<p>Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008.</p><p>Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen. I och med uppsägarens position tillskrivs han/hon en roll mot vilken krav, förväntningar och normer riktas. I uppsägarens fall är normen att känslor inte skall ta överhand vilket styr individens agerande i uppsägningsprocessen. Resultatet visar också att uppsägningsprocessen innehåller många olika känslor för de inblandade men respondenterna framhåller vikten av att agera utifrån det krav och förväntningar som ställs på den formella sidan av yrkesrollen.</p>

<p>Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre. Det var stor risk för urinvägsinfektion vid behandling med kateter och sjuksköterskan kunde arbeta preventivt för att minska riskfaktorer, till exempel genom utvidgat samarbete med läkaren för att förkorta behandlingstiden, och med ökat nutritionsstöd till riskpatienter. Patienterna upplevde starka känslor som vrede, frustration och hat i samband med kateterbehandling. Sjuksköterskan kunde stötta och handleda patienten genom att skapa en tillitsfull relation. Det kunde hjälpa patienten att hantera sina känslor. Ytterligare forskning kan omfatta patientutbildning i samband med kateterbehandling av urinvägarna.</p>

<p>The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching.</p><p>An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united and secure in their group and feel protected too.</p><p>My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one of "them.<strong></strong></p>

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008. Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen. I och med uppsägarens position tillskrivs han/hon en roll mot vilken krav, förväntningar och normer riktas. I uppsägarens fall är normen att känslor inte skall ta överhand vilket styr individens agerande i uppsägningsprocessen. Resultatet visar också att uppsägningsprocessen innehåller många olika känslor för de inblandade men respondenterna framhåller vikten av att agera utifrån det krav och förväntningar som ställs på den formella sidan av yrkesrollen.

Abstrakt Inledningen beskriver hur utvecklingen inom barnsjukvården har varierat under årens gång. Från att barn och föräldrar fått vara tillsammans på sjukhuset till att föräldrarna ombetts att inte besöka sina barn på sjukhuset på grund av smittorisk. Barn som vistas på sjukhus upplever en ny situation i livet. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad av barn och dennes familj inför ett dagkirurgiskt ingrepp. Metoden baserades på litteraturstudier. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed (Medline) och Cinahl Ebsco. Resultatet har sedan redovisats utifrån tre kategorier; information, terapeutisk lek samt relationer. Resultatet visade att barn som deltog vid preoperativa undervisningsprogram hade mindre känslomässigt lidande än barn som inte fick undervisning. Slutsatsen blev att betydelsefulla faktorer för omvårdnaden skulle fokusera på att barnen förbereddes med hjälp av den utrustning som kom att användas vid operationen, gärna i form av lek.

Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre. Det var stor risk för urinvägsinfektion vid behandling med kateter och sjuksköterskan kunde arbeta preventivt för att minska riskfaktorer, till exempel genom utvidgat samarbete med läkaren för att förkorta behandlingstiden, och med ökat nutritionsstöd till riskpatienter. Patienterna upplevde starka känslor som vrede, frustration och hat i samband med kateterbehandling. Sjuksköterskan kunde stötta och handleda patienten genom att skapa en tillitsfull relation. Det kunde hjälpa patienten att hantera sina känslor. Ytterligare forskning kan omfatta patientutbildning i samband med kateterbehandling av urinvägarna.

Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen. Omfattningen hos mediers bevakning av anhöriga till omkomna och saknade var för stort och närgånget. Flodvågskatastrofen upplevdes vara av mer personlig betydelse än Estoniakatastrofen. Överlag associerades svaga känslor till nyhetsrapporteringen, negativa känslor relaterades till kvällspressen. Starka associerade känslor relaterades till låg grad av korrekthet och närgången nyhetsbevakning av anhöriga. Nyhetsrapporteringen upplevdes som omfattande och intensiv samt kännetecknades av sensationsjournalistik, fokus på enskilda individer, chock och saklighet.

I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. En traumatisk amputation är en stor förändring, inte bara för den drabbade patienten utan även för närstående och vänner. Reaktioner efter amputationen var ilska, rädsla, osäkerhet och saknad av extremiteten. Patienterna upplevde att deras kroppsbild förändrades och att de var oförberedda på smärtan som kom efter amputationen. För de flesta patienterna var positivt tänkande, hopp och stöd från omgivningen viktigt för tillfrisknandet. Med protesens hjälp blev patienterna mer självständiga och självbilden förändrades till det positiva. Mer kvalitativ forskning om patientens upplevelse i samband med traumatisk amputation efterfrågas.

Bakgrund: När en förälder drabbas av cancer påverkas hela familjen, i synnerhet ungdomar då de samtidigt befinner sig i en känslomässig utvecklingsperiod där deras identitet utvecklas och frigörelseprocessen från föräldrarna inleds. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och två underkategorier. Oro och rädsla inför framtiden, behov av information och delaktighet, behov av stöd samt att kunna utvecklas av erfarenheten. Resultatet visade att ungdomar hanterade sin förälders cancersjukdom på ett varierande sätt. En del valde att fly undan situationen medan andra valde att finnas närvarande för att hjälpa och stödja den sjuka föräldern. Dessa ungdomar uttryckte att de kom sin familj närmare och att de värderade livet på ett annat sätt än tidigare. Slutsats: Ungdomars rädsla och oro medför ett behov av information och delaktighet för att få en ökad förståelse och kontroll över situationen. Genom att erbjuda stödgrupper och samtal till ungdomar blir de uppmärksammade och en trygghet skapas. Sjuksköterskor bör i sin profession sträva efter lyhördhet för ungdomarnas unika och individuella behov i samband med förälderns cancersjukdom.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vår studie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skola reder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifik konflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp av bandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i de konflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernas viktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer en specifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft. Samtidigt som pedagogerna utgår ifrån många punkter i konflikthanteringsmodellerna så är de inte medvetna om att de följer en specifik modell.