Bakgrund: I dagens läge finns det kunskapsluckor om hur den perioperativa omvårdnadsprocessen uppfattas ur operationssjuksköterskans synvinkel. För att operationssjuksköterskan ska kunna ge god vård till patienten utifrån dennes önskningar och behov är det viktigt att operationssjuksköterskan får en bra kontakt med patienten. Får operationssjuksköterskan dela patientens värld d.v.s. om patienten både vill och är förmögen till att dela med sig av sina tankar och önskemål, då blir det lättare att ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudien är att undersöka hur operationssjuksköterskan uppfattar den vårdande relationen ur ett perioperativt synsätt. Metod: Det är en litteraturstudie med elva artiklar som har en kvalitativ ansats och en artikel som har en kvantitativ ansats. Föreliggande studien har en kvalitativ ansats då fokus är att beskriva och tolka operationssjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsprocessen. Resultat: Generellt sett hade operationssjuksköterskorna en positiv inställning till den perioperativa processen. Operationssjuksköterskorna upplevde att den perioperativa processen  bidrog till ökad kontinuitet och ökad trygghet hos patienterna men framförallt också hos dem själva. Operationssjuksköterskorna utvecklades i sin yrkesroll men också som individer. De kände att deras arbete var meningsfullt och att det fanns en vårdande relation mellan patienten och operationssjuksköterskan. Slutsats: Föreliggande studie lyfter fram att arbetet för operationssjuksköterskor skulle bli effektivare, säkrare vård, få mer kontinuitet och gynna både sjuksköterskorna och patienterna om den perioperativa processen användes i större utsträckning. Det skulle bli lättare att uppnå välmående och god omvårdnad i slutändan. / Background: At present, there are gaps in the knowledge of how the perioperative process is seen from the point of view of the operating room nurse. When it comes to the operating theater nurse to provide quality care to the patient, it is important that the operating theater nurse gets a good contact with the patient. The operating room nurse has to share the patients’ world. Then, it will be easier to give a patient-centered care. Aim: The purpose of this study is to investigate how the operating theater nurse experienced the perioperative process from her/his point of view. Method: This study is a literature review of eleven articles that have a qualitative approach and one article which has a quantitative approach. This study has a more qualitative approach. Its focus is describing and interpreting the surgery nurses’ experience of the perioperative process. Result: The surgical nurses had, to a large extent, a favorable attitude to the perioperative process. Surgical nurses felt that the perioperative process contributed to increased continuity and increased safety for patients, but above all for themselves. Surgical nurses developed professionally, but also as individuals, they felt that their work was meaningful and that there was a caring relationship between the patient and the surgical nurse. Conclusion: This paper emphasizes that if the perioperative process would be used on a larger scale, the work for operative nurses would be more efficient, provide a more secure care, give more continuity and be very favourable to nurses as well as patients. The result for the patients would be a good care and well-being.

Antalet barn som föds med olika sorters hjärtfel, hjärtrytmrubbningar eller hjärtmuskelsjukdom beräknas till 1000 barn per år där fosterdiagnostiken har en viktig roll. Uppfödningssvårigheter är vanligt såväl som utvecklingsrelaterade utmaningar hos den här patientgruppen. Vetskapen om att få ett sjukt barn, tidig separation och vård på sjukhus kan skapa oro och stress hos föräldrar vilket kan påverka föräldra-barnrelationen. Barnsjukösterskan kan med sin avancerade omvårdnadskompetens arbeta familjecentrerat och understödja barn och föräldrars behov och önskemål. Därför var syftet att studera föräldrars behov av professionellt stöd från barnsjuksköterskan före och efter födseln, när barnet har ett medfött hjärtfel. Denna magisteruppsats är en integrativ systematisk litteraturöversikt utifrån Whittemore och Knafl (2005). Ambitionen var att sammanställa empirisk och teoretisk kunskap för att bredda förståelsen kring föräldrars behov av professionellt stöd från barnsjuksköterskan ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. En systematisk litteratursökning utfördes via databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Tio kvalitetsgranskade orginalstudier resulterade till en systematisk analys och sammanställdes i huvudteman; Professionellt informativt stöd som främjar förståelse och delaktighet; Professionellt stöd för att främja möjlighet till stöd från andra; Professionellt stöd för att främja upplevd trygghet. Behovet av individbunden information var relaterat till barnets mående och vårdprocessen samt behov av stöd i att vara förälder under speciella omständigheter. Det stärkte deras tillit till sin föräldraförmåga samt upplevelsen av att ha en viktig roll i vårdteamet. Att möjliggöra partnerskap och delaktighet mellan barnsjuksköterskan och familjen utifrån evidensbaserat professionellt stöd både innan och efter födseln kan främja det folkhälsostärkande arbetet och stärka betydelsen av den familjecentrerade vården.

Mot bakgrund av utvecklingen av nya former för högre utbildning för sjuksköterskor, där det kliniska expertkunnandet och kompetensen betonas, var syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie att beskriva distriktssköterskans och den avancerade specialistsjuksköterskans yrkesroller med fokus på likheter och skillnader mellan dessa två professioner. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades. Slutligen valdes 32 artiklar ut för att ingå i studiens resultat. Författarna kunde visa att både likheter och skillnader förelåg mellan de båda yrkesrollerna. Gemensamt för professionerna var att deras huvudämne är omvårdnad men den avancerade specialistsjuksköterskan fokuserar även mer mot det medicinska området och hon arbetar utifrån ett mer profilerad kompetensområde. Studien bidrar till den vetenskapliga forskningen av distriktssköterskerollen samt lyfter fram morgondagens behov av att utveckla och stärka dagens sjuksköterskeprofession. Förhoppningsvis kan studien öka kunskapen om distriktssköterskan samt ge ett intresse och nyfikenhet på en för Sverige tämligen okänd yrkesroll, den avancerade specialistsjuksköterskan. / Based upon the experience that the development of new forms for advanced education for nurses, where the clinical expert knowledge and the competence accentuates, the aim of this systematic literature review was to describe the professions of the district nurse and the advanced nurse practitioner with focus on similarities and differences between the two professions. Qualitative and quantitative articles were reviewed. Finally 32 articles were selected to be included in the result. The authors could demonstrate both similarities and differences between the two professions. Their common main issue is nursing care but the advanced nurse practitioner put even more focus on the medical area and she is working with a more profiled qualification. The study conduces to the scientific research of the district nurse and emphasizes the future needs of developing the nurse profession. Hopefully this study can raise the knowledge of the district nurse and give an interest and curiosity on the advanced nurse practitioner whom is relative unknown in Sweden.