<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar och arbetar med emotionell intelligens. Som grund har jag med hjälp av en litteraturstudie definierat begreppet samt belyst olika författares tankar inom ämnet. Studien innehåller en kvalitativ del i form av intervjuer med verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att emotionell intelligens har med känslor att göra, både sina egna och andras. Det visar också en skillnad i tankesätt hos pedagoger för yngre jämfört med äldre barn. Pedagogerna för de yngre barnen ser tydligt ett samband mellan lärande och emotionell intelligens. Medan det inte är lika självklart för de äldre barnens pedagoger. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan emotionell intelligens och lärande. Och det är därför något som dagens pedagoger behöver arbeta med.</p>

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar och arbetar med emotionell intelligens. Som grund har jag med hjälp av en litteraturstudie definierat begreppet samt belyst olika författares tankar inom ämnet. Studien innehåller en kvalitativ del i form av intervjuer med verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att emotionell intelligens har med känslor att göra, både sina egna och andras. Det visar också en skillnad i tankesätt hos pedagoger för yngre jämfört med äldre barn. Pedagogerna för de yngre barnen ser tydligt ett samband mellan lärande och emotionell intelligens. Medan det inte är lika självklart för de äldre barnens pedagoger. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan emotionell intelligens och lärande. Och det är därför något som dagens pedagoger behöver arbeta med.

No description available.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 – 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strålbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebär såväl fysiska och psykiska svårigheter som resulterar i en förändrad kroppsuppfattning. Syfte: Att belysa kvinnans upplevelser av en förändrad syn på sin kropp vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara examensarbetets syfte. Den baserades på 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades, analyserades och diskuterades för att hitta likheter och olikheter. Efteråt sammanställdes resultatet. Resultat: Kvinnor som genomgick bröstcancer fick en förändrad syn på sin kropp med synliga och osynliga förändringar, förändringar som utmanade den kvinnliga identiteten och sexualiteten. Acceptans av den förändrade kroppen skedde successivt då kvinnorna rättade sig efter den nya situationen. Den växande acceptansen blev ett verktyg för att bygga upp en ny vardag. Slutsats: Kvinnor fick en förändrad syn på sin kropp som påverkades deras identitet och sexualitet. Fokus bör läggas på kvinnors individuella omvårdnadsbehov. Det är därför viktigt att sjuksköterskan visar en öppenhet för att kunna kommunicera med bröstcancerdrabbade kvinnor om sin förändrade kropp.

Detta examensarbete behandlar spelares känslor påverkat av Freemans (2004) emotioneeringstekniker samt ifall känslor berör spelares handlingar. Detta testades genom utveckling av ett textbaserat spel, detta gjordes två i versioner, en med implementerade emotioneeringstekniker samt en utan. Dessa utvärderades med flera metoder, för att se om känslor kunde observeras. Den huvudsakliga metod som användes var SAM (Self-Assessment Manikin) (Lang, 1980). Syftet med undersökningen var att undersöka om Freemans emotioneeringstekniker väcker känslor som är observerbara med etablerade testmetoder.Undersökningen visade att teknikerna påverkade spelarnas tänkande och handlingar, dock kunde inga observerbara känslor ses av de metoder som användes. Dock kunde det ses att spelarnas kontroll av spelet påverkades enligt deras tycke samt att testet hade behövt en större skala för fortsatt arbete än vad som vid dagsläget fanns till förfogande. / This thesis will have its focus on players’ feelings and the influence of emotioneering techniques (Freeman, 2004), and also if feelings can affect players decision-making. This was tested by developing a text based game, which was converted into two different versions. One implemented with emotioneering techniques, the other without. These were tested with several methods, which would observe feelings and the players’ decisions. The main method that was used is SAM (Self-Assessment Manikin) (Lang, 1980). The purpose of this thesis was to investigate whether Freeman’s techniques would arouse feelings that would be observable with conventional testing methods.The survey did show that the techniques could have an impact on the players thinking and actions, however, no observable feelings were seen by the used method. Yet the result from SAM showed that the players feeling of control was affected by emotioneering. The tests need however a bigger scale, to give more reliable data than what was given at the time.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla enkommunikativ leksak som ger barn möjligheter attlättare kunna kommunicera och uttrycka sig kring sinaegna och andras känslor.Utbudet av dagens leksaksmarknad undersöktes föratt hitta inom vilka områden en intressant utvecklingskulle kunna vara möjlig. En undersökning kringbarn, lek, leksaker, kommunikation, Design för Allaoch barn med funktionshinder gjordes för att samlain nödvändig fakta för att kunna tydliggöra vad somkrävs av en leksak och vilka behov som finns. En enkätundersökninggjordes också för att få en tydligare bildav de tre känslor som valts att arbeta vidare med; glad,arg och ledsen. Dessa undersökningar har sedan legatsom grund för designprocessen där jag har arbetat medskisser och modeller. Arbetet resulterade i en slutproduktdär en serie leksaker tagits fram, leksaksserienÄrlig. Serien består av tre leksaker, med samma grunformför att tydliggöra att de tillhör samma familj, somuttrycker olika känslor.Leksakerna ska på detta sätt hjälpa barn att uttryckasina och andras känslor och hur de mår. Att kunnakommunicera är livsviktigt för den psykiska, socialaoch kulturella utveckling. Det är just därför en sådanleksak, ett alternativt kommunikationssätt kring hurman själv och andra mår, är så viktigt. / The purpose of this study was to develop a communicativetoy that gives children the opportunity to easiercommunicate and express themselves about their ownand others’ feelings.The range of today’s market of toys were examined tofind areas in which an interesting development couldbe possible. A study on children, play, toys, communication,Design for All and children with disabilitieswas made, to gather the necessary facts in order toclarify what is required of a toy and what the necessitiesare. A survey was also used to get a clearer pictureof the three emotions chosen to work on; happy, angryand sad. These studies have been the basis for thedesign process where I have worked with sketches andmodels. The work resulted in a final product in whicha series of toys were produced, the toyserie Honest. Theserie consists of three toys, with the same basic shapeto clearify that they belong to the same family, expressingdifferent emotions.The toys will in this way help children to express theirand others’ feelings and how they feel. The ability tocommunicate is vital to the psychological, social andcultural development. This is precisely why such a toy,an alternative mean of communication about how youand others feel, is so important.

Pedagogiskt specialarbete 7,5 hp.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd. Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet. Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning.

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker. Exempelvis känslomässiga reaktioner på musik. Respondenterna som deltog resonerade förvånansvärt lika. Naturligtvis fanns det några få svar som skiljde sig åt markant, men på det stora hela var de överens. Man vill höra musik som man uppfattar stämmer överens med de känslor man har, som hjälper till att bibehålla och/eller förstärka dessa känslor, även de mer negativa. Även vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna på det hela taget relativt överens om vilka känslor som framkallades. Det verkar som om vi tänker och reagerar mer lika än vi tror.