No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Trycksår är en hudskada som uppkommer i förhållande till ihållande tryck som leder till att hud och vävnad skadas och det bildas sår på utsatta ställen på kroppen. Såren är svårläkta och väldigt smärtsamma. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att ha trycksår och hur det inverkar på deras upplevelse av livskvalitet. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie och här sökte vi systematiskt i olika databaser som CINAHL, PubMed, ELIN, PsycInfo och Google Scholar. Sex artiklar som stämde med syftet inkluderades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att livskvaliteten hos patienter med trycksår upplevdes olika. Vi fann fem olika teman; uppfattning av trycksårs uppkomst, livspåverkan och förändringar, smärta, behandling/lindring och sörjandeprocess. Slutsats: Resultat visar att livssituationen förändras, ibland drastiskt av få trycksår. Upplevelsen av psykiska, fysiska, sociala och andliga aspekter av hälsa påverkades mestadels negativt, men det fanns inslag av att kunna se livet på ett annorlunda sätt vilket upplevdes positivt. Resultatet visar det viktiga i att vårdpersonal lyssnar och är lyhörda kring hur patienterna upplever sin situation för att kunna hjälpa till att förbättra patienternas livskvalitet.

ABSTRAKT Titel: Patienters upplevelse av att leva med trycksår. Bakgrund: Trycksår är en skada som uppkommer i den underliggande vävnaden eller i huden. Ett trycksår kan vara en indikation på ett bristfälligt tillvägagångssätt vid bedömning, att patienten är inaktiv eller sängliggande. Trycksår delas in i fyra stadier och kan snabbt utvecklas till högre grad om inte rätt behandling sätts in i tid.  Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: En litteraturstudie genomfördes vars resultat av åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes. Detta genomfördes med inspiration av metaanalys. Resultat: Trycksår påverkade patienternas livskvalité där smärta var ett återkommande problem. Detta behandlandes ofta med analgetika, vilket sällan hade någon effekt. Patienterna påverkades fysiska, psykiska och socialt. Sjuksköterskornas roll och hur de informerade var avgörande för hur en patient uppfattade vad trycksår var. Konklusion: Trycksår kan förebyggas och förhindras med rätt insatta åtgärder. En rodnad på huden kan vara början på något smärtsamt. Lyssna på patienten, behandla och utvärdera åtgärder. Ingen ska behöva drabbas av den smärta och den förändrade livskvalitén som patienterna upplevde. Nyckelord: Trycksår, upplevelse, livskvalitet

<p><strong>Bakgrund: </strong>Trycksår är en hudskada som uppkommer i förhållande till ihållande tryck som leder till att hud och vävnad skadas och det bildas sår på utsatta ställen på kroppen. Såren är svårläkta och väldigt smärtsamma. <strong>Syfte</strong>: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att ha trycksår och hur det inverkar på deras upplevelse av livskvalitet. <strong>Metod:</strong> Metoden var en systematisk litteraturstudie och här sökte vi systematiskt i olika databaser som CINAHL, PubMed, ELIN, PsycInfo och Google Scholar. Sex artiklar som stämde med syftet inkluderades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet visade att livskvaliteten hos patienter med trycksår upplevdes olika. Vi fann fem olika teman; uppfattning av trycksårs uppkomst, livspåverkan och förändringar, smärta, behandling/lindring och sörjandeprocess. <strong>Slutsats: </strong>Resultat visar att livssituationen förändras, ibland drastiskt av få trycksår. Upplevelsen av psykiska, fysiska, sociala och andliga aspekter av hälsa påverkades mestadels negativt, men det fanns inslag av att kunna se livet på ett annorlunda sätt vilket upplevdes positivt. Resultatet visar det viktiga i att vårdpersonal lyssnar och är lyhörda kring hur patienterna upplever sin situation för att kunna hjälpa till att förbättra patienternas livskvalitet.  </p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av trycksår samt vilken förmåga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksår sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som användes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns många olika förebyggande åtgärder som vidtas. I preventivt syfte var evidensbaserade bedömningsinstrument ett bra och användbart verktyg. Även tryckreducerande underlag som luft- eller trögskumsmadrasser, fårskinn eller vattenfyllda handskar användes som trycksårspreventiva åtgärder. Lägesändringar med hjälp av vändscheman samt tidig mobilisering var också förebyggande åtgärder som vidtogs. Patienternas näringsstatus har stor betydelse i det preventiva arbetet. Resultat visade att det förekommer näringstillägg som en förebyggande strategi. Kontinuerlig inspektion av hud samt noggrann hygien var även något som utfördes i preventivt syfte. Det finns en mängd olika bedömningsinstrument och resultatet av litteraturstudien visar att resultaten vad gällde skalornas förmåga att förutse trycksår varierade mellan olika studier. Uppsatsförfattarna anser att trycksårsprevention är viktigt då trycksår orsakar lidande för patienten och är kostsamma för samhället. Preventiva rutinmässiga åtgärder borde utföras inom de flesta patientgrupper och då är bedömningsinstrumenten en viktig del i det arbetet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats. Föreliggande studiens resultat visade att hög ålder, immobilitet, låg serumalbuminhalt, låga poäng på riskbedömningsinstrumenten och genomgångna operationer ökade risken för att utveckla trycksår. Andra riskfaktorer var malnutrition, låg vikt eller lågt BMI, inkontinens, sjukdomar och hudfuktighet. Ett hjälpmedel för det preventiva arbetet var olika riskbedömningsinstrument samt klinisk bedömning. De bedömningsinstrument som användes var RAPS-skalan, MNS-skalan och Braden-skalan. Det visades dock att riskbedömningsinstrumenten i praktiken inte användes så ofta vid riskbedömning av patienter. Preventiva åtgärder som användes för att förebygga trycksår var användning av specialmadrasser, positionsförändringar, god hygien, tillfredsställande nutritionsstatus, hudkontroll och aktivering av patienten.

Syftet med studien var att undersöka vilka evidensbaserade omvårdnadsåtgärder det finns för att förebygga trycksår. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva åtgärder som sjuksköterskan tillämpar samt i vilken utsträckning detta sker. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Cinahl och Medline samt via sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna skulle vara publicerade år 2003 eller senare, skrivna på svenska eller engelska samt tillgängliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visar att de omvårdnadsåtgärder, vilka signifikant reducerade incidensen av trycksår var: riskbedömning med hjälp av validerat instrument, planerad lägesändring samt tryckavlastande hjälpmedel. Det framkom att de preventiva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan tillämpade för att förebygga tryckskada var användning av riskbedömningsinstrument, hudinspektion, planerad lägesändring, tryckavlastande hjälpmedel, massage och smörjning med fuktkräm på utsatta hudområden samt nutritionsbedömning. Det visade sig emellertid att patienter med risk för att utveckla trycksår inte erhöll prevention enligt respektive lands riktlinjer, dessutom visade det sig att det förekom att patienter med risk för tryckskada inte erhöll någon prevention alls.