Introduktion: Att opereras kan upplevas som en unik händelse i patientens liv. Operation i regional anestesi innebär att patienten är vid medvetande och upplever det som händer här och nu. Oavsätt vilken operation som ska genomföras eller vilket syftet är till operationen, så ska patienten mötas på ett värdigt och professionellt sätt. Den perioperativa sjuksköterskans omvårdnadshandlingar syftar till att patienten ska känna sig välkomnad, älskad, bekräftad och förstådd. Syftet med studien var att beskriva vakna patienters upplevelse och uppfattningar av den intraoperativa fasen. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga studier. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen av de vetenskapliga studierna genomfördes systematiskt och stegvis vilket gjorde att det var möjligt att urskilja likheter och skillnader, kategorier och teman. Resultatet presenterades i fem övergripande teman: operationsmiljön, operationsteamet, delaktighet, interaktion och förnimmelse. Litteraturstudiens resultat baserades på 19 artiklar. Slutsats: Patienter beskrev att de hade ett behov av stöd, information och god kommunikation. Patienterna uttryckte en önskan om att vara delaktiga under den intraoperativa fasen. Kliniska implikationer: Genom att den perioperativa sjuksköterskan tar del av patienters upplevelser, uppfattningar och beskrivningar av den perioperativa fasen, drar lärdom av dem och applicerar de nya kunskaperna i vårdarbetet kan förbättringar inom den kliniska omvårdnaden göras.

SAMMANFATTNING     Bakgrund: Alltfler patienter opereras i vaket tillstånd, vilket är kostnadseffektivt för samhället samt innebär mindre risker och snabbare återhämtning för patienten. Tidigare forskning visar att patienter tolererar vaken kirurgi väl, men det finns kunskapsluckor om hur detta upplevs. Patienternas egna berättelser är grundläggande för att förstå deras omvårdnadsbehov. Kunskap om patientupplevelsen kan bidra till ökad förståelse och ge redskap för förbättringsåtgärder i det kliniska arbetet. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser samt ta reda på vad som kan påverka oro och obehag under en operation i vaket tillstånd, och genom det öka förståelsen för patienters behov av perioperativt stöd. Metod: En litteraturstudie baserat på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. 19 artiklar inkluderades och innehållsanalys gjordes efter en modell av Evans. Resultat: Patienterna hade generellt en positiv upplevelse av att vara vakna, men vissa besvärades av oro eller smärta. Resultaten visade att patienterna hade individuella behov och uttryckssätt. Adekvat information och en trygg relation till operationsteamet var av betydelse för välbefinnandet. Operationsmiljöns påverkan på patienternas välmående var individuell och ingreppsrelaterad. Slutsats: För att kunna ge omvårdnad som tillfredsställer patientens behov är det lika viktigt att beakta vad patienten utsätts för som att kunna förstå patienten som en unik individ. Att skapa trygghet och tillit genom en god mellanmänsklig relation kan förbättra patientens välmående. Nyckelord: Operationssjukvård, regionalanestesi, patientupplevelse, omvårdnadsrelation.

Introduction:Among children and parents, the word surgery alone can be experienced as daunting. It may arouse feelings of anxiety, anxiety, anxiety and fear. The worries and anxieties can be reduced if parents and children are allowed to participate in the preoperative preparation. Purpose: The objective was to describe parents' experiences in connection with their child´s surgery and anesthesia. Method: The method was a systematic literature review. The data bases PsycINFO and Cinahl were used to retrieve articles based on parents´experiences and perceptions of their children´s surgery and anesthesia. The final number of articles included was 14 and the study design was both qualitative (n=6) and quantitative (n=8). Results: The results showed that information about the child's surgery and anesthesia could have a calming effect on the parents. It was very important that parents understood and could absorbed the information given. The hardest parts for the parents´ was the child´s anesthesia and that they had to leave the child behind in the operating room. Conclusion and clinicalimplications: Parents whose children are undergoing surgical care have a very great need for information about what will happen to their child. They should be treated in a professional manner as this can have significant impact on how they experience the care given, thus this is important to acknowledge in clinical care.

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ hypotermi. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet. Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av IBMs SPSS där chitvå-test användes för de kategoriska variablerna. Ålder och antal uppmätta kroppstemperaturregistreringar under operationen analyserades med oberoende t-test. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att temperaturen i operationssalen inte påverkar patientens kroppstemperatur. Det fanns ingen skillnad i hur mycket patienten sjönk i kroppstemperatur under operationen beroende på om operationssalens temperatur var 21°C eller 20°C, inte heller avseende huruvida patienten uppnått normotemi (≥ 36 °C) två timmar postoperativt. Slutsats: Föreliggande studie visade att temperaturen i operationssalen inte hade någon signifikant påverkan på patientens kroppstemperatur avseende hur mycket patienten sjönk under operationen eller huruvida patienten uppnått normotermi två timmar postoperativt. Dock visade resultatet att hypotermi förekom i den perioperativa processen, framför allt vid två seanser; i förberedelsefasen samt efter avslutad operation på väg till uppvakningsavdelningen.

I den moderna sjukvården blir det allt vanligare att patienter opereras vakna med anestesiformen regional anestesi. Regional anestesi medför mindre biverkningar och kortare vårdtid för patienten och är därmed kostnadseffektivt för vårdgivarna. Dock har det i flera studier visat sig att patienten kan uppleva lidande i form av oro och ångest av både effekterna av anestesin samt upplevelsen av att vara medveten under hela ingreppet. Syftet med arbetet var att beskriva patienters upplevelser av att opereras vakna i regional anestesi. Det utfördes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. I den systematiska litteraturstudien granskades tio stycken vetenskapliga artiklar vilket mynnade ut i fem olika kategorier; miljö, närhet, delaktighet, förnimmelser och förändrad kropp. Resultatet visade att patienter ofta upplever obehag, oro och ångest under den perioperativa processen och att vårdpersonalens förhållningssätt och aktiva vårdåtgärder spelar stor roll för patientens upplevelse av situationen. En ökad förståelse och kunskap om patienters upplevelser under den perioperativa processen kan leda till förbättringar i omvårdnaden och ett minskat lidande för patienten.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är en av de vanligaste vårdskadorna internationellt och medför ett lidande för patienten. Preoperativ handtvätt och handdesinfektion är en av många preventiva åtgärder som vidtas i syfte att arbeta förebyggande mot postoperativa sårinfektioner inom operationssjukvård. Tidigare publicerad forskning rapporterar att operationsteamets följsamhet till basala hygienrutiner kan variera. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors och kirurgers genomförande av morgonens första preoperativa handtvätt och handdesinfektion.Metod: En empirisk studie med induktiv ansats genomfördes. Författarna inspirerades av grounded theory som metod och samlade in data genom ostrukturerade observationer. Totalt genomfördes 17 observationer och dessa dokumenterades med fältanteckningar som analyserades med konstant jämförande analys. Insamlad data analyserades i tre steg där data kodades till begrepp med gemensamma egenskaper för kategorier. Kärnkategorin var den gemensamma nämnaren för kategorierna. Resultat: Kärnkategorin ansvarstagande baseras på underkategorierna utförandet, medvetenhet och ouppmärksamhet. Resultatet visar tydligt att operationssjuksköterskor och kirurger tar ett stort ansvarstagande gällande preoperativ handtvätt och handdesinfektion. Majoriteten av deltagarna följde rekommenderade riktlinjer vid utförandet, men resultatet visade att variationer förekommer. Medvetenhet syntes framförallt vid deltagarnas noggrannhet och systematiska arbete. Ouppmärksamhet resulterade i spill och nedstänkta kläder. Slutsats: Studiens resultat har genererat en ökad kunskap om hur operationssjuksköterskor och kirurger genomför morgonens preoperativa handtvätt och handdesinfektion. Studien visade ett ansvarstagande för utförandet och resultatet visade vikten av att momenten utförs med en medvetenhet om alla steg. Medvetenhet kräver uppmärksamhet, men miljön vid tvättstället kan resultera i att operationssjuksköterskan och kirurgen fördelar sin uppmärksamhet vilket kan påverka följsamheten. / Background: Surgical site infections are one of the most common healthcare injuries and can cause suffering for the patient. Preoperative handwashing and hand disinfection is one of many actions to prevent surgical site infections. Previously published research reports that surgical staff's adherence to hygiene routines can vary. Objective: The aim was to describe operating room nurses’ and surgeons’ implementation of the morning’s first preoperative handwashing and hand disinfection.Method: The design was an empirical study with an inductive approach. The method was inspired by grounded theory and data was collected throughout unstructured observations. A total of 17 observations were performed, documented with field notes and analyzed with continuously comparative analysis. The codes were analyzed into concepts with common characteristics for the category. The core category is the common denominator of the categories. Result: The analysis emerged the core category taking responsibility and the categories implementation, awareness and inadvertence. The results showed that the participants took responsibility regarding preoperative handwashing and hand disinfection. Most participants followed recommended guidelines during surgical handwash, but variations occur. Awareness was seen in the accuracy and systematic work, while inadvertence resulted in spillage on clothes. Conclusion: The results have generated increased knowledge about how operating room nurses and surgeons carry out the morning's preoperative hand washing and hand disinfection. The study showed an acceptance of responsibility for the execution and the importance of carrying out the procedure with awareness. Awareness requires attention, but the environment can cause surgical staff to divide their attention, which can affect compliance.

No description available.

<p>Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet. Patienten upplevde trygghet, säkerhet och kände sig synlig och behandlad med respekt när samma operationssjuksköterska hade ansvar för omvårdnaden i det perioperativa förloppet. Operationssjuksköterskorna upplevde tillfredsställelse och ut-veckling i sitt yrke.</p> / <p>The aim of this study was, based on scientific literature to describe the perioperative care from the perspective of the patient and the operating room nurse. The method was a descrip-tive literary study using qualitative and quantities studies published during the last 10 years. The article search was carried out in the following medical databases: Academic Search Elite, Medline and Chinal. The studies are from countries all over the world such as Australia, Eng-land and Finland. The result of this study shows that a continuous care is formed when the patient and the operating room nurse cooperate in the planning, carrying out and evaluation of the patients care in connection with an operation. The care is experienced as comforting and secure when the same operating room nurse cares for the patient before, during and after the operation. The patient also feels that they are seen and treated with respect. The operating room nurse experiences satisfaction and personal development in her profession.</p>

Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet. Patienten upplevde trygghet, säkerhet och kände sig synlig och behandlad med respekt när samma operationssjuksköterska hade ansvar för omvårdnaden i det perioperativa förloppet. Operationssjuksköterskorna upplevde tillfredsställelse och ut-veckling i sitt yrke. / The aim of this study was, based on scientific literature to describe the perioperative care from the perspective of the patient and the operating room nurse. The method was a descrip-tive literary study using qualitative and quantities studies published during the last 10 years. The article search was carried out in the following medical databases: Academic Search Elite, Medline and Chinal. The studies are from countries all over the world such as Australia, Eng-land and Finland. The result of this study shows that a continuous care is formed when the patient and the operating room nurse cooperate in the planning, carrying out and evaluation of the patients care in connection with an operation. The care is experienced as comforting and secure when the same operating room nurse cares for the patient before, during and after the operation. The patient also feels that they are seen and treated with respect. The operating room nurse experiences satisfaction and personal development in her profession.

Bakgrund: I dagens läge finns det kunskapsluckor om hur den perioperativa omvårdnadsprocessen uppfattas ur operationssjuksköterskans synvinkel. För att operationssjuksköterskan ska kunna ge god vård till patienten utifrån dennes önskningar och behov är det viktigt att operationssjuksköterskan får en bra kontakt med patienten. Får operationssjuksköterskan dela patientens värld d.v.s. om patienten både vill och är förmögen till att dela med sig av sina tankar och önskemål, då blir det lättare att ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudien är att undersöka hur operationssjuksköterskan uppfattar den vårdande relationen ur ett perioperativt synsätt. Metod: Det är en litteraturstudie med elva artiklar som har en kvalitativ ansats och en artikel som har en kvantitativ ansats. Föreliggande studien har en kvalitativ ansats då fokus är att beskriva och tolka operationssjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsprocessen. Resultat: Generellt sett hade operationssjuksköterskorna en positiv inställning till den perioperativa processen. Operationssjuksköterskorna upplevde att den perioperativa processen  bidrog till ökad kontinuitet och ökad trygghet hos patienterna men framförallt också hos dem själva. Operationssjuksköterskorna utvecklades i sin yrkesroll men också som individer. De kände att deras arbete var meningsfullt och att det fanns en vårdande relation mellan patienten och operationssjuksköterskan. Slutsats: Föreliggande studie lyfter fram att arbetet för operationssjuksköterskor skulle bli effektivare, säkrare vård, få mer kontinuitet och gynna både sjuksköterskorna och patienterna om den perioperativa processen användes i större utsträckning. Det skulle bli lättare att uppnå välmående och god omvårdnad i slutändan. / Background: At present, there are gaps in the knowledge of how the perioperative process is seen from the point of view of the operating room nurse. When it comes to the operating theater nurse to provide quality care to the patient, it is important that the operating theater nurse gets a good contact with the patient. The operating room nurse has to share the patients’ world. Then, it will be easier to give a patient-centered care. Aim: The purpose of this study is to investigate how the operating theater nurse experienced the perioperative process from her/his point of view. Method: This study is a literature review of eleven articles that have a qualitative approach and one article which has a quantitative approach. This study has a more qualitative approach. Its focus is describing and interpreting the surgery nurses’ experience of the perioperative process. Result: The surgical nurses had, to a large extent, a favorable attitude to the perioperative process. Surgical nurses felt that the perioperative process contributed to increased continuity and increased safety for patients, but above all for themselves. Surgical nurses developed professionally, but also as individuals, they felt that their work was meaningful and that there was a caring relationship between the patient and the surgical nurse. Conclusion: This paper emphasizes that if the perioperative process would be used on a larger scale, the work for operative nurses would be more efficient, provide a more secure care, give more continuity and be very favourable to nurses as well as patients. The result for the patients would be a good care and well-being.