Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning.   Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem.   Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån transkriberingarna togs meningsbärande enheter fram som utvecklades till koder och delades in i kategorier.   Resultat: Under intervjuerna berättade informanterna hur de använde sig av kunskapen om sociala omgivningsfaktorer i undersökning, analys och behandling av patienters problem. De faktorer som främst togs upp var familjens, arbetets och ekonomins betydelse. Informanterna visade en osäkerhet gällande begreppet sociala omgivningsfaktorer, men det framkom att de hade en uppfattning kring vad begreppet kunde innebära.   Slutsats: Resultatet visade på att informanterna tog viss hänsyn till sociala omgivningsfaktorers betydelse i det sjukgymnastiska arbetet med patienter. Informanternas uppfattning av betydelsen av sociala omgivningsfaktorer kunde kopplas till begrepp inom SCT.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse hur karriär uppfattas utifrån unga vuxna medarbetares perspektiv i Sverige år 2015. Vilka omgivande faktorer som kan tänkas påverka denna uppfattning kommer även studeras. Undersökningen har sin startpunkt i rapporter publicerade av Statskontoret och chefsorganisationen Ledarna som påstår att intresset att bli chef har svalnat bland unga vuxna i Sverige. Detta skapade i sin tur ett intresse att studera unga vuxnas uppfattning om karriär, ett angreppssätt som vi tror kan ge en bredare förståelse för unga vuxnas relation till arbetet ur ett större perspektiv. Frågeställningen som ämnas besvaras lyder därmed: ”Hur uppfattar unga vuxna medarbetare fenomenet karriär och hur kan omgivande faktorer påverka denna uppfattning?” För att besvara frågeställningen genomfördes 13 intervjuer med personer mellan 20-35 år som är verksamma i arbetslivet. De fick beskriva sin uppfattning om fenomenet karriär genom att redogöra för personliga drömmar, mål och även relationen till olika arbetsuppgifter och befattningar. Empirin analyserades sedan utifrån teorier om karriär, samhälle och organisation samt social omgivning. I teorin återfinns tre huvudsakliga karriärkategorier, den traditionella-, moderna- och expertkarriären. Enligt resultatet anser nästan alla deltagare i denna studie att den traditionella karriärstegen är den allmänna karriäruppfattningen. Däremot tycks den moderna karriären bäst representera intervjudeltagarnas uppfattning om sin egen karriär. Merparten värdesätter sin karriär utifrån personlig utveckling, samarbete, välmående och syftet är självförverkligande. De önskar även förvärva ny kunskap och söker variation i sitt arbetsliv. Den rådande samhällsstrukturen och den sociala omgivning de befinner sig i tycks påverka vilken uppfattning om karriären personen uttrycker.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion.En konstruktionsompräglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar.I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ́Stigma ́, dels till Anselm L. Strauss teori om ́Identitet ́ med fokus på ́vändpunkter ́ och ́statusövergångar ́. Den tidigare forskningen visar på attfördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenetpsykisk ohälsa är vanligt förekommande.Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huren individssubjektiva identitetsupplevelseförändras i samband med att denne får ett lönearbetenär dennehar erfarenhetav psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilkenbetydelse som en ett lönearbetekan få för vissa individer. Men även vilkenbetydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”.Det empiriska materialet baseras påfyra semi-struktureradeintervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgickatt ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringenmöjliggjordes genom att anställningeninnebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environmentis a complex social construction. A construction which is characterized by the viewthat a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ́Stigma ́and to Anselm L. Strauss’theory about ́Identity ́, with a special focus on ́turningpoints ́ and ‘transitions in social positions ́. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mentalillness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and theresponses from thesocialenvironmentin the process of ́getting back ́. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time.The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change wasmade possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en individs subjektiva identitetsupplevelse förändras i samband med att denne får ett lönearbete när denne har erfarenhet av psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilken betydelse som en ett lönearbete kan få för vissa individer. Men även vilken betydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”. Det empiriska materialet baseras på fyra semi-strukturerade intervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgick att ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringen möjliggjordes genom att anställningen innebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon. / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environment is a complex social construction. A construction which is characterized by the view that a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ´Stigma´ and to Anselm L. Strauss’ theory about ´Identity´, with a special focus on ´turningpoints´ and ‘transitions in social positions´. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mental illness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and the responses from the social environment in the process of ´getting back´. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time. The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change was made possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, Akademin för Utbildning och Ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Den sociala omgivningen och dess processer har visat sig påverka individers upplevelser av vad hälsa är och även deras hälsoattityder- och beteenden. I dagsläget är däremot medvetenheten liten kring hur processerna påverkar dessa, samtidigt som kvinnor upplever sin hälsa sämre än någonsin. Det behövs mer forskning om fenomenet sociala processer och hälsa, som kan öka medvetenheten kring detta. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur unga kvinnor beskriver hälsa samt hur de upplever att deras sociala omgivning påverkar deras hälsoattityder- och beteenden. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor mellan 20-30 år. Det insamlade materialet kategoriserades utifrån gemensamma teman och analyserats med inspiration av fenomenologi. Resultatet visade genom samlade upplevelser att kvinnorna upplevde hälsa som en balans mellan psykiskt och fysiskt välmående. Det fanns upplevelser av förväntningar och normer i omgivningen kring hälsoattityder- och beteenden, samtidigt som kvinnorna inte ansåg att dessa har någon påverkan på hur de upplevde hälsa. Omgivningen har med andra ord ingen uttalad påverkan på kvinnornas upplevelser av hälsa. Däremot går det inte att konstatera att påverkan inte sker eftersom det kan vara en omedveten process som sker i samspel med omgivningen. / Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Bachelor thesis in Education. University of Gavle, School of Education and Economy, Department of education science. The social environment and its different processes have been shown to influence individual’s perception of health and peoples’ attitude toward health and behavior constructions. However, the range of knowledge about these processes and their influence is small, while women perceive their health worse than ever. It is essential that more research be conducted, on the phenomenon of social processes and health, which can increase awareness around this. increase the awareness of health and its benefits. Therefore, the purpose of this study is to investigate how young women describe health and how they perceive that heir social environment and surroundings influences their attitude and behavior toward health. The method that was used in this study was qualitative semi-constructed interviews that were answered by seven women, aged 20-30 years. The data have thereafter been categorized by common themes and was then analyzed with the help and inspiration of phenomenology. The result, the common experiences that these women shared, showed that health was perceived as a balance between psychical and physical wellbeing. The social environment contain expectations and norms regarding the attitudes and behaviors toward health, however the women did not conceive these to have any impact on their experience of health. The environment and surroundings have therefore no pronounced influence over the women’s experience of health. It is impossible, however, to verify that there are no influence what so ever, as it may be an unconscious process in interplay with the surroundings.

This study intends to shine a light on the psychological phenomenon that is the imposter syndrome, and the role that the employer and human resource departments play in this condition. Based on theories and previous research about learning, competence, leadership and human resources we’ve intended to examine how employers need to consider the Swedish work environment law when handling employees with critical self-doubt in work-related situations. We’ve investigated which work-related situations the study's interview participants experience self-doubt and insecurity, by conducting qualitative interviews. Using their stories, the study has achieved a result that shows a correlation between the importance of genuine feedback, transparent communication, healthy organizational culture and the handling of work-related self-doubt. / Studien avser undersöka det psykologiska fenomenet bluffsyndromet och arbetsgivarens roll ihanteringen av dess symptom i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utifrån teorier och tidigareforskning om bluffsyndromet, lärandets processer, kompetens, HR och ledarskap. Teorierna och dentidigare forskningen har ställts i relation till arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetetför att undersöka HR:s roll i frågan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har det undersökts i vilkaarbetsrelaterade situationer studiens intervjudeltagare upplever självtvivel och osäkerhet. Med hjälp avderas berättelser har studien uppnått ett resultat som visar korrelation mellan vikten av genuinfeedback, transparent kommunikation, sund organisationskultur och hanteringen av arbetsrelateratsjälvtvivel.

Sverige står inför demografiska utmaningar där den äldre befolkningen ökar drastiskt och behovet av välfärdstjänster förväntas att öka. Därmed kan samhällsplaneringen genom att ta hänsyn till den sociala omgivningen anses vara en betydande faktor till att kunna ge förutsättningar för hälsa och välmående. Studiens syfte var att beskriva upplevelsen hos 65+ medborgare hur den sociala omgivningen, vilket inkluderar trygghet, tillgänglighet och sociala sammanhang, kunde stödja dess hälsa. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 65+ medborgare i en svensk kommun. Resultatet visade att den sociala omgivningen kunde stödja respondenternas hälsa genom att skapa förutsättningar för fysisk hälsa, självständighet, samhörighet samt känsla av trygghet. Effekten av studiens resultat tenderade påvisa att det är av stor vikt att stötta den äldre målgruppen i samhället genom att skapa förutsättningar till så god livskvalitet och självständighet så länge som möjligt. Detta minskar ojämlikheten i folkhälsan och på sikt skapar en hållbarhet inför samhällets framtida utmaningar kopplat till demografi och välfärdstjänster. / <p>Betyg i Ladok 220613.</p>

Studiens syfte är att uppnå en förståelse över om och hur unga vuxna med utländsk bakgrund upplever att deras syn på sin etniska identitet har påverkats av en uppväxt i ett samhälle där de parallellt tillhör en majoritets- och minoritetsbefolkning. Studien syftar även till att undersöka om och hur deras etniska identitet har påverkat relationen till deras familj. Kvalitativa datainsamlingsmetoder har använts i form av en fokusgruppsintervju samt fyra individuella intervjuer. Materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier om etnisk identitet. Utifrån insamlad empiri och analys av resultatet så dras slutsatsen att synen på den etniska identiteten är starkt situationsanpassad. Majoriteten av informanterna uttryckte en känsla av en "både och" identitet, där de upplevde två etniska identifikationer. Informanterna växlar mellan dessa identiteter beroende på vad som är mest passande utifrån aktuell situation. Studiens resultat visar även att familjen tycks spela en betydande roll för individernas syn på sin etniska identitet. / The purpose of this study is to obtain an understanding of whether and how young adults, with foreign background, feel that their views of their ethnic identity have been affected by growing up in a society where they are both part of a majority and minority population. This study also seeks to examine whether and how their view of their ethnic identity has affected their relationship with their family. Qualitative methods were used in this study, in terms of one focus group interview and four individual interviews. The material has been analyzed based on sociological theories of ethnic identity. Based on the collected empirical data, and the analysis of the results, the conclusion is that the perception of ethnic identity depends highly on the situation. The majority of respondents express a sense of double identity, where they experienced two ethnic identifications. They then switch between these identities depending on what is most appropriate based on the current situation. Another conclusion is that the family seems to play a significant role in the individuals views of their ethnic identities.

<p>The purpose of this study is to gain understanding of how self employed entrepreneurs (hereafter referred to as “entrepreneurs”) develop their competence based on their perceived learning space. The main question is: How do these entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space? Other questions relevant for the study are: How important is the social environment for these entrepreneurs and how do they interact with their social environment in order to develop their competence. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews with six entrepreneurs were conducted, during March and April 2008. The main finding of this study is the process by which the entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space. This is done through interaction with the entrepreneurs’ social environment. With a specific work task in mind, the entrepreneur evaluates his/her own competence in order to solve the task at hand, and in parallell search for the needed competence in his/her social environment. The social environment is therefore found to be very important to the entrepreneurs in the study. The active and conscious interactions lead to learning and in turn to development of the individual competence. This approach is essential for the entrepreneur to keep up-to-date and to stay attractive on the work market. Another finding in the study is how the entrepreneurs are forced to be more selective in the development of their competence, compared to a traditional employee, i.e. the entrepreneur needs to be more aware of whether he or she will gain anything from engaging in the specific activity. The responsibility for development of the individual competence lies solely on the entrepreneur. The development of the competence is however not separated from the overall responsibility of the business, but can be seen as part of the daily work.</p>

The purpose of this study is to gain understanding of how self employed entrepreneurs (hereafter referred to as “entrepreneurs”) develop their competence based on their perceived learning space. The main question is: How do these entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space? Other questions relevant for the study are: How important is the social environment for these entrepreneurs and how do they interact with their social environment in order to develop their competence. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews with six entrepreneurs were conducted, during March and April 2008. The main finding of this study is the process by which the entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space. This is done through interaction with the entrepreneurs’ social environment. With a specific work task in mind, the entrepreneur evaluates his/her own competence in order to solve the task at hand, and in parallell search for the needed competence in his/her social environment. The social environment is therefore found to be very important to the entrepreneurs in the study. The active and conscious interactions lead to learning and in turn to development of the individual competence. This approach is essential for the entrepreneur to keep up-to-date and to stay attractive on the work market. Another finding in the study is how the entrepreneurs are forced to be more selective in the development of their competence, compared to a traditional employee, i.e. the entrepreneur needs to be more aware of whether he or she will gain anything from engaging in the specific activity. The responsibility for development of the individual competence lies solely on the entrepreneur. The development of the competence is however not separated from the overall responsibility of the business, but can be seen as part of the daily work.