Introduction: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is a common endocrine disorder affecting women of reproductive age. It is characterized by symptoms such as overweight, infertility, irregular menstruation, acne and hirsutism. It increases the risk of complications such as cardiovascular disease, insulin resistance type 2 diabetes and atherosclerosis. Approximately 10-20% of women worldwide are affected by PCOS, and most are diagnosed during their teenage years.  Aim: The aim was to explore and describe women´s experiences of living with polycystic ovary syndrome.  Method: A literature review with a descriptive design was conducted. The literature search was performed using PubMed and CINAHLdatabases. Ten qualitative original articles were assessed as having insignificant or minor flaws and were included in the study. The articles were analyzed using Popenoe´s guidelines for article analysis, which consists of three steps.  Results: The results were presented in five categories; to receive the diagnosis, a changed appearance, sexual health issues, worry and sadness and support and information. The majority of women expressed frustration with the lack of information and support from healthcare services.  Conclusion: Women in the study expressed frustration with the lack of information and support from healthcareservices. They wanted more specific information about symptoms, treatments and long-term effects of PCOS. They also wanted individualized guidance on diet, exercise and coping with mental health problems. The study shows that there is a great need for improved care for women with PCOS. Healthcare services should focus on providing women with the information an support they need to manage their condition and improve their quality of life.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien. Resultatet visar att chefer inom offentlig verksamhet upplever problem med otillräckliga befogenheter, ett problem som inte finns inom privat verksamhet. Manliga chefer upplever bristande kontroll i arbetssituationen i något högre grad än vad kvinnliga chefer gör, något som skiljer denna studie från andra studier. Chefer i offentlig verksamhet skattar sin hälsa sämre än chefer inom privat verksamhet, ett resultat som påverkas av att det finns fler kvinnor inom offentlig verksamhet och att kvinnor generellt sett skattar sämre hälsa än vad män gör. Dock finns positiva inslag i arbetsmiljön som innebär ett visst skydd mot ohälsosam stress. Merparten trivs med sitt arbete och upplever det motiverande. Flertalet upplever stöd både hos chef/VD, kollegor samt från sina medarbetare. De är också överlag nöjda med sina egna arbetsinsatser. Sammanfattningsvis visar studien att chefers hälsa påverkas av hög arbetsbelastning och höga krav i arbetet. Skyddande faktorer mot ohälsa är de positiva inslag i arbetsmiljön som finns samt personligt utvecklade copingstrategier som lindrar de skadliga effekterna vid långvarig stresspåverkan.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar 10% av alla kvinnor i världen. Endometrios har komplexa symtom och det finns fortfarande stora kunskapsluckor om sjukdomen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att ha sjukdomen endometrios. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats, och 11 resultatartiklar inkluderades och bearbetades. Resultatartiklarna bearbetades genom att resultaten granskades, sammanställdes och kategorier skapades. Resultat: I resultatet framgick att kvinnor med endometrios upplevde många olika symtom som gav inverkan på flera aspekter av deras liv. Kvinnor upplevde att diagnosen försenades då de inte blev betrodda av hälso- och sjukvården eller av vänner och familj som kunde normalisera deras symtom. Resultatet delades in i fem huvudkategorier: Upplevelser av fysiska, psykiska och emotionella symtom, Upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården, Upplevelser av behandlingsformer, Upplevelser av intima relationer och sexualitet och Upplevelser av att inte bli tagen på allvar. Konklusion: Endometrios kan påverka flera dimensioner av kvinnans hälsa och liv. Det är av vikt att sjukvården tillgodoser kvinnans fysiska och psykiska välbefinnande. En ökad medvetenhet om hur sjukdomen påverkar kvinnan och hennes livssituation är väsentligt i ett omvårdnadsperspektiv. / Background: Endometriosis is a disease that affects 10% of all women in the world. Endometriosis generates complex symptoms and there are still substantial knowledge gaps about this disease. Objective: To describe women’s experiences of having the disease endometriosis. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach, where 11 result articles were used and processed. The articles were processed by reviewing and compiling the results and thereafter categories were created. Results: In the result it appeared that women with endometriosis experienced multiple different symptoms that had impact on numerous aspects of their life. Women experienced a delay in diagnosis due to not being believed by healthcare professionals and family and friends who could normalize their symptoms. The analysis resulted in five main categories: Experiences of physical, psychological and emotional symptoms, Experiences of encounters with healthcare, Experiences of treatment, Experiences of intimate relationships and sexuality and Experiences of not being taken seriously. Conclusion: Endometriosis can impact multiple different aspects of women’s lives. It is of importance that healthcare meets the needs of the women’s psychological and physical well-being. An increased awareness of how the disease affects the woman and her life situation is essential from a nursing perspective.

Bakgrund: Endometrios är en långvarig inflammatorisk sjukdom vars definition är att livmoderslemhinna förekommer utanför livmodern. Vanliga symtom är bäckensmärta, dysmenorré, dyspareuni, dyschezi, dysuri och ländryggssmärta. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av smärta vid endometrios. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna lästes flertalet gånger och kategorier skapades genom att identifiera likheter och skillnader mellan meningsbärande enheter. Resultat: Analysen identifierade tre kategorier: Upplevelser av smärtans karaktär, Upplevelser av smärtans konsekvenser och Upplevelser av smärthantering. Smärtans karaktär varierade med olika mönster och intensitet, vanligtvis upplevdes en konstellation av flera typer av smärta. Kvinnor upplevde att smärta vid endometrios skapade begränsningar i livet med konsekvenser relaterat till både fysiska, psykiska, sociala och intima aspekter. Förmedlingen av smärtan upplevdes komplicerad, vilket minskade förståelsen från omgivningen. Genom ökad kunskap om endometrios kunde kvinnorna utveckla copingstrategier. Konklusion: Smärta vid endometrios är livspåverkande. Sjuksköterskan behöver förståelse kring smärtans påverkan på kvinnornas liv för att bygga en förtroenderelation och genomföra en korrekt smärtbedömning. Ökad kunskap kan bidra till att förbättra sjuksköterskans förutsättningar till att lindra kvinnors lidande. / Background: Endometriosis is a prolonged inflammatory disease whose definition is that endometrium occurs outside the uterus. Common symptoms are pelvic pain, dysmenorrhea, dyspareunia, dyschezia, dysuria and low back pain. Aim: To describe women’s experiences of pain in endometriosis. Method: The study was conducted as a general literature review and was based on eight scientific articles. The result articles were read multiple times and categories were created by identifying similarities and differences between meaningful units. Results: The analysis identified three categories: The experiences of the pains characteristics, The experiences of the pains consequences and The experiences of pain management. Pain characteristics varied with different patterns and intensity, usually a constellation of several types of pain was experienced. Women experienced that pain in endometriosis created limitations in life with consequences related to both physical, psychological, social and intimate aspects. Communicating the pain was experienced as complicated, which reduced the understanding from the environment. Through increased knowledge about endometriosis, the women were able to develop coping strategies. Conclusion: Pain related to endometriosis is affecting life. The nurse needs an understanding of the pain’s impact on the women’s lives in order to build a relationship of trust and carry out a correct pain assessment. Increased knowledge can contribute to improving the nurse’s abilities to alleviate women’s suffering.

BACKGROUND: Among childbirth injuries the most common described symptoms are urine and faecal incontinence, pain during intercourse and perineal pain after rupture and suture. For those women who seek care for lasting nuisance are the routines for follow-up, diagnoses and treatment of childbirth injuries experience insufficient. AIM: The aim of this study was to illuminate women’s experience after of a childbirth injury and encounter the healthcare.  METHOD: A litterateur review based on six articles with qualitative data.  RESULT: Two categories with five subcategories are presented; To live with a childbirth injury- physical and emotional limitations of everyday life, normalization of injuries after childbirth and Encounter the healthcare- insufficient information and follow-up, encounter from the healthcare.  CONCLUSIONS: Women normalize their difficulties today after childbirth causing them not to seek help. The stigma surrounding the nuisance is also a contributing factor for women to contact the health care. Furthermore they experience to get dismissed by the healthcare professionals and not been taken seriously. Caregivers should inform the women about the concerning nuisance that can occur and give information where to seek help. / BAKGRUND: Bland förlossningsskador är de vanligaste beskrivna symtomen urin- och fekalinkontinens, smärta under samlag och mellangårdssmärta efter bristningar och suturer. För dom kvinnor som söker vård för långvariga besvär är rutinerna  för uppföljning, utredning och behandling av förlossningsskador bristfällig. SYFTE: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av en förlossningsskada och mötet med vården.  METOD: En allmän litteraturöversikt baserat på sex artiklar med kvalitativa data.  RESULTAT: Två kategorier och fem underkategorier presenteras; Att leva med förlossningsskador- fysiska och emotionella begränsningar i vardagen, normalisering av förlossningsskador och Möte med vården- bristande information och uppföljning, bemötandet från vården.  SLUTSATSER: Kvinnor normaliserar idag sina besvär efter en förlossning vilket medför att de inte söker hjälp. Stigmat kring besvären är också en bidragande faktor till att kvinnor undviker att kontakta vården. De upplever också sig som avfärdade av vårdpersonal och en känsla om att inte bli tagna på allvar. Vårdpersonal bör informera kvinnorna om de berörda besvären som kan uppkomma och ge information var de kan söka hjälp.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, Akademin för Utbildning och Ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Den sociala omgivningen och dess processer har visat sig påverka individers upplevelser av vad hälsa är och även deras hälsoattityder- och beteenden. I dagsläget är däremot medvetenheten liten kring hur processerna påverkar dessa, samtidigt som kvinnor upplever sin hälsa sämre än någonsin. Det behövs mer forskning om fenomenet sociala processer och hälsa, som kan öka medvetenheten kring detta. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur unga kvinnor beskriver hälsa samt hur de upplever att deras sociala omgivning påverkar deras hälsoattityder- och beteenden. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor mellan 20-30 år. Det insamlade materialet kategoriserades utifrån gemensamma teman och analyserats med inspiration av fenomenologi. Resultatet visade genom samlade upplevelser att kvinnorna upplevde hälsa som en balans mellan psykiskt och fysiskt välmående. Det fanns upplevelser av förväntningar och normer i omgivningen kring hälsoattityder- och beteenden, samtidigt som kvinnorna inte ansåg att dessa har någon påverkan på hur de upplevde hälsa. Omgivningen har med andra ord ingen uttalad påverkan på kvinnornas upplevelser av hälsa. Däremot går det inte att konstatera att påverkan inte sker eftersom det kan vara en omedveten process som sker i samspel med omgivningen. / Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Bachelor thesis in Education. University of Gavle, School of Education and Economy, Department of education science. The social environment and its different processes have been shown to influence individual’s perception of health and peoples’ attitude toward health and behavior constructions. However, the range of knowledge about these processes and their influence is small, while women perceive their health worse than ever. It is essential that more research be conducted, on the phenomenon of social processes and health, which can increase awareness around this. increase the awareness of health and its benefits. Therefore, the purpose of this study is to investigate how young women describe health and how they perceive that heir social environment and surroundings influences their attitude and behavior toward health. The method that was used in this study was qualitative semi-constructed interviews that were answered by seven women, aged 20-30 years. The data have thereafter been categorized by common themes and was then analyzed with the help and inspiration of phenomenology. The result, the common experiences that these women shared, showed that health was perceived as a balance between psychical and physical wellbeing. The social environment contain expectations and norms regarding the attitudes and behaviors toward health, however the women did not conceive these to have any impact on their experience of health. The environment and surroundings have therefore no pronounced influence over the women’s experience of health. It is impossible, however, to verify that there are no influence what so ever, as it may be an unconscious process in interplay with the surroundings.

Introduction: Women exposed to intimate partner violence is common and a major healthproblem globally. It is considered one of the biggest causes of illness in women, which can beof a physical, mental or psychosomatic nature. Identifying these women in health care istherefore of the utmost importance in order to be able to implement health-promotingmeasures from a person-centered perspective. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with intimate partner violence. Method: A literature review based on 18 qualitative original articles from 2016-2021 viaPubMed and CINAHL that have been quality reviewed and analyzed with qualitative contentanalysis. Findings: After analysis, three themes were identified: Living under threat, Scarred for lifeand Sense of hope and six subcategories: Fear, Isolation, Physical illness, Mental illness,Hope for change and Hopelessness. Conclusion: Intimate partner violence occurs all over the world. The women feel threatened,which leads to fear and isolation from the outside world. Some have feelings of hope forchange, while others experience hopelessness. The injuries that occur as a result of violenceare not always visible, many women live with mental and psychosomatic disorders. / Introduktion: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är vanligt förekommande och ettstort hälsoproblem globalt. Det räknas som en av de största orsakerna till ohälsa hos kvinnoroch kan vara av fysisk, psykisk eller psykosomatisk karaktär. Det är av största vikt attidentifiera dessa kvinnor i hälso- och sjukvården för att kunna sätta in hälsofrämjandeåtgärder ur ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva i en våldsnära relation.Metod: En litteraturstudie baserad på 18 kvalitativa originalartiklar från 2016-2021 viaPubMed och CINAHL som kvalitetsgranskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys identifierades tre teman: Att leva under hot, Men för livet och Känslaav hopp samt sex underkategorier: Rädsla, Isolering, Fysisk ohälsa, Psykisk ohälsa, Hopp omförändring och Hopplöshet. Slutsats: Våld i nära relationer förekommer över hela världen där kvinnorna upplever sighotade, vilket leder till rädsla och isolering från omvärlden. Vissa har känslor av hopp omförändring, medan andra upplever hopplöshet. De skador som uppkommer till följd av våldetär inte alltid synliga, utan många kvinnor lever även med psykiska och psykosomatiskabesvär.

Bakgrund: Ett hälsofrämjande arbete och arbete för förbättrat omhändertagande av kvinnor efter förlossning kan på sikt bidra till minskad funktionsnedsättning och sjukfrånvaro, vilket är viktigt inte bara för individen utan även för samhället. För fysioterapeutiska åtgärder efter förlossning finns inga etablerade rutiner eller riktlinjer för uppföljning efter förlossning vilket skulle kunna medföra att den vård som erbjuds ser olika ut eller inte är tillgänglig på lika villkor för alla. Det saknas i litteraturen beskrivning av kliniska erfarenheter från fysioterapeuter som arbetar med kvinnors hälsa. Syfte: Beskriva fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av arbetet i primärvården med kvinnors hälsa efter förlossning. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Tio fysioterapeuter verksamma inom kvinnors hälsa i primärvården intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Analys av materialet har skett genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema; Mot lika villkor som formats efter kategorierna Kroppen i fokus, Fånga upp och Behov av förändring. Fysioterapeuter inom kvinnors hälsa uttrycker att de kan och vill hjälpa kvinnor efter förlossning, men att det finns en okunskap inom egna professionen men även hos andra kring deras kompetens. Okunskapen kan påverka möjligheten till fysioterapeutisk vård om informationen om möjligheten till vård inte når ut till kvinnor med potentiellt vårdbehov. Slutsats: I studien beskrivs utvecklingsarbete gällande interprofessionella samarbeten och ett rutinmässigt uppföljningsbesök till fysioterapeut efter förlossning potentiellt kunna förbättra omhändertagandet och vården för kvinnor efter förlossning. / Background: Working to improve the care of women after childbirth can contribute to reduced disability and absence from work, which is important not only for the individual but also for the society. There are no established routines or guidelines for physical therapist postpartum follow-up, which could result in that care is not offered on equal terms. In the literature the clinical experience of physical therapists working with women's health postpartum is not yet described. Aim: Describe physical therapists experiences of working in primary health care with postpartum care. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Ten physical therapists educated in women's health working in primary care were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were recorded and then transcribed. The material has been analyzed with latent qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis resulted in a theme; Towards the same conditions. The theme was formed by the three categories Body in focus, Give attention and Need for change. Physical therapists in women's health say that they can and want to help women after childbirth, but there is a lack of knowledge about their competence in their own profession as well as among other professions. Women with needs might not obtain physical therapy care because of thus knowledge gap. Conclusion: In this study interprofessional collaborations and a routine appointment to a physical therapist is described as factors that has potential to improve the postpartum care.

Bakgrund Våld i nära relationer är en global folkhälsofråga. Enligt en WHO-studie har många kvinnor runt om i världen blivit utsatta för olika former av våld från sina partners. Hälsa definieras på olika sätt. Inom vårdvetenskapen definieras hälsa som en balans mellan fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Våld kommer vidare i olika former och kan utövas fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Kvinnor är särskilt utsatta för sådant våld. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och stödja kvinnor som utsätts. Dock finns brister i sjuksköterskors kunskap och självförtroende när det gäller att hantera dessa situationer. Syfte Syftet var att belysa kvinnors hälsa efter att de blivit utsatta för våld av en partner. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts baserat på 15 vetenskapliga artiklar, som omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa ansatser. Artiklarna samlades in från databaserna PubMed och CINAHL genom att använda olika kombinationer av sökord. Artiklarna har alla blivit peer reviewed och genomgått en kvalitetsbedömning med de kriterier som fastställts av Sophiahemmet University för att utvärdera deras vetenskapliga klassificering och kvalitet. Resultat Resultatet sammanställdes under fyra huvudkategorier: fysisk-, psykisk- och social hälsa samt skadliga hälsobeteenden som konsekvens av partnervåld. Resultatet tyder på att våld i nära relation har konsekvenser för alla former av hälsa samt att det leder till skadliga hälsobeteenden. Kvinnans möjligheter att uppnå god hälsa försämras och risken att drabbas av ohälsa ökar av partnervåld. Slutsats Denna uppsats belyste kvinnors hälsa efter våld i nära relationer. Våldet har en negativ påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa samt leder till ohälsosamt beteende. Alla inom vården bör kunna möta våldsutsatta kvinnor och erbjuda relevant hjälp och stöd. Denna litteraturöversikt hoppas kunna öka sjuksköterskors medvetenhet om våld i nära relationer och dess breda konsekvenser vilket är nödvändigt för upptäckt, förebyggande, kunskapsspridning och stöd till de drabbade kvinnorna. / Background  Violence in intimate relationships is a global public health issue. According to a WHO study, many women around the world have been exposed to various forms of violence from their partners. Health is defined in different ways. In nursing science, health is defined as a balance between physical, mental and social well-being. Violence comes in different forms and can be practiced physically, psychologically, sexually and financially. Women are particularly vulnerable to such violence. Nurses have an important role in detecting and supporting women who are exposed. However, there are gaps in nurses' knowledge and self-confidence when it comes to handling these situations. Aim  The aim was to shed light on women's health after being subjected to violence by a partner. Method  A non-systematic literature review has been carried out based on 15 scientific articles, which include qualitative as well as quantitative approaches. The articles were gathered from the PubMed and CINAHL databases by employing various combinations of keywords. The included articles have been peer-reviewed and subjected to a quality assessment using the criteria established by Sophiahemmet Univeristy for evaluating their scientific classification and quality. Results  The results were compiled under four main categories: physical health, mental health, social health, and harmful health behaviours as a consequence of partner violence. The results indicate that violence in a close relationship has several bad consequences on all types of health and that it leads to harmful health behaviour, which means that the abused woman cannot achieve good health. Conclusions  This essay highlighted women's health after intimate partner violence. The violence has a negative impact on physical, mental and social health and leads to unhealthy behaviour. Everyone in healthcare should be able to meet abused women and offer relevant help and support. This literature review hopes to increase nurses' awareness of intimate partner violence and its broad consequences, which is necessary for detection, prevention, knowledge dissemination and support for the affected women.