Denna studie undersöker om det kan påvisas en koppling mellan menstruationscykeln och hedonistiskt köpbeteende, samt få reda på vilka känslor dessa köp är kopplade till. Metodernasom använts är av kvantitativ och kvalitativ natur. Deltagarna består av fem kvinnor i åldern 25-35 år och är boende inom det geografiska området Norrbotten. Ingen av deltagarna har barn och använde heller inte något hormonellt preventivmedel under studiens tidsspann. Den kvantitativa metoden innebar en insamling av alla inköp utförda under två sammanhängande menstruationscykler per deltagare. Materialet över inköpen samlades in genom att deltagarna redovisade sina registrerade kortköp via sin internetbank, synkroniserat med menstruationscyklerna. Därefter fick deltagarna redovisa vilka köp de själva upplevde som hedonistiska. Den kvalitativa undersökningen bestod av ett webbaserat frågeformulär som behandlade deltagarnas känslotillstånd kring hedonistiska köp. Resultatet av studien visade att deltagarna utförde flest hedonistiska inköp under deras luteala period i menstruationscykel och kategorin av produkter som deltagarna fann mest hedonistiskt var matrelaterade. Deras känslor före, under och efter ett hedonistiskt köp var i merpart positivt betingade känslor.

Bakgrund: Menstruationscykelns lutealfas är den fas i menscykeln som på senare tid uppmärksammats mer. I lutealfasen höjs progesteronivåerna och livmodern förbereds för att ta emot ett befruktat ägg, det är även i denna fasen premenstruellt syndrom (PMS) är förekommande. PMS har visats kunna bero på känslighet för de neurosteroider som bildas när progesteronet bryts ner. Det har också visats att symtom på detta som kan förekomma är förändrad koordination, ökat posturalt svaj och försämrad ledstabilitet. Idag finns det fortfarande oklarheter kring hur många idrottande kvinnor som upplever en påverkan på balans/koordination under lutealfasen. Syftet med studien var att identifiera om det är förekommande att kvinnliga idrottare upplever försämring av balans och koordination under lutealfasen i menscykeln. Material och metod: Idrottande kvinnor, med en regelbunden menstruationscykel i åldrarna 15-25 år tillfrågades att besvara en enkät innehållande 13 frågor om lutealfasen och upplevda symtom. Resultat: Det framkommer att det till viss del förekommer balans/koordinationsförändringar under lutealfasen hos dem som upplever PMS. Idrottande kvinnor upplever även förändring av prestation i idrottandet under lutealfasen. Konklusion: Eftersom det visats förekomma förändring av balans/koordination under lutealfasen är det en viktig aspekt för fysioterapeuter, tränare och idrottare att veta om när det gäller träning.

Bakgrund: ​Kvinnor är underrepresenterade i studier gällande sport och träning. En av anledningarna till det, skulle kunna vara att menstruationscykeln anses vara ett stort hinder till varför kvinnor inte har undersökts. De olika faserna i menstruationscykeln påverkar hormonnivåerna hos kvinnan, vilket också sägs kunna påverka styrkan. De två hormonerna som tros påverka styrkan är östrogen och progesteron. ​Syfte: ​Syftet med denna studie är att undersöka greppstyrkan under menstruationscykeln.​ Metod: ​Till studien rekryterades 13 kvinnor. Greppstyrkan hos kvinnorna har undersökts fem gånger under deras menstruationscykel och resultaten analyserades med hjälp av ett Factorial Repeated Measures ANOVA-test. ​Resultat​: Studien visar en signifikant skillnad i greppstyrka för den icke-dominanta handen mellan menstruationfas två (350 Newton) och menstruationsfas fem (322 Newton), p=0,016. Resterande mentruationsfaser, för dominant respektive icke dominant hand visar ej några signifikanta skillnader. ​Diskussion: ​Resultatet av studien visar att det finns tendenser till styrkeskillnader i respektive hand under menstruationscykeln. Men på grund det låga antalet deltagare i studien kunde dessa skillnader ej styrkas. Slutsats: ​Det finns en signifikant skillnad i greppstyrkan i den icke-dominanta handen under menstruationscykeln, men ingen signifikant skillnad i greppstyrkan i den dominanta handen. Ytterligare studier med en större studiepopulation behövs för att få en mer klar bild av hur menstruationscykeln påverkar greppstyrkan.

Bakgrund: Främre korsbandsrupturer är en av de vanligaste skadorna inom idrott, framför allt hos kvinnor. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan sportrelaterade skador, såsom ACL-skada, och de hormonella variationerna under menstruationscykelns olika faser samt att p-piller kan ha en skyddande effekt mot detta.  Syfte: Studiens syfte var att göra en litteraturöversikt för att kartlägga hur risken för ACL- ruptur hos kvinnor påverkas av menstruationscykeln och orala preventivmedel. Material och metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en uppdaterad bild över kunskapsläget. Sökningar genomfördes i fem olika databaser och resulterade i 297 träffar, av dessa inkluderades totalt 12 artiklar i översikten. Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av fribergs mall och 11 av 12 hade hög kvalitet, och en artikel hade måttlig kvalitet.  Resultat: Flest ACL-skador verkar ske i ovulationfasen och minst i lutealfasen. P-piller förefaller ha en skyddande effekt mot ACL-skada, framför allt i åldersgruppen 15–19 år. Konklusion: Denna översikt visar att det verkar vara störst risk att skada ACL i ovalutionsfasen och minst risk att skada sig i lutealfasen. P-piller förefaller ha en skyddande effekt mot ACL-skada, och framför allt då kvinnor är yngre än 20 år.

Menstruationscykelns faser påverkar kvinnor på olika sätt och kan bidra till att idrottsprestationer misslyckas. En del forskning finns på hur cykeln fysiskt påverkar kroppen i idrott men hur den kan påverka psykiskt vid prestation är inte lika känt. I denna studie är syftet att skapa förståelse och ökad kunskap kring hur kvinnliga idrottare på nationell elitnivå mentalt hanterar att prestera i påverkan av menstruationscykeln och dess faser. En kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer användes för att undersöka hur kvinnliga idrottare på nationell elitnivå upplever sin prestation under menstruationscykeln. Det visade sig bland annat att elitidrottare påverkas olika under sin menstruationscykel och upplevelsen är att träning påverkas mer än under tävling/match. Rutiner och samtal är de främsta tillvägagångsätten till att hantera besvär som cykeln kan orsaka. Idrottare på nationell elitnivå påverkas av menstruationscykelns faser vilket påverkar både träning och tävling, även om adrenalin och fokus under tävling gör det lättare att kunna prestera. Genom medvetenhet om hur cykeln påverkar varje individ i kombination med utvecklade bemästringsstrategier för att hantera de besvär som kan finnas, gör att det går att prestera på topp under alla cykelns faser. / The phases of the menstrual cycle affect women in different ways and can contribute to the failure of sports performance. Some research exists on how the menstrual cycle physically affects the body in sports, but how it can affect psychologically in performance is not as well known. In this study the aim is to create understanding and increased knowledge about how female athletes at the national elite level mentally manage to perform in the influence of the menstrual cycle and its phases. A qualitative method in the form of focus group interviews was used to investigate how female athletes at national elite level experience their performance during the menstrual cycle. It turns out, among other things that elite athletes are affected differently during their menstrual cycle and the experience is that training is affected more than competition/match. Routines and conversations are the main approaches to dealing with problems that the cycle can cause. Athletes at the national elite level are affected by the phases of the menstrual cycle, which affects both training and competition, although the adrenaline and focus during competition make them easier to perform. Through awareness of how the cycle affects each person in combination with developed coping strategies to deal with the problems that may be present, it is possible to perform at the top during all phases of the menstrual cycle.

Introduktion: Det finns ett flertal faktorer som påverkar prestationen vid fysisk aktivitet, bland annat kost, sömn, allmän dagsform och så väl fysiska som psykiska förutsättningar. Dessa förutsättningar skiljer sig åt mellan kvinnor och män på grund av rent biologiska skillnader. Kunskapen kring hur kvinnors hormonutsöndring kan påverka träning är litenoch det finns idag inga speciella rekommendationer kring hur man ska planera sin träning kring de olika faserna i menstruationscykeln. Det finns en kunskapslucka kring idrott och träning i relation till menstruationscykeln och den här studien ämnar till att väcka intresse till att förstå hur träning, och måendet kring träning, kan påverkas av menstruationscykeln. Syfte: Studiens syfte är att genom dagboksanteckningar över en hel menstruationscykel undersöka om kvinnor upplever skillnad i sin träningsprestation utifrån sitt fysiska samt psykiska välbefinnande, relaterat till var i menstruationscykeln de befinner sig. Metod: Vid start fylldes ett formulär i av deltagarna gällande deras fysiska och psykiskahälsostatus. Under en menstruationscykel (individuellt antal dagar för varje deltagare) fördes dagbok över träning och mående både psykiskt och fysiskt via en dagbok. Dagboken var utformad för att specifikt samla in information gällande deltagarnas fysiska och psykiska välbefinnande, samt logga deras fysiska aktivitetsmönster. När varje dag i en hel menstruationscykel var ifylld var dagboken färdigställd. Användandet av Natural Cycles fungerade som ett hjälpmedel för att monitorera menstruationscykeln.Därefter sammanställdes dagböckerna från de olika deltagarna för att undersöka om det fanns några likheter i de olika faserna gällande upplevt fysiskt och psykiskt välbefinnande samt prestationsförmåga. Analys av resultat: En del deltagare upplever sig väldigt påverkade avmenstruationsblödningen medan vissa knappt upplever några problem alls i relation tillmenstruationen. Huruvida det fysiska välmåendet hänger ihop med det psykiskavälmåendet varierade mellan deltagarna. Slutsats: Efter avslutad studie kan vi konstatera att större delen av deltagarna upplevdesig påverkade prestationsmässigt såväl fysiskt som psykiskt. Det fanns däremot inga evidens för under vilka faser som de var mer eller mindre påverkade.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att kartlägga kvinnors självupplevda motivation- och träningsprestation i relation till menstruationscykeln tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Frågeställningarna är:  - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för motivation före och under träning? - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för prestation under träning? Metod Metoden som användes är en kvantitativ forskningsmetod där studiedesignen är en longitudinell kohortstudie. Kohortstudiens datainsamlingstillfällen grundade sig i menstruationscykelns tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Urvalet baserades på fysiskt aktiva kvinnor med en naturlig regelbunden menstruationscykel som inte använde några hormonella preventivmedel. För framtagning av resultatet användes statistiska tester för att leta efter skillnader i faserna.  Resultat Resultatet i denna studie visar att kvinnor upplever en signifikant skillnad i sin träningsprestation i relation till menstruationscykelns olika faser, där upplevd prestation skattades högre i follikel-ägglossningsfas (fas 2) än i lutealfas (fas 3). Det fanns även indikationer på att kvinnors motivation under träningspass varierade över faserna, men statistisk signifikans kunde inte säkerställas. Slutsats Denna studie kan bidra till den kunskapslucka som finns inom självupplevd prestation i relation till menstruationscykeln. Träningsplanering kan utformas genom att kvinnor planerar sin träning utifrån när prestationen och motivationen upplevs som högst.

Bakgrund: Barnmorskor på ungdomsmottagningar spelar en viktig roll i att informera och utbilda ungdomar om pubertetsutveckling och sexualitet. Under puberteten sker fysiska förändringar med unga tjejers kroppar. I underlivet sker tillväxt och en ökad sekretion vilket ger upphov till flytningar.  Trots att detta är en normal process är det något som unga tjejer har frågor om då de söker sig till ungdomsmottagningar. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barnmorskors erfarenheter av hur unga tjejer på ungdomsmottagningen informeras om normala flytningar. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och totalt inkluderades sju barnmorskor verksamma inom ungdomsmottagning. Resultat: Resultatet presenteras genom två kategorier; Information om vad som är normala flytningar och hur kroppen fungerar samt Information för ungdomar i olika åldrar vid utåtriktat arbete. Underliggande dessa fanns tre underkategorier; Normala flytningars förändringar genom menstruationscykeln, Stärkande gynekologisk undersökning och egenundersökning samt Konkret information genom visuella hjälpmedel. Konklusion: Genom att ge hälsofrämjande information kan barnmorskor ge unga tjejer en tydlig bild över vad som är normalt och även ge en uppfattning om vad som avviker från det normala. Ökad kunskap och förståelse bör kunna ge unga tjejer en starkare självkänsla.

Bakgrundsfakta visar att flera studier har gjorts på hur menstruationscykeln påverkar prestation under träning, dock är resultatet inkonsekvent, där vissa menar att hormonfluktueringen under de olika faserna inte har någon påverkan på prestationen medan vissa menar att påverkan finns. Syftet var att undersöka hur fysisk aktiva kvinnor upplevde symtom och menstruationens påverkan på prestation under träning. Metoden inkluderade 27 kvinnor i åldrarna mellan 18 och 30 år som svarade på en enkät, bestående av 25 frågor, där de som inkluderades uppnådde antingen WHO:s styrketräning- eller konditionsträningsmål. Deltagarna kontaktades genom att ett informationsbrev skickades ut till Luleå Tekniska Universitets fysioterapeutstudenter, Elitidrottsvänligt lärosäte i Luleå samt via sociala medier. Svaren från enkäten analyserades med en deskriptiv analys och Spearman’s korrelationskoefficient med hjälp av JASP. Resultatet visade att deltagarna (96.3%) upplevde menstruationsrelaterade symtom. En måttlig korrelation mellan antalet upplevda symtom och upplevelsen av prestation under träning menstruationsveckan sågs (r = -0.399, p = 0.039). Prestationen upplevdes bättre veckan efter och sämre veckan under menstruation. Konklusionen är att resultatet indikerar att upplevelsen av prestation under träning påverkas av antalet symtom. Indikationen finns att upplevelsen av prestation ökar veckan efter menstruationen och att den är ‘neutral’ veckan innan. På grund av lågt antal deltagare i studien krävs ytterligare forskning i större skala för att få en evidensbaserad rehabilitering och för att få fram ett kliniskt användbart resultat. / Background information show previous studies that have looked at how the menstrual cycle affects performance during training, however this information is inconsistent, parts of the studies showed that the hormonal fluctuation during the different phases had no impact on training and others showed that there is an impact. The purpose of this study was to analyze how physically active women find the symptoms and menstrual cycles effect regarding performance during training. The method included 27 women between ages of 18 and 30, who answered a survey consisting of 25 questions. The women who were included in the study had to uphold either WHO:s strength or cardiovascular aims. The participants were contacted via an information letter sent out to physiotherapy students at Luleå University of Technology physiotherapy, Elitidrottsvänligt lärosäte in Luleå and through social media. Answers collected from the survey were analyzed by descriptive analysis and Spearman's correlation coefficient in JASP. The results showed that the participants (96.3%) experienced menstrual related symptoms. A moderate correlation was seen between the number of symptoms and the effect of performance during menses (r = -0.399, p = 0.039). There was a better effect on performance the week after menses and worse the week during menses. The Conclusion is that the result indicates that the experience of performance during training is affected by the number of symptoms the women experienced. The result also indicates that experience of performance was higher the week after menses and ‘neutral’ the week before. Due to low numbers of participants in this study further research is needed on a larger scale to obtain evidence based rehabilitation and to produce a clinically useful result.

Syftet med studien var att beskriva hur idrottande kvinnor gör för att må och prestera bra i sitt idrottande under menstruationscykeln. En kvalitativ metod av öppna brev användes för att samla in data. De öppna breven samlades in digitalt via plattformen www.enkät.se, som även säkerställde deltagarnas anonymitet. Tio idrottande kvinnor mellan 18–33 år deltog i studien genom att skriva det öppna brevet som började med meningen “Nu ska jag berätta hur jag gör för att må och prestera bra när jag idrottar under min menstruationscykel…”. Den skriftliga datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades ett huvudtema: Idrottande under menstruationscykeln - en fråga om kunskap och förhållningssätt och tre underteman: Vardagsrutiner för välmående, Idrottskvinnans prestation förutsätter egenmakt och valfrihet samt Idrottsrörelsens ansvar att skapa rätt förutsättningar. Huvudtemat tillsammans med de tre underteman beskriver hur deltagarna är beroende av sig själva, tränare och samhällsstrukturer för att må och prestera bra. Gemensamt för samtliga underteman är kunskap vilket utgör grunden för att kunna förhålla sig till ämnet på ett bra sätt. / The aim of this study was to describe what female athletes do to feel and perform well in sports during their menstrual cycle. A qualitative method with open letters was used to collect data. The open letters were collected by the digital plattform www.enkät.se who ensured that the participants remained anonymous. Ten female athletes between 18–33 years old participated in the study and wrote the open letter which started with the sentence "I am now going to tell you what I do to feel and perform well in sports during my menstrual cycle…". The collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Based on the analysis a main theme was created: Sports during the menstrual cycle - a matter of knowledge and approach, together with three sub-themes: Everyday routines of wellbeing, The female athletes’ performance requires empowerment and freedom of choice and The sports movement's responsibility to create the right conditions. The main theme together with the three sub-themes describes how the participants are dependent on themselves, coaches and social structures in order to feel and perform well. Common to all sub-themes is knowledge, which is the basis for being able to relate to the subject in a good way.