Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig när de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förväg kända särskilda behov på grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svår social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lämnade vid födseln. Dessa separationer kan sätta djupa spår hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppväxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, 2013). Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sådana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrån tematisk innehållsanalys. De framtagna temana har analyserats med teorierna symbolisk interaktionism och stigma. Dessa teman är: bakgrund, familj, identitet, tankar och funderingar samt biologiska rötter. Intervjupersonera är adopterade ifrån Sydkorea och Indien, samtliga uppvuxna i Sverige. Resultaten tyder på att adoptivbarnets tidiga socialisationsperiod med adoptivföräldrarna och socialiseringen in i samhället är betydande för dess identitetsutveckling och självkänsla. Således är bland annat uppväxten, familjen och samhället viktiga faktorer som påverkar och formar adoptivpersonen. Många adoptivpersoner kämpar med inre och yttre processer som pågår samtidigt.

<p>The aim of my study was to describe and interpretate how an international adopted person look back at and describes her learning process individually and in interaction with others. Data are based on one in-depth interview with a phenomenological inspired approach.</p><p>The findings showed that the interviewee has repressed a great deal of her former life from her country of origin. According to the interviewee, the process of learning in interaction with other people has worked well. She has furthermore never felt that other students have treated her differently based on her appearance. There is some ambivalence in how the interviewee describes this though, which opens up for other interpretations.</p> / <p>Syftet med framförliggande undersökning har varit att beskriva och tolka på vilket sätt en internationellt adopterad svensk upplever och berättar om sin lärprocess från barn till vuxen.</p><p>Mitt undersökningsmaterial baseras på en djupintervju med en person. Utgångspunkten för genomförandet och analysen av intervjun har varit en fenomenologiskt inspirerad livsberättelseansats. De mest framträdande resultaten av undersökningen är…</p><p>• … att den intervjuade förträngt stora delar av den lärprocess som skedde innan hon blev adopterad till Sverige</p><p>• … att lärprocessen i Sverige fungerat bra i interaktion med andra och att andra inte bemött henne som annorlunda utifrån hur hon ser ut…</p><p>• … men att det föreligger en ambivalens i den intervjuades beskrivning av det senare som möjliggör andra tolkningar.</p>

<p>År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.</p><p>Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande. Adoptivföräldrar kom först på tredje plats. De flesta ansåg att barnen hade goda möjligheter till anpassning i Sverige, det största hindret skulle vara om de var alltför märkta av sin tidigare miljö och att de riskerade att känna sig utanför på grund av sin avvikande hudfärg. De flesta debattörerna ville minska klyftan mellan "svarta" och "vita" men många fördomar fanns kvar främst genom att Sverige sedan 1920-talet varit världsledande inom rasbiologi. Arvet från den "vita" kolonialtiden samt den svenska afrikamissionen bidrog till den nedlåtande synen på främmlingar. Trots fördomar verkar de flesta debattörer positiva till internationell adoption, mycket pågrund av 1960-talets solidariska tänkande gentemot omvärlden.</p>

The aim of my study was to describe and interpretate how an international adopted person look back at and describes her learning process individually and in interaction with others. Data are based on one in-depth interview with a phenomenological inspired approach. The findings showed that the interviewee has repressed a great deal of her former life from her country of origin. According to the interviewee, the process of learning in interaction with other people has worked well. She has furthermore never felt that other students have treated her differently based on her appearance. There is some ambivalence in how the interviewee describes this though, which opens up for other interpretations. / Syftet med framförliggande undersökning har varit att beskriva och tolka på vilket sätt en internationellt adopterad svensk upplever och berättar om sin lärprocess från barn till vuxen. Mitt undersökningsmaterial baseras på en djupintervju med en person. Utgångspunkten för genomförandet och analysen av intervjun har varit en fenomenologiskt inspirerad livsberättelseansats. De mest framträdande resultaten av undersökningen är… • … att den intervjuade förträngt stora delar av den lärprocess som skedde innan hon blev adopterad till Sverige • … att lärprocessen i Sverige fungerat bra i interaktion med andra och att andra inte bemött henne som annorlunda utifrån hur hon ser ut… • … men att det föreligger en ambivalens i den intervjuades beskrivning av det senare som möjliggör andra tolkningar.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade. Hur intervjupersonerna definierar sig, speglar inte så mycket i vad de har för relation till sitt ursprung eller om de tillhör en förening. En svensk självidentifikation behöver inte nödvändigtvis innebära ett avståndstagande från den etniska identiteten. Det kan trots allt innebära att intervjupersonen lärt sig ursprungslandets språk och besökt landet samt sökt sina rötter, medan en självdefinition som ”både och” kan resultera i att det inte funnits mycket engagemang i ursprunget. Främlingars definition visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att de definieras som utlänningar, vilket ungefär hälften upplever som lite frustrerande. De intervjupersoner som är engagerade i sitt etniska ursprung har också haft föräldrar som intresserat dem för det, och de som inte har så stort intresse av sitt ursprung har inte heller haft föräldrar som intresserat dem för det. Resultaten visar dock också en del undantag.  När det kommer till adoptionsföreningarna är de intervjupersoner som är medlemmar i en förening med av olika anledningar som t.ex. behovet av utbyte med likasinnade, kunskaper i ursprungslandets kultur samt möjligheten att ta del av medlemmarnas åsikter av återreseberättelser till ursprungslandet.     Nyckelord:Internationell adoption, identitet, etnisk identitet, ursprung, adoptionsförening

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund. Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande. Adoptivföräldrar kom först på tredje plats. De flesta ansåg att barnen hade goda möjligheter till anpassning i Sverige, det största hindret skulle vara om de var alltför märkta av sin tidigare miljö och att de riskerade att känna sig utanför på grund av sin avvikande hudfärg. De flesta debattörerna ville minska klyftan mellan "svarta" och "vita" men många fördomar fanns kvar främst genom att Sverige sedan 1920-talet varit världsledande inom rasbiologi. Arvet från den "vita" kolonialtiden samt den svenska afrikamissionen bidrog till den nedlåtande synen på främmlingar. Trots fördomar verkar de flesta debattörer positiva till internationell adoption, mycket pågrund av 1960-talets solidariska tänkande gentemot omvärlden.

Studien syftar till att undersöka och analysera en grupp internationellt adopterades erfarenheter av att tala om sin adoption och det egna ursprungets betydelse. Studien syftar även till att undersöka de adopterades syn på möjligheten att inkluderas i adoptionsdebatten samt deras syn på samhällets kunskap om adoption. Vidare undersöks vilket eventuellt behov av stödinsatser de själva identifierar. Material har inhämtats via semistrukturerade intervjuer och frågeformulär från sex individer som blivit adopterade till Sverige. Resultatet visar att det finns en upplevelse av bristande kunskap kring adoption i samhället och att de stödinsatser som finns behöver kompletteras. Av resultatet syns indikationer på att det finns en känsla av bristande delaktighet i samhället gällande adoptionsfrågor. Det framkommer även att det biologiska ursprunget har en betydelse för majoriteten av studiens deltagare. Förutom att resultatet besvarar studiens syfte visar resultatet även att det icke vita utseendet har en stor betydelse för majoriteten av informanterna och att de adopterade kan känna en kluvenhet i sin identitet och grupptillhörighet. Slutsatsen är att det finns en viss problematik som adopterade utsätts till följd av positionen som adopterad.

<p>I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.</p><p>Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.</p><p>Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av. Den internationella adoptionsdiskursen är en konstruktion som skapar en föreställning att Sri Lankas mödrar utlandsadopterar sina barn pga fattigdom. Rådande forskning om internationell adoption är mycket ensidig. Jag har därför försökt att ge en så kontextualiserad bild som möjligt.</p>

<p>Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda utmaningar. De måste bli godkända för att kunna bli föräldrar. Barnet har ett annat ursprung än föräldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig från förälderns. Omgivningens reaktioner gällande adoptionen kan variera. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur adoptivföräldrar upplever det specifika i adoptivföräldraskapet.</p><p>Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta adoptivföräldrar. Teoretiska utgångspunkter i studien är Sterns teorier om modersmentaliteten, Bowlbys anknytningsteori samt Kirks teorier om adoptivföräldrars olika förhållningssätt till adoptionen.</p><p>I studien har framkommit att adoptivföräldrarna i första hand ser sig som vanliga familjer med allt vad det innebär, ändå bejakar de det specifika i adoptivföräldraskapet. Dessa föräldrar känner definitivt en stolthet i att vara adoptivföräldrar. Att barnen har annorlunda utseende och ett annat ursprung ser de flesta som berikande för deras familj. Det som utmärker sig som mest specifikt, är att man som blivande adoptivförälder inte vet när barnet kommer och inte heller hur gammalt det är. Något annat som framförts är att själva processen att knyta an till sina barn kan variera, beroende på personligheten på barnet, vad det har varit med om innan adoptionen samt hur gammalt det är. Intressanta aspekter som framkommit är pappornas upplevelser av fadersrollen. De uppfattar sig själva som en mycket betydelsefull anknytningsperson.</p>

Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda utmaningar. De måste bli godkända för att kunna bli föräldrar. Barnet har ett annat ursprung än föräldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig från förälderns. Omgivningens reaktioner gällande adoptionen kan variera. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur adoptivföräldrar upplever det specifika i adoptivföräldraskapet. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta adoptivföräldrar. Teoretiska utgångspunkter i studien är Sterns teorier om modersmentaliteten, Bowlbys anknytningsteori samt Kirks teorier om adoptivföräldrars olika förhållningssätt till adoptionen. I studien har framkommit att adoptivföräldrarna i första hand ser sig som vanliga familjer med allt vad det innebär, ändå bejakar de det specifika i adoptivföräldraskapet. Dessa föräldrar känner definitivt en stolthet i att vara adoptivföräldrar. Att barnen har annorlunda utseende och ett annat ursprung ser de flesta som berikande för deras familj. Det som utmärker sig som mest specifikt, är att man som blivande adoptivförälder inte vet när barnet kommer och inte heller hur gammalt det är. Något annat som framförts är att själva processen att knyta an till sina barn kan variera, beroende på personligheten på barnet, vad det har varit med om innan adoptionen samt hur gammalt det är. Intressanta aspekter som framkommit är pappornas upplevelser av fadersrollen. De uppfattar sig själva som en mycket betydelsefull anknytningsperson.