Perioperativ hypotermi är vanligt och kan orsaka komplikationer och ett onödigt lidande för patienten. Det finns förebyggande och aktiva åtgärder för att minska incidensen av perioperativ hypotermi. Aktiva värmebevarande insatser det vill säga insatser i form av forced air warming eller självvärmande filtar, men även med passiva isolerande värmedräkter. Flera studier är genomförda genom åren för att utvärdera effekten av dessa åtgärder. Denna litteraturstudie har som syfte att redovisa den effekt prewarming har på patientens kroppstemperatur perioperativt utifrån den tidigare forskningen. Därför söktes på ett systematiskt och strukturerat sätt, i relevanta databaser, efter artiklar som redovisade temperaturförändringar hos patienter i generell anestesi. Artiklarna som ingår i studiens resultat kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisas i sammanfattande tabeller och i text utifrån olika värmebevarande insatser. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att prewarming har en stor inverkan på patientens perioperativa kroppstemperatur. Den minskar risken för hypotermi hos patienten och patienten utsätts därför inte i lika stor grad för de komplikationer som följer med den perioperativa hypotermin.

L'anesthésie générale est associée à une altération significative de la thermorégulation normale. L'augmentation de température cutanée avec pré-réchauffement réduit la redistribution durant l'anesthésie. Les principaux objectifs étaient: 1) étudier l'efficacité de stratégies de pré-réchauffement pendant l'anesthésie; 2) comparer l'efficacité du réchauffement actif au réchauffement passif et 3) évaluer l'efficacité du pré-réchauffement pour prévenir l'hypothermie après prémédication intramusculaire. Dans une étude prospective, croisée de 17 rats adultes, trois stratégies de préchauffage ont été évaluées : PW1% (augmentation température de 1%), PW40 (augmentation à 40°C) et NW (pas de réchauffement). Le pré-réchauffement a efficacement retardé l'atteinte du seuil d’hypothermie (7.1 minutes pour le groupe NW vs 12.4 minutes et 19.3 minutes pour PW1% et PW40, respectivement). Ces temps étaient significativement différents entre groupes: PW1% vs PW40 (p = 0.0044 (95% CI -12 à -2.2), PW40 vs NW (p < 0.0001 (95%CI 8.1 à 16.0) et PW1% vs NW (p = 0.003, 95%CI 1.8 à 8.7). Dans une étude prospective, randomisée, croisée et expérimentale sur 8 rats, le réchauffement actif (coussin chauffant) a été comparé au réchauffement passif (couverture) après pré-réchauffement (augmentation température centrale de 1%). La température a été maintenue plus adéquatement dans le groupe actif pendant (P = 0,008 [95%CI 3,2 à 20,4]) et après l'anesthésie (P = 0,002 [95%CI 4,2 à 17,7]). Dans une étude prospective, randomisée, croisée, une sédation intramusculaire (kétamine-midazolam-hydromorphone) a été administrée à 8 rats suivi d’une période de 14 minutes en cage non chauffée ou boîte chauffée. Une période d’anesthésie de 30 minutes avec soutien thermique a suivi. Au début du réveil, les rats chauffés avaient une température plus élevée (2/8 rats hypothermiques vs 6/8 rats non chauffés (P < 0.0001)) / General anesthesia is associated with a significant alteration of normal thermoregulation. Increasing skin temperature with pre-warming reduces heat redistribution during anesthesia. The main objectives were: 1) to study the effectiveness of prewarming strategies during anesthesia; 2) to compare the effectiveness of active versus passive warming; and 3) to evaluate the effectiveness of prewarming in preventing hypothermia after intramuscular premedication. In a prospective, crossover study of 17 adult rats, three prewarming strategies were evaluated: PW1% (1% temperature increase), PW40 (increase to 40°C), and NW (no warming). Pre-warming effectively delayed reaching hypothermia threshold (7.1 minutes for the NW group, compared to 12.4 minutes and 19.3 minutes for the PW1% and PW40 groups, respectively). These times were significantly different between groups: PW1% vs PW40 (p = 0.0044 (95%CI -12 to -2.2), PW40 vs NW (p < 0.0001 (95%CI 8.1 to 16.0) and PW1% vs NW (p = 0.003, 95%CI 1.8 to 8.7). In a prospective, randomized, crossover, experimental study of 8 rats, active warming (heating pad) was compared with passive warming (blanket) after pre-warming (1% core temperature increase). Temperature was more adequately maintained in the active group during (P = 0.008 [95%CI 3.2 to 20.4]) and after anesthesia (P = 0.002 [95%CI 4.2 to 17.7]). In a prospective, randomized, crossover study, intramuscular sedation (ketamine-midazolam-hydromorphone) was administered to 8 rats followed by a 14-minute period in an unheated cage or heated box. A 30-minute period of anesthesia with thermal support followed. At the onset of awakening, heated rats had a higher temperature (2/8 hypothermic rats vs 6/8 unheated rats (P < 0.0001))

Bakgrund: Hypotermi innebär en kärntemperatur under 36 °C och är en vanlig komplikation under perioperativa förloppet. Vid anestesi störs kroppens normala fysiologiska temperatureglering. Hypotermi kan leda till flertalet allvarliga komplikationer som kan orsaka ett lidande för patienten samt en ökad kostnad för samhället. Trots att forskning länge visat att preventiva åtgärder minskar risken för hypotermi kvarstår problemet. Syfte: Syftet är att identifiera preoperativa aktiva värmebevarande metoder och vilken effekt dessa har på att minska risken för perioperativ hypotermi hos den vuxna patienten. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod för att besvara syftet. Sökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Totalt 19 kvantitativa artiklar inkluderades och data extraherades genom en extraktionsmall. Resultat: Resultatet är sammanfattat i två huvudkategorier, preoperativa aktiva värmebevarande metoder och effekten av preoperativ aktiv värmning på patientens perioperativa temperatur. Fem olika värmebevarande metoder identifierades. Resultatet visar att preoperativa aktiva värmemetoder har en positiv effekt på att minska uppkomst av hypotermi under det perioperativa förloppet. Slutsats: Perioperativ hypotermi kan förebyggas genom ökad medvetenhet hos vårdpersonal kring problemet och genom aktiva värmebevarande metoder under det perioperativa förloppet. / Background: Hypothermia means a core temperature below 36 ° C and is a common complication during the perioperative process. In the event of anesthesia, the body's normal physiological temperature control is disturbed. Hypothermia can lead to a number of serious complications that can cause a patient suffering and an increased cost for society. Although research has long shown that preventive efforts reduce the risk of hypothermia, the problem persists. Aim: The aim is to identify preoperative active heat-saving methods and the effect they have on reducing the risk of perioperative hypothermia in the adult patient. Method: A systematic literature study was chosen as a method of answering the purpose. Searches were conducted in CINAHL, PubMed and Web of Science. A total of 19 quantitative scientific articles were included and data extracted by an extraction template. Result: The result is summarized in two main categories, preoperative active heat-saving methods and the effect of preoperative active warming at the patient's perioperative temperature. Five different heat-saving methods were identified. The result shows that preoperative active heat methods have a positive effect on reducing the appearance of hypothermia during the perioperative process. Conclusion: Perioperative hypothermia can be prevented through increased awareness of healthcare professionals around the problem and through active heat-saving methods during the perioperative process.