som använts i EPUAP:s riktlinjer för trycksårsprevention. Resultat: Resultatet beskriver de evidensbaserade omvårdnadsinterventioner som operationssjuksköterskan använder förebyggande mot trycksår i den perioperativa vården. Tio interventioner och dess evidens identifierades, vilka bildade tre teman; planera kroppens vård, lägga kroppen tillrätta och skydda kroppen. Konklusion: Operationssjuksköterskan planerar patientens vård, lägger tillrätta och skyddar patientens kropp, med syfte att minimera de yttre riskfaktorernas negativa inverkan och därmed minska risken för trycksår.

No description available.

Introduction: The deficiency of operating theatre nurses´ has led to health professionals with lower competence being replaced and performs their duties in order to maintain the production of the occupation Aim: To describe operating theatre nurses´ experiences of being replaced by health professionals with lower competence. Method: A qualitative interview study, 14 operating theatres nurses´ were interviewed from three different regions. Result: A main category emerged: “Disparagement of the operating theatre nurses´s specialist competence”, which is described on the basis of subcategories that knowledge is not utilized, their responsibilities were not valued that could jeopardize the patient's safety. There was a risk that patients' dignity was not preserved within perioperative care. Conclusion: The operating theatre nurses felt that their specialist competence was disparage. They felt offended and described that their knowledge and responsibility was not utilized. The operating theatre nurses experienced a concern that the patient's safety would be compromised when the requirements for specialist expertise were ignored. Deficiency of specialist competence also causes difficulties in creating a holistic view of the patient's need for care and an increased risk that the patient's needs of care in not provided.

<p>Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet. Patienten upplevde trygghet, säkerhet och kände sig synlig och behandlad med respekt när samma operationssjuksköterska hade ansvar för omvårdnaden i det perioperativa förloppet. Operationssjuksköterskorna upplevde tillfredsställelse och ut-veckling i sitt yrke.</p> / <p>The aim of this study was, based on scientific literature to describe the perioperative care from the perspective of the patient and the operating room nurse. The method was a descrip-tive literary study using qualitative and quantities studies published during the last 10 years. The article search was carried out in the following medical databases: Academic Search Elite, Medline and Chinal. The studies are from countries all over the world such as Australia, Eng-land and Finland. The result of this study shows that a continuous care is formed when the patient and the operating room nurse cooperate in the planning, carrying out and evaluation of the patients care in connection with an operation. The care is experienced as comforting and secure when the same operating room nurse cares for the patient before, during and after the operation. The patient also feels that they are seen and treated with respect. The operating room nurse experiences satisfaction and personal development in her profession.</p>

Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet. Patienten upplevde trygghet, säkerhet och kände sig synlig och behandlad med respekt när samma operationssjuksköterska hade ansvar för omvårdnaden i det perioperativa förloppet. Operationssjuksköterskorna upplevde tillfredsställelse och ut-veckling i sitt yrke. / The aim of this study was, based on scientific literature to describe the perioperative care from the perspective of the patient and the operating room nurse. The method was a descrip-tive literary study using qualitative and quantities studies published during the last 10 years. The article search was carried out in the following medical databases: Academic Search Elite, Medline and Chinal. The studies are from countries all over the world such as Australia, Eng-land and Finland. The result of this study shows that a continuous care is formed when the patient and the operating room nurse cooperate in the planning, carrying out and evaluation of the patients care in connection with an operation. The care is experienced as comforting and secure when the same operating room nurse cares for the patient before, during and after the operation. The patient also feels that they are seen and treated with respect. The operating room nurse experiences satisfaction and personal development in her profession.

Introduktion: Prevalensen av muskeloskeletala besvär hos operationssjuksköterskor är hög där upp till 77% rapporterar detta. Ohälsa är en tydlig konsekvens där tidigare forskning påvisar försämrad livskvalitet, nedsatt arbetsförmåga och samsjuklighet. Kompetensbeskrivningen för operationssjuksköterskor tydliggör ansvaret att uppmärksamma och förebygga risker på operationsavdelningen. Att identifiera risker för muskeloskeletala besvär hos operationssjuksköterskor är ett hälsofrämjande arbete där risker för skador kan uppmärksammas och förebyggas. Syftet var att identifiera och beskriva riskfaktorer för muskeloskeletala besvär hos operationssjuksköterskor. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes enligt SBU och Roséns beskrivning. Materialet analyserades enligt en integrerad analys. Identifierade riskfaktorer delades in i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Resultatet är baserat på totalt 10 artiklar. De tre huvudkategorier som framkom var ergonomiska, demografiska och psykosociala riskfaktorer, innehållande underkategorierna: rörelsemönster och kroppsmekanik, förflyttning av utrustning/instrument och patient, kön, ålder och arbetslivserfarenhet, arbetsförhållanden, kirurgisk specialitet samt kroppskonstitution. Konklusion: Flertalet riskfaktorer återfinns i vården generellt, även om lång tids stående och vissa arbetsuppgifters repetitiva art särskiljer operationssjuksköterskans arbete från andra sjuksköterskors. Arbetet på operationsavdelningen är riskfyllt och förhoppningen är därför att litteraturstudien skall kunna förenkla implementering av och följsamhet till förebyggande insatser mot muskeloskeletala besvär. / Introduction: The prevalence of musculoskeletal disorders in operating room nurses is high with as many as 77% reporting these conditions. Ill health is a distinct consequence where prior research shows impaired quality of life, reduced work ability and comorbidity. The Swedish Operating Room Nurses Association highlights the responsibility to identify and prevent risks in the operating room. To identify risks for musculoskeletal disorders in operating room nurses is health promoting through which risks can be brought to light and prevented. The aim was to identify and describe risk factors for musculoskeletal disorders in operating room nurses. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with SBU and Rosén. The material was analyzed using an integrated analysis. The identified risk factors were divided into three main categories and seven subcategories. The result is based on 10 articles. The three main categories which emerged was ergonomic, demographic and psychosocial risk factors, including the subcategories: movement patterns and biomechanics, moving equipment/instruments and patients, gender, age and working experience, working conditions, surgical specialty and body constitution. Conclusion: Several risk factors are represented in health care, even if prolonged standing and the repetitiveness of certain tasks distinguish the work of operation room nurses from other nursing jobs. Working in the operating room is associated with risk and the hope therefor is that the literature review will help implementation of and compliance to preventative measures regarding musculoskeletal disorders.

Bakgrund: Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. Det är känt att barn som ska opereras upplever okända situationer som stressfyllda och obehagliga eftersom de känner att de inte har kontroll över situationen, vilket skapar rädsla och panik. Perioperativ oro och stress hos barnet kan leda till ohälsa och beteendestörning postoperativt. Hos en del individer kan den traumatiska upplevelsen även kvarstå i vuxen ålder. Barnet behöver hjälp att få tillbaka delaktigheten, kontrollen och självkänslan. Föräldrar utgör därmed en betydande roll för barnets känsla av trygghet under vistelse i en okänd högteknologisk sjukhusmiljö. Forskning beskriver vikten av föräldrarnas närvaro för barnets känsla av trygghet eftersom att ett barns värld är intersubjektiv, vilket betyder att deras värld ofta delas med föräldrarnas uppfattning. Således om föräldrarna ter sig otrygga och ängsliga, riskerar föräldern att förmedla den otryggheten vidare till sitt barn, samtidigt blir förutsättningen mindre att ge sitt barn tillräckligt med stöd vid  stressreaktioner. Detta tyder på att det är aktuellt att vårdpersonal har kunskap för att förstå och kunna identifiera inte bara barnets utan också vårdnadshavarens behov och på så vis bedriva en säker och kvalitativ familjecentrerad pediatrisk vård. Tidigare forskning tyder på att det finns begränsad information gällande vårdnadshavarens nöjdhet inom den pediatriska perioperativa vården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka föräldrarnas nöjdhet med vården som har givits deras barn perioperativt Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie med icke experimentell induktiv design där ett frågeformulär använts med fasta och öppna frågor. Resultat: I undersökningen ingick 48 föräldrar. Majoriteten av deltagarna ansåg sig vara trygga, delaktiga och därför nöjda i vården av deras barn. Det framkom att de grundläggande faktorerna enligt deltagarna var personalens bemötande, en god erhållen information, deras delaktighet i vårdprocessen samt vårdmiljön som önskades vara stillsam och barnvänlig.

Perioperativ hypotermi är vanligt och kan orsaka komplikationer och ett onödigt lidande för patienten. Det finns förebyggande och aktiva åtgärder för att minska incidensen av perioperativ hypotermi. Aktiva värmebevarande insatser det vill säga insatser i form av forced air warming eller självvärmande filtar, men även med passiva isolerande värmedräkter. Flera studier är genomförda genom åren för att utvärdera effekten av dessa åtgärder. Denna litteraturstudie har som syfte att redovisa den effekt prewarming har på patientens kroppstemperatur perioperativt utifrån den tidigare forskningen. Därför söktes på ett systematiskt och strukturerat sätt, i relevanta databaser, efter artiklar som redovisade temperaturförändringar hos patienter i generell anestesi. Artiklarna som ingår i studiens resultat kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisas i sammanfattande tabeller och i text utifrån olika värmebevarande insatser. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att prewarming har en stor inverkan på patientens perioperativa kroppstemperatur. Den minskar risken för hypotermi hos patienten och patienten utsätts därför inte i lika stor grad för de komplikationer som följer med den perioperativa hypotermin.

Patientsäkerhet och vårdkvalitet är centralt i all perioperativ omvårdnad. Begreppen används ofta i den perioperativ omvårdnad, men de har inte en fast definition. För att kunna förstå begreppens mening i den perioperativa kontexten genomfördes ett scoping litteraturstudie med utgångspunkt i forskning från perioden 2011 till 2021. Litteraturstudien utfördes utifrån Arksey och O’Malley (2005) metodbeskrivning. Syftet var att beskriva hur begreppen patientsäkerhet och vårdkvalitet används perioperativt. Litteratursökningen identifierade 27 relevante artiklar. Dessa artiklar var kvantitativa, kvalitativa och litteraturstudier. De täcker ett brett spektrum av olika tillvägagångssätt och resultat. Resultaten av den tematiska analysen bekräftar att det inte finns en universell definition av begreppen. Istället verkar de bero på vilken metodik forskarna har använt i sin forskning. Studien identifierade hinder och möjligheter relaterad till dokumentation och kommunikation, efterlevnad av evidensbaserade riktlinjer, arbetsmiljö och arbetsbelastning, operationssjuksköterskans egenmakt, missuppfattade roller i operationsteamet och de sköra patienterna. Operationssjuksköterskornas funktion är att giva personcentrerad vård och göra högkvalitativa överlämningar. Slutsatsen är att det finns forskningsmöjligheter, särskilt kring teatervårdssköterskors intraoperativa roll. Studien visar att det finns ett behov av ytterligare riktad forskning inom området.