<p>Oro är en känsla av obehag inför en kommande situation. Den preoperativa oron kan vara en del av en kris och det är viktigt att uppmärksamma de patienter som befinner sig i riskzonen. I mötet mellan patienter med oro och sjuksköterskan uppstår en interaktion som kan ha en lugnande effekt. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan lindra en patients preoperativa oro. Resultatet bygger på artiklar som sökts genom elektroniska sökmotorer. Artiklarna valdes utifrån syftet till litteraturstudien och lästes igenom samt granskades. De 20 artiklarna som valdes sattes samman till ett resultat. Resultatet visar att musik sänker patientens preoperativa oro. Denna omvårdnadsåtgärd kan tillämpas på fler olika sätt och har visat sig vara effektiv oavsett vilken musik som patienterna lyssnar på. Information och undervisning har en orosdämpande effekt. Däremot visades att informationen behöver individanpassas då olika människor har olika förkunskaper och behov. En faktor som påverkade var bland annat vilken utbildningsnivå patienterna hade. Även akupressur, terapeutisk beröring och värme verkar minska oro. Utifrån diskussionen ses ett behov av mer kvalitativ forskning om preoperativ oro samt fortsatt forskning om akupressur, terapeutisk beröring och värmeterapi.</p>

Oro är en känsla av obehag inför en kommande situation. Den preoperativa oron kan vara en del av en kris och det är viktigt att uppmärksamma de patienter som befinner sig i riskzonen. I mötet mellan patienter med oro och sjuksköterskan uppstår en interaktion som kan ha en lugnande effekt. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan lindra en patients preoperativa oro. Resultatet bygger på artiklar som sökts genom elektroniska sökmotorer. Artiklarna valdes utifrån syftet till litteraturstudien och lästes igenom samt granskades. De 20 artiklarna som valdes sattes samman till ett resultat. Resultatet visar att musik sänker patientens preoperativa oro. Denna omvårdnadsåtgärd kan tillämpas på fler olika sätt och har visat sig vara effektiv oavsett vilken musik som patienterna lyssnar på. Information och undervisning har en orosdämpande effekt. Däremot visades att informationen behöver individanpassas då olika människor har olika förkunskaper och behov. En faktor som påverkade var bland annat vilken utbildningsnivå patienterna hade. Även akupressur, terapeutisk beröring och värme verkar minska oro. Utifrån diskussionen ses ett behov av mer kvalitativ forskning om preoperativ oro samt fortsatt forskning om akupressur, terapeutisk beröring och värmeterapi.

Bakgrund: Att genomgå ett kirurgiskt ingrepp kan utlösa stressreaktioner och skapa oro hos många patienter. De upplever en maktlöshet då de ska sövas och oron inför ingreppet är påtagligt. Det är därför av vikt att granska vilka metoder som finns och som kan vara effektiva för att lindra patientens oro. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans preoperativa omvårdnadsåtgärder för att lindra patientens oro. Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvantitativ ansats utfördes i databasen Medline via PubMed. Totalt undersöktes 90 artiklar och 13 artiklar inkluderades i studien. Resultat: De omvårdnadsmetoder som framkom resulterade i fyra kategorier; Information och undervisning, musik, multimedia, lavendelolja och massage. Slutsats: Samtliga omvårdnadsmetoder har tydligt visat en signifikant effekt på att minska preoperativ oro och ångest hos patienterna som väntar på en operation.

Introduktion: År 2021 opererades 36 346 barn mellan åldrarna 0-14 i Sverige. Av dessa upplever 60-65% preoperativ oro. Oron uttrycks i gråt, frustration och utebliven lek. Detta kan leda till onödiga konsekvenser som stress, förvirring, försvåra vid sövningsmomentet och postoperativ smärta. För att lugna barnen kan läkemedel ges preoperativt. Detta kan dock ge negativa konsekvenser som illamående, kräkningar och respiratorisk påverkan. Det finns många icke-farmakologiska åtgärder som kan användas till exempel ytterligare information eller avslappnande musik. Dessa används dock allt för sällan. Icke farmakologiska metoder är därför av intresse i denna studie för att lugna och förebygga preoperativ oro.   Syfte: Syftet var att undersöka vilka effektiva icke-farmakologiska metoder som finns för att lindra preoperativ oro hos barn i åldern 2 -12 år.   Metod: Designen är deskriptiv allmän litteraturstudie med en kvantitativ ansats. Databaserna som användes under sökningarna var PubMed samt Cinahl. Fjorton randomiserade kontrollerade studier (RCT) inkluderades och kvalitetsgranskades med SBUs granskningsmall och resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier genom resultatanalys av 14 artiklar.  Resultat: Analysen av de 14 artiklarna visade flera effektiva metoder för att minska barns preoperativa oro. Fem artiklar innehöll distraktionsbaserade interventioner, sju artiklar innehöll insatser med utbildning/information och slutligen tre studier undersökte psykologiska förberedelser.    Slutsats: Flera icke-farmakologiska metoder som effektivt minskar barns preoperativa oro har i denna studie identifierats. Utan dessa interventioner var nivån av oro hos barnen högre vilket talar för att dessa metoder bör implementeras mer kliniskt för att öka välbefinnandet hos patienterna genom hela operationsförloppet.

Bakgrund: Oro och ångest är ett återkommande fenomen som kan visa sig hos patienter inför små och stora behandlingar, som operation. Ångest beskrivs som en stark känsla av oro och fruktan med fysiska och psykiska yttringar. Oron och ångesten patienter upplever före operation kan påverka patientens tillstånd och finnas kvar efter operation och ge en försämrad återhämtning. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka metoder i omvårdnadsarbetet sjuksköterskan utför, som visat sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och ångest. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvantitativa artiklar som bearbetades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre kategorier; Auditiva metoder - musik och humor, Psykosociala metoder - socialt stöd från sjuksköterskan och en mellanmänsklig relationsmodell (MMR) och Fysiska metoder - fysisk stimuli via värme, massage och akupunktur. Diskussion och slutsats: I litteraturöversikten presenteras sju olika metoder, där samtliga visade sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och ångest. Musik visade sig vara den främst fungerande metoden, ekonomisk fördelaktig, enkel att utföra för sjuksköterskan och är också mest utforskad.

Introduktion: Över 3 000 000 kirurgiska ingrepp utfördes i Sverige under år 2017. Preoperativ ångest är vanligt förekommande och kan bero på bland annat rädsla för anestesi, smärta eller den främmande och hotande situation som en operation medför. Hög ångestnivå preoperativt kan leda till försämrad läkningsprocess samt psykiskt lidande för patienten. Sjuksköterskan har som uppgift att tillämpa personcentrerad vård där såväl psykiska som fysiska behov bör uppmärksammas. Därför är det relevant att belysa omvårdnadsinterventioner som kan lindra ångest preoperativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka omvårdnadsinterventioner som kan lindra oro och ångest hos patienter i det preoperativa skedet. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats som utfördes i enlighet med Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed där 14 kvantitativa artiklar kvarstod till litteraturstudiens resultat efter relevans- och kvalitetsgranskning. Resultat: De omvårdnadsinterventioner som framkom resulterade i fem kategorier; Musiken och avslappningens inverkan på ångest, Vikten av empati och information, Effekten av Yintangstimuli, Alternativa substanser för ångestlindring och Andlighetens betydelse. Slutsats: Samtliga omvårdnadsinterventioner i litteraturstudiens resultat reducerade ångest hos patienter i det preoperativa skedet. För att ytterligare kunna dra slutsatser om lavendeloljans anxiolytiska effekt bör vidare studier utföras.

Bakgrund Hypotermi uppstår när kroppstemperaturen är lägre än den normala dygnsvariationen på grund av fel på temperaturregleringen. Beroende på orsaken kan hypotermi vara accidentell (i samband med olyckor, trauma och immobilisering) eller perioperativ (i samband med kirurgi och generell anestesi). Hypotermi är ett relativt ovanligt tillstånd men det förekommer emellertid i så pass stor utsträckning att personal inom sjukvården måste ha goda kunskaper om vad tillståndet innebär och hur patienter med hypotermi skall handteras.  Syfte Syftet var att beskriva uppvärmningsåtgärder vid hypotermi på akutmottagning och i den preoperativa vården. Metod Metoden som användes var litteraturöversikt. Databassökningar för vetenskapliga originalartiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt 20 artiklar som uppfyllde urvalskriterierna valdes ut och analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultat Den integrerade analysen av 20 vetenskapliga originalartiklar presenteras i två huvudrubriker formulerade med utgångspunkt från studiens syfte: uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi på akutmottagning; uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi i den preoperativa vården. Under varje rubrik framkommer teman som har uppkommit under granskningen. Slutsats Denna litteraturöversikt redogör för uppvärmningsåtgärder som finns att använda för sjuksköterskor på akutmottagning och i den preoperativa vården samt beskriver åtgärdernas effekter. Studien klargör att även enkla och kostnadseffektiva uppvärmningsåtgärder kan ge positiva effekter på förebyggande och behandling av hypotermi inom akutsjukvården samt i den preoperativa vården. Sjukköterskor bör alltid ta sitt professionella ansvar att mäta kroppstemperatur på alla sina patienter, identifiera riskgrupper för hypotermi och påbörja omgående uppvärmningsinterventioner.

<p>Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik. Med hjälp av dessa omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan hjälpa patienten att reducera preoperativ stress och oro i god tid. Detta resulterar i att patienten upplever trygghet i sin omgivning, slappnar av och blir mottaglig för information. Om intensiteten av stress och oro reduceras preoperativt leder det till kortare sjukhusvistelse och därigenom lägre sjukhuskostnader. För att underlätta sjuksköterskans planering av omvårdnadsåtgärder kan patientdagbok vara till hjälp.<strong> </strong>Det behövs forskning kring sjuksköterskans upplevelse att arbeta utifrån dessa tre omvårdnadsåtgärder.</p>

Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik. Med hjälp av dessa omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan hjälpa patienten att reducera preoperativ stress och oro i god tid. Detta resulterar i att patienten upplever trygghet i sin omgivning, slappnar av och blir mottaglig för information. Om intensiteten av stress och oro reduceras preoperativt leder det till kortare sjukhusvistelse och därigenom lägre sjukhuskostnader. För att underlätta sjuksköterskans planering av omvårdnadsåtgärder kan patientdagbok vara till hjälp. Det behövs forskning kring sjuksköterskans upplevelse att arbeta utifrån dessa tre omvårdnadsåtgärder.

Postoperative site infections are the second most common health care associated infection in Sweden. Surgical procedures can lead to postoperative site infection causing great suffer for the patient and an extended care time with an increased cost as a result. In preparation for surgery, it is important that the skin is well prepared with antiseptics to decrease the risk of postoperative site infection. The purpose with this study was to shed light upon the skin preparation before surgery and its significance to postoperative site infection. Ten scientific articles have been scrutinized and compiled and two themes have been identified – the preoperative and the intraoperative skin preparation. All in all, difference could be spotted in the number of washes and how these had been preformed before the surgery. Similarities could be spotted in the hair shortening procedure and the alcohol added in selected disinfectant, influences the probability for decrease in postoperative surgical site infection. The result from this study shows that more research is needed regarding how the skin shall be prepared before surgery to reduce the number of postoperative site infections.