Vårdrelaterade infektioner är ett problem som kan innebära ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vården. Inom operationssjukvården finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera på ett patientsäkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprätthålla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vårdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen. Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare än vad som kan anses vara nödvändigt. Flest antal dörröppningar orsakades av cirkulerande sjuksköterska/undersköterska och den främsta anledningen var att material behövdes till pågående operation. För att personalen ska följa riktlinjerna kan ökad kunskap och mer utbildning om dörröppningars betydelse och konsekvenser under pågående operation behövas.

Introduction Postoperative wound infections leads to increased patient suffering and cost society money because it leads to longer hospital stays. Previous research shows that patient related risk factors such as smoking, diabetes, Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD), advanced age (>65 years) a low preoperative hemoglobin level (<140g/L) and a high BMI (> 30) increases the risk of suffering a postoperative wound infection. Aim To investigate whether patients that underwent surgery with Coronary artery Bypass Graft (CABG) in a university hospital in central Sweden in 2013 and had any of these risk factors more often suffer from post-operative wound infection. Method The study has a descriptive design and is based on an ongoing infection registration area of operations. The study included 148 patients out of 255 (58%) undergoing CABG in 2013. Possible risk factors were collected through medical record review. Results There was no significant correlation between surgical wound infection and patient-related risk factors such as smoking (not quit smoking four weeks before surgery), diabetes, COPD, advanced age (>65 years), low preoperative hemoglobin (<140g/L) or a high BMI (>30) and suffered a postoperative wound infection. Conclusion More research and a larger sample is needed in the field to produce a reliable result could be presented. / Bakgrund Postoperativa sårinfektioner ger ett ökat lidande för patienten och kostar samhället pengar då det leder till längre vårdtider. Tidigare forskning visar att patientrelaterade riskfaktorer som rökning, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hög ålder (>65år) ett lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140g/L) och ett högt BMI (>30) ökar risken för att drabbas av postoperativ sårinfektion. Syfte Att undersöka huruvida patienter som operatats med Coronary Artery Bypass Graft (CABG) på ett universitetssjukhus i Mellansverige under 2013 och hade någon av dessa riskfaktorer och om de i högre utsträckning drabbas av postoperativ sårinfektion. Metod Studien har en deskriptiv design och utgår från en fortgående infektionsregistrering på verksamhetsområdet. I studien ingick 148 patienter av 255 (58%) som genomgått CABG under 2013. Eventuella riskfaktorer samlades in genom journalgranskning. Resultat Det fanns inget samband mellan postoperativ sårinfektion och patientrelaterade riskfaktorer som rökning (ej slutat röka fyra veckor innan operation), diabetes, KOL, hög ålder (>65 år), lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140 g/L) eller ett högt BMI (>30) och att drabbats av en postoperativ sårinfektion. Slutsats Mer forskning och större urval behövs inom området för att ett tillförlitligt resultat ska kunna presenteras.

Många patienter kan uppleva motgång då de drabbas av postoperativ sårinfektion. Att genomgå ett operativt ingrepp och dessutom få en postoperativ sårinfektion innebär risk för lidande för patienterna. Upplevelserna av postoperativ sårinfektion påverkar också anhöriga och även livet i stort. Det allt högre trycket på sjukvården med korta vårdtider kan skapa frustration och otrygghet hos patienterna. Konsekvensen kan då bli att patienterna känner sig utlämnade och övergivna av vården. Tidigare forskning uttalar ett behov av fler studier om patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. En intervjustudie med åtta patienter genomfördes och analyserades med kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultatet presenterar patientupplevelser via temat: Vill att själsliga lidandet bemöts och kategorierna: Att få kännedom om postoperativ sårinfektion, Att uppleva livsinskränkning, Att skuldbelägga sig själv, Att anhöriga lämnas utanför, Att vården upplevs otillräcklig och Att uppleva trygghet. I resultatet ses en genomgående röd tråd som tolkas som själsligt lidande hos patienterna. Genom att uppmana vårdpersonalen att ha mod att våga möta själsligt lidande kan de bättre stödja dessa patienter. Välbefinnandet och tilliten kan därigenom förbättras. Upplevelser hos patienterna när de får kännedom om den postoperativa sårinfektionen befäster behovet av ökad tillit till vården. Den postoperativa sårinfektionen kan leda till livsinskränkningar och att patienterna skuldbelägger sig själva. Genom att ha mod att möta anhöriga och bemöta den anhörigpåverkan som patienterna upplever så stödjer vårdpersonalen dessa patienter. I resultatet speglas patienternas upplevelser av vårdens otilllräcklighet men också upplevelser av trygghet genom goda personalmöten och god information.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är en av de vanligaste vårdskadorna internationellt och medför ett lidande för patienten. Preoperativ handtvätt och handdesinfektion är en av många preventiva åtgärder som vidtas i syfte att arbeta förebyggande mot postoperativa sårinfektioner inom operationssjukvård. Tidigare publicerad forskning rapporterar att operationsteamets följsamhet till basala hygienrutiner kan variera. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors och kirurgers genomförande av morgonens första preoperativa handtvätt och handdesinfektion.Metod: En empirisk studie med induktiv ansats genomfördes. Författarna inspirerades av grounded theory som metod och samlade in data genom ostrukturerade observationer. Totalt genomfördes 17 observationer och dessa dokumenterades med fältanteckningar som analyserades med konstant jämförande analys. Insamlad data analyserades i tre steg där data kodades till begrepp med gemensamma egenskaper för kategorier. Kärnkategorin var den gemensamma nämnaren för kategorierna. Resultat: Kärnkategorin ansvarstagande baseras på underkategorierna utförandet, medvetenhet och ouppmärksamhet. Resultatet visar tydligt att operationssjuksköterskor och kirurger tar ett stort ansvarstagande gällande preoperativ handtvätt och handdesinfektion. Majoriteten av deltagarna följde rekommenderade riktlinjer vid utförandet, men resultatet visade att variationer förekommer. Medvetenhet syntes framförallt vid deltagarnas noggrannhet och systematiska arbete. Ouppmärksamhet resulterade i spill och nedstänkta kläder. Slutsats: Studiens resultat har genererat en ökad kunskap om hur operationssjuksköterskor och kirurger genomför morgonens preoperativa handtvätt och handdesinfektion. Studien visade ett ansvarstagande för utförandet och resultatet visade vikten av att momenten utförs med en medvetenhet om alla steg. Medvetenhet kräver uppmärksamhet, men miljön vid tvättstället kan resultera i att operationssjuksköterskan och kirurgen fördelar sin uppmärksamhet vilket kan påverka följsamheten. / Background: Surgical site infections are one of the most common healthcare injuries and can cause suffering for the patient. Preoperative handwashing and hand disinfection is one of many actions to prevent surgical site infections. Previously published research reports that surgical staff's adherence to hygiene routines can vary. Objective: The aim was to describe operating room nurses’ and surgeons’ implementation of the morning’s first preoperative handwashing and hand disinfection.Method: The design was an empirical study with an inductive approach. The method was inspired by grounded theory and data was collected throughout unstructured observations. A total of 17 observations were performed, documented with field notes and analyzed with continuously comparative analysis. The codes were analyzed into concepts with common characteristics for the category. The core category is the common denominator of the categories. Result: The analysis emerged the core category taking responsibility and the categories implementation, awareness and inadvertence. The results showed that the participants took responsibility regarding preoperative handwashing and hand disinfection. Most participants followed recommended guidelines during surgical handwash, but variations occur. Awareness was seen in the accuracy and systematic work, while inadvertence resulted in spillage on clothes. Conclusion: The results have generated increased knowledge about how operating room nurses and surgeons carry out the morning's preoperative hand washing and hand disinfection. The study showed an acceptance of responsibility for the execution and the importance of carrying out the procedure with awareness. Awareness requires attention, but the environment can cause surgical staff to divide their attention, which can affect compliance.

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård. Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor. De nio underområdena som framkom var preoperativ dusch och lokal hudförberedelse, nutritionsstatus, personalens händer, hypotermi, operationstid, operationsmiljö, sårvårdsmetod, förband och följsamhet till riktlinjer. Ett resultat var att patienten med hjälp av information och instruktioner från vårdpersonalen i den preoperativa fasen kan bidra till att minimera risken för att utveckla postoperativ sårinfektion. Det är viktigt att vårdpersonalen följer de riktlinjer som finns för att minska risken för postoperativa sårinfektioner. För att följsamheten till riktlinjerna ska öka krävs att vårdpersonalen är medveten om vilka riskfaktorerna är och hur de kan påverka uppkomsten av postoperativa infektioner. Denna studie kan användas som ett hjälpmedel vid planering av hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsrutiner och utformande av preoperativ, peroperativ och postoperativ vård i betydelsen av ett

Abstrakt Bakgrund: Vid all kirurgi finns en risk att patienten drabbas av en postoperativ infektion, vilket orsakar ohälsa, ofta ett försämrat operationsresultat och ett ökat lidande för patienten. Operationssköterskan måste i sitt arbete ha kunskap om vilka metoder och åtgärder som minskar risken för postoperativ infektion. Inom detta område utgör arbetsdräkten en faktor som kan ha betydelse för att minska smittspridning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka betydelsen av operationspersonalens arbetsdräkt i arbetet med att förebygga postoperativa sårinfektioner. Metod: En kvantitativ systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat:14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2007 och 2019 valdes ut och analyserades. .Inga studier identifierades där man funnit att arbetsdräkten direkt kunde minska risken för postoperativ infektion. Efter analys av artiklarna delades de in i två huvudkategorier: arbetsdräkten som skydd mot luftburen smitta och kontaminering av arbetsdräkten som kan leda till kontaktsmitta och sex underkategorier. Slutsats: Evidensen är fortsatt bristfällig avseende huruvida operationspersonalens arbetsdräkt kan påverka risken för postoperativ sårinfektion som leder till ett ökat vårdlidande för patienten. Studier med större patienturval och längre uppföljningstid kommer att behövas för att kunna påvisa skillnader mellan olika arbetsdräkter och risken för postoperativa sårinfektioner.

Postoperative site infections are the second most common health care associated infection in Sweden. Surgical procedures can lead to postoperative site infection causing great suffer for the patient and an extended care time with an increased cost as a result. In preparation for surgery, it is important that the skin is well prepared with antiseptics to decrease the risk of postoperative site infection. The purpose with this study was to shed light upon the skin preparation before surgery and its significance to postoperative site infection. Ten scientific articles have been scrutinized and compiled and two themes have been identified – the preoperative and the intraoperative skin preparation. All in all, difference could be spotted in the number of washes and how these had been preformed before the surgery. Similarities could be spotted in the hair shortening procedure and the alcohol added in selected disinfectant, influences the probability for decrease in postoperative surgical site infection. The result from this study shows that more research is needed regarding how the skin shall be prepared before surgery to reduce the number of postoperative site infections.

Syftet för denna studie var att studera förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos patienter som genomgått kärloperation med inguinal incision under åren 2008 till och med mars månad 2013. Undersöka skillnader gällande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av postoperativ sårinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulär metod under samma vårdtillfälle oftare drabbades av postoperativ sårinfektion än de patienter som inte genomgått endovaskulär metod under samma vårdtillfälle. Metoden som användes var granskning av patientjournaler efter utifrån studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjälp av egenmodifierad tidigare använd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgår till 22,2 %. Skillnader mellan infektion och utförd endovaskulär metod kunde ses men inte påvisas med statistisk signifikans. Studien visade också att kvinnor oftare än män drabbas av postoperativ sårinfektion. Slutsatsen är att ungefär var femte patient i studien, som genomgått denna typ av kirurgi, ådrog sig en postoperativ sårinfektion och att många av dessa ledde till en kostsam postoperativ sårbehandling med Vacuum assisted closure, (VAC). / The purpose of this study was to investigate the incidence of postoperative wound infections in patients undergoing vascular surgery with inguinal incision in the years 2008 until March 2013. Examining differences in the risk factors in the studied group of patients occurrence of postoperative wound infection and to study whether patients who performed endovascular method during the same hospitalization more often suffered postoperative wound infection than patients who did not undergo endovascular method during the same hospitalization. The method used was the examination of patient records for the study, based on selected specific audit template. Study results show that the incidence of postoperative wound infections in the studied patient population amounts to 22,2 %. Differences between infection and performed endovascular method could be seen but not detected with statistical significance. The study also showed that women more often than men suffer from postoperative wound infection. The conclusion is that approximately one in five patients in the study who have undergone this type of surgery, suffered a postoperative wound infection and that many of these led to a costly postoperative wound Vacuum Assisted Closure (VAC).

Abstrakt Bakgrund: Kirurgi utgör en riskfaktor för patienter att drabbas av vårdskada så som postoperativ sårinfektion. Draperingsmaterial som används på operationsenheter kan ha betydelse för uppkomsten av postoperativa sårinfektioner vid flera sorters kirurgiska ingrepp. Operationssjuksköterskan har både en skyldighet och ett ansvar i operationsteamet att se till så att infektionsförebyggande åtgärder och aseptik följs. För att minska risken för postoperativa sårinfektioner kan drapering med incisionsfilm användas. Tidigare studier har undersökt incisionsfilm effektivitet, men resultatet om dess verkan gentemot postoperativa sårinfektioner är tudelad. Syfte: Att undersöka om drapering med incisionsfilm över operationsåret är ett effektivt sätt för att skydda patienten från en postoperativ sårinfektion. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats med tillvägagångssätt utifrån Bettany-Saltikov & McSherry (2016). 15 kvantitativa artiklar inkluderades i studien från databaserna PubMed och Cinahl.   Resultat: Resultatet kring incisionsfilmens effektivitet i att skydda patienten mot postoperativ sårinfektion var tudelad. Resultatet delades in utifrån "Incisonsfilm som prevention mot postoperativa sårinfektioner" där 7 studier ingick och "Incisionsfilm som en ogynnsam faktor för att undvika postoperativa sårinfektioner" där åtta studier ingick. Slutsats: Forskningsfrågan kunde inte besvaras på ett entydigt sätt och mot bakgrund av detta anser författaren att fler studier behövs för att bringa klarhet kring detta. Korrekt sterildrapering av en patient inför ett kirurgiskt ingrepp är högst väsentligt för att arbeta utifrån en säker vård och minska risken för lidande. Drapering syftar till att skydda patienten och därigenom bidra till att undvika en postoperativ sårinfektion.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar ett lidande för patienten och medför stora kostnader för samhället. En central del i operationssjuksköterskans arbete är att ge en säker vård och undvika patientskador i samband med operation. Operationssjuksköterskans kompetens inom hygien och att upprätthålla det sterila fältet under operation behövs för att förhindra uppkomsten av postoperativa sårinfektioner. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av situationer när det sterila fältet äventyras intraoperativt och vilka åtgärder som då vidtas. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av 12 operationssjuksköterskor från ett sjukhus i södra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Elo och Kyngäs (2008) användes för analys av data. Resultat: Studien visar att kommunikation och teamsamverkan är viktigt för att operationssjuksköterskan ska kunna upprätthålla det sterila fältet. Operationssjuksköterskan måste hela tiden hålla koll på allt som händer i operationssalen för att kunna uppmärksamma om det sterila fältet äventyras. Vid akuta operationer är steriliteten sekundär då patientens liv är i fara vilket gör att det gäller att prioritera. Oförutsägbara händelser kräver kreativitet för att återställa det sterila fältet men med åren blir det lättare i alla situationer.  Slutsats:Operationssjuksköterskan har många erfarenheter av situationer där det sterila fältet äventyras. Flera faktorer spelar in i arbetet med att upprätthålla det sterila fältet. Forskning som underlättar för operationssjuksköterskan i arbetsuppgifterna med att upprätthålla det sterila fältet bör studeras vidare. / Background: Surgical site infections increase suffering for the patient and entails great cost for society. The theatre nurse should work to make sure patient safety and to avoid patient injuries correlated to the surgery. The theatre nurse competence in hygiene and adherence to conduct the sterile field is needed to prevent surgical site infections. Aim: To describe the theatre nurse experiences of situations where the sterile field is jeopardized intraoperative and the actions to prevent it. Method: Qualitative design, semi structured interviews with 12 theatre nurses from a hospital in southern Sweden. Inductive content analysis by Elo and Kyngäs (2008) was used to analyze the data. Results: The study shows that communication and teamwork is necessary for the theatre nurse to maintain the sterile field. For the same reason the theatre nurse needs to be observant of everything going on in the operating room. When the patient's life is in danger, sterility comes in second place, and makes it necessary to prioritize. Unpredicted situations demands creativity to restore the sterile field but it gets easier with work experience Conclusion: The theatre nurse has a lot of experiences regarding situations where the sterile field is jeopardized. Several factors play a role in maintaining the sterile field. Research that facilitates the theatre nurse tasks in maintaining the sterile field should be further studied.