<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes. Resultatet visade ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga adolescenter. Det uppvisades heller ingen skillnad i global självkänsla i relation till etnicitet. En tendens till interaktionseffekt mellan kön och etnicitet uppvisades. Manliga adolescenter med svensk etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än manliga adolescenter med annan etnicitet. Kvinnliga adolescenter med annan etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än kvinnliga adolescenter med svensk etnicitet. Manliga deltagare med svenskt ursprung beskrev mer positiva självuppfattningar än kvinnliga deltagare gjorde medan det var tvärtom hos deltagare med annat ursprung. Resultaten kunde bero på ett fåtal deltagare. </p><p>Nyckelord: adolescens, självkänsla, kön, etnisk identitet.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes. Resultatet visade ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga adolescenter. Det uppvisades heller ingen skillnad i global självkänsla i relation till etnicitet. En tendens till interaktionseffekt mellan kön och etnicitet uppvisades. Manliga adolescenter med svensk etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än manliga adolescenter med annan etnicitet. Kvinnliga adolescenter med annan etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än kvinnliga adolescenter med svensk etnicitet. Manliga deltagare med svenskt ursprung beskrev mer positiva självuppfattningar än kvinnliga deltagare gjorde medan det var tvärtom hos deltagare med annat ursprung. Resultaten kunde bero på ett fåtal deltagare. Nyckelord: adolescens, självkänsla, kön, etnisk identitet.

<p>This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon.</p> / <p>Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. <strong></strong></p><p><p><em>Nyckelord:</em></p></p>

<p>The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration, assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences experienced changes in their ethnic identity.  </p><p> </p><p>In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the fourth adolescence. I define the fourth adolescence as an immigrant because she didn’t feel forced to escape to Sweden because of reasons as persecution, torture or war, like the other adolescences experienced.  </p><p> </p><p>The results showed that three of the adolescences had a quite strong consciousness about their ethnic identity. However these three adolescences have not yet been integrated to the Swedish society, but rather perceives quite segregated. The fourth adolescence in the study didn’t have a very strong consciousness to her ethnic identity, unlike the other individuals in the study. However she experiences a connection toward the western value- system. This is because she was born and raised in a western country. With consideration of that, this adolescence is quite integrated to the Swedish society.    </p><p> </p>

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon. / Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. Nyckelord:

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade. Hur intervjupersonerna definierar sig, speglar inte så mycket i vad de har för relation till sitt ursprung eller om de tillhör en förening. En svensk självidentifikation behöver inte nödvändigtvis innebära ett avståndstagande från den etniska identiteten. Det kan trots allt innebära att intervjupersonen lärt sig ursprungslandets språk och besökt landet samt sökt sina rötter, medan en självdefinition som ”både och” kan resultera i att det inte funnits mycket engagemang i ursprunget. Främlingars definition visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att de definieras som utlänningar, vilket ungefär hälften upplever som lite frustrerande. De intervjupersoner som är engagerade i sitt etniska ursprung har också haft föräldrar som intresserat dem för det, och de som inte har så stort intresse av sitt ursprung har inte heller haft föräldrar som intresserat dem för det. Resultaten visar dock också en del undantag.  När det kommer till adoptionsföreningarna är de intervjupersoner som är medlemmar i en förening med av olika anledningar som t.ex. behovet av utbyte med likasinnade, kunskaper i ursprungslandets kultur samt möjligheten att ta del av medlemmarnas åsikter av återreseberättelser till ursprungslandet.     Nyckelord:Internationell adoption, identitet, etnisk identitet, ursprung, adoptionsförening

AbstractThe essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age. However, two of these were born in Sweden. The result of thestudy demonstrates that all respondents have been affected in the construction of theiridentity. Ultimately, they also experience a sense of belonging both to Sweden and to theircountry of origin. They identify themselves according to how others in the surroundingsperceive and categorize them. Additionally, it seems that parents and the surroundings haveplayed a decisive role in the creation of identity and the affiliation.

The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration, assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences experienced changes in their ethnic identity.     In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the fourth adolescence. I define the fourth adolescence as an immigrant because she didn’t feel forced to escape to Sweden because of reasons as persecution, torture or war, like the other adolescences experienced.     The results showed that three of the adolescences had a quite strong consciousness about their ethnic identity. However these three adolescences have not yet been integrated to the Swedish society, but rather perceives quite segregated. The fourth adolescence in the study didn’t have a very strong consciousness to her ethnic identity, unlike the other individuals in the study. However she experiences a connection toward the western value- system. This is because she was born and raised in a western country. With consideration of that, this adolescence is quite integrated to the Swedish society.

Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem. / It is common for people who immigrate to a new country to feel left out, to feel like members of diaspora. However, it is equally trivial to have similar feelings when you re- visit your home country. But why is that? The main aim of this thesis is primarily to capture the essence of why people from Bosnia-Herzegovina feel as diaspora members when they re- visit their homeland.

The essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age. However, two of these were born in Sweden. The result of thestudy demonstrates that all respondents have been affected in the construction of theiridentity. Ultimately, they also experience a sense of belonging both to Sweden and to theircountry of origin. They identify themselves according to how others in the surroundingsperceive and categorize them. Additionally, it seems that parents and the surroundings haveplayed a decisive role in the creation of identity and the affiliation.