Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare ser på sin egen matematikundervisning i relation till elevernas olika inställningar och attityder till ämnet. Jag har även valt att undersöka hur lärarna själv ser på ämnet matematik och om det är något som eventuellt påverkar deras undervisning. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med sex utbildade grundskollärare alla verksamma i årskurs 1-3.   Resultatet visar att lärarna till stor del är medvetna om elevers olika attityder till matematik. Detta är något som de försöker ta hänsyn till i undervisningen genom att anpassa den så att alla elever ska få en positiv upplevelse av undervisningen i matematik. Det visar också att lärarens egen syn på ämnet kan ha en både positiv och negativ påverkan på undervisningen. För att redovisa det analyserade materialet delades det in i fyra kategorier som har varit centrala under hela arbetsprocessen: Lärarens självförtroende, elevernas attityder, faktorer som påverkar och undervisning för alla.

The aim of this paper is to examine how heterosexual cis-females is affected by living in an abusive relationship, in terms of how they act and relate to themselves, their environment and their abusers. Based on Sara Ahmed's phenomenology and her theory of how bodies are oriented towards the outside world, depending on previous experience and social discourses, two interviews with two heterosexual cis-women who lived through violent relationships where conducted, and through their narratives I examine how they orient themselves as a result of the abusive relationship. The women reports a (dis)orientation toward themselves and away from the abuser, as well as friends and family as a result of feelings of shame, anxiety and fear induced by the abusive relationship. The women also describe how some feelings of anxiety "sticks" and is ”re-lived” by the abused even when the relationship has ended, exposing the relationship as deeply disorienting.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos kan innebära en tvär förändring i livet. Tidigare forskning visar att patienter har behov av stöd och information kring sitt tillstånd. Känslor som sorg, rädsla, ovisshet, ilska, hopp och förtvivlan kan uppstå. Att bemöta döende patienters känslor och tankar ställer krav på skicklighet och kunskap hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa döende patienters känslor inför döden, samt hur de hanterar dessa känslor. Metod: En induktiv kvalitativ studie inspirerad av ett hermeneutiskt synsätt, där självbiografier har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisades under två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin känslor inför döden med underkategorierna rädsla, sorg, tacksamhet, ilska, utsatthet, skuld och skam, samt kategorin hantering av känslor med underkategorierna: acceptans, reflektion, tröst, stöd och hopp. Slutsatser: I studien framkom känslor och känslohantering som beskrevs av informanterna, dessa kunde dock skilja sig markant mellan individerna. Detta innebär att det är essentiellt att se varje patient som en unik individ och inte anta eller på något sätt generalisera dessa känslor eller hanteringen av dem. Vidare kunskap om hur patienter känner inför och hanterar sitt eget döende kan leda till att sjuksköterskor förmår lindra lidande och främja välbefinnande.

Denna studies syfte är att bidra till kunskap gällande hur pedagoger kan påverka barns självbild. För att uppnå syftet har följande frågeställningar använts: Hur bemöter pedagogerna barnens känslor i förskolans vardagliga verksamhet? På vilka sätt anser pedagogerna det är viktigt att arbeta för att kunna skapa en miljö där alla barnen kan känna sig uppskattade och trygga? Metoderna som användes för att söka svar på ovanstående frågor, var både intervjuer och observationer där tre förskoleavdelningar deltog. Tre pedagoger intervjuades om sin syn på pedagogens betydelse för barns självbild och utöver detta observerades hur pedagogerna bemötte barnens känslor. Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt har en avgörande betydelse för hur barnens självbild ser ut, då både utifrån hur de bemöter barnen och utifrån hur de arrangerar samt utformar miljön på förskolan. Vidare framkommer att barns känslor oftast uppmärksammas och bekräftas, men att de ibland kan avstyras. Slutsatserna som dras är att pedagogernas förhållningssätt är av största vikt för hur barns självbild ser ut, genom att deras bemötande och organisering utav miljö påverkar hur barnen känner för sig själva.

Titel: Palliativ hemvård - Ett anhörigperspektiv. Erfarenheter av att vårda närstående i palliativt skede i hemmet.   Bakgrund: Fler och fler människor är i behov av palliativ vård och andelen som vårdas palliativt i hemmet ökar. Anhöriga tar ofta på sig rollen som vårdare trots brist på kunskap och erfarenhet av vad det innebär.   Syfte: Att belysa anhörigas erfarenheter av att vara vårdare till närstående i palliativt skede i hemmet.   Metod: Litteraturanalys enligt Fribergs fem steg.   Resultat: Analysen visar att anhörigvårdare upplever olika känslor under vårdtiden. Vårdperioden beskrevs som ansträngande och påverkade anhörigas egen hälsa men de upplevde tacksamhet över att kunna vårda sin närstående. Anhöriga beskrev hur vardagen, relationer och hälsan förändrades och att stöd från anhöriga, vänner och vårdpersonal kunde underlätta vårdandet. Kulturella skillnader framkom också kunna inverka på hur vården gavs och av vem.   Konklusion: Hur vårdperioden upplevs beror på vilket stöd den anhörige får i vårdandet. Sjuksköterskan kan här spela en viktig roll i att ge det stödet.

Denna studie undersöker om det kan påvisas en koppling mellan menstruationscykeln och hedonistiskt köpbeteende, samt få reda på vilka känslor dessa köp är kopplade till. Metodernasom använts är av kvantitativ och kvalitativ natur. Deltagarna består av fem kvinnor i åldern 25-35 år och är boende inom det geografiska området Norrbotten. Ingen av deltagarna har barn och använde heller inte något hormonellt preventivmedel under studiens tidsspann. Den kvantitativa metoden innebar en insamling av alla inköp utförda under två sammanhängande menstruationscykler per deltagare. Materialet över inköpen samlades in genom att deltagarna redovisade sina registrerade kortköp via sin internetbank, synkroniserat med menstruationscyklerna. Därefter fick deltagarna redovisa vilka köp de själva upplevde som hedonistiska. Den kvalitativa undersökningen bestod av ett webbaserat frågeformulär som behandlade deltagarnas känslotillstånd kring hedonistiska köp. Resultatet av studien visade att deltagarna utförde flest hedonistiska inköp under deras luteala period i menstruationscykel och kategorin av produkter som deltagarna fann mest hedonistiskt var matrelaterade. Deras känslor före, under och efter ett hedonistiskt köp var i merpart positivt betingade känslor.

<p>Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen. Omfattningen hos mediers bevakning av anhöriga till omkomna och saknade var för stort och närgånget. Flodvågskatastrofen upplevdes vara av mer personlig betydelse än Estoniakatastrofen. Överlag associerades svaga känslor till nyhetsrapporteringen, negativa känslor relaterades till kvällspressen. Starka associerade känslor relaterades till låg grad av korrekthet och närgången nyhetsbevakning av anhöriga. Nyhetsrapporteringen upplevdes som omfattande och intensiv samt kännetecknades av sensationsjournalistik, fokus på enskilda individer, chock och saklighet.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor. Eleverna har olika sätt att försöka hantera situationen. Det gemensamma hos dem är att de försöker göra valprocessen så begriplig som möjligt, bland annat genom att besöka gymnasieskolor. Samtliga elever beskriver stöd från människor i deras närhet som värdefullt. Studien visar att känslor påverkar elevernas valprocess och att de kan ha en avgörande betydelse för elevernas beslut om utbildningsväg.</p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><em>Inledningen</em> beskriver hur utvecklingen inom barnsjukvården har varierat under årens gång. Från att barn och föräldrar fått vara tillsammans på sjukhuset till att föräldrarna ombetts att inte besöka sina barn på sjukhuset på grund av smittorisk. Barn som vistas på sjukhus upplever en ny situation i livet.<em> Syftet</em> var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad av barn och dennes familj inför ett dagkirurgiskt ingrepp. <em>Metoden</em> baserades på litteraturstudier. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed (Medline) och Cinahl Ebsco. <em>Resultatet </em>har sedan redovisats utifrån tre kategorier; information, terapeutisk lek samt relationer. Resultatet visade att barn som deltog vid preoperativa undervisningsprogram hade mindre känslomässigt lidande än barn som inte fick undervisning. <em>Slutsatsen </em>blev att betydelsefulla faktorer för omvårdnaden skulle fokusera på att barnen förbereddes med hjälp av den utrustning som kom att användas vid operationen, gärna i form av lek.</p>

<p>I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. </p><p>Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli </p><p>traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie </p><p>där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades </p><p>utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, </p><p>bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. En traumatisk amputation är en stor förändring, inte bara för </p><p>den drabbade patienten utan även för närstående och </p><p>vänner. Reaktioner efter amputationen var ilska, rädsla, </p><p>osäkerhet och saknad av extremiteten. Patienterna </p><p>upplevde att deras kroppsbild förändrades och att de var </p><p>oförberedda på smärtan som kom efter amputationen. </p><p>För de flesta patienterna var positivt tänkande, hopp och </p><p>stöd från omgivningen viktigt för tillfrisknandet. Med </p><p>protesens hjälp blev patienterna mer självständiga och </p><p>självbilden förändrades till det positiva. Mer kvalitativ </p><p>forskning om patientens upplevelse i samband med </p><p>traumatisk amputation efterfrågas.</p>